- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 8. 21 febr. 1941 /
4

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ny industri: Underjordisk förgasning av kol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett fotografi från den första anläggningen för underjordisk förgasning av

SNRA CSS NT

kol i sydöstra Ryssland.

utan sökte även förverkliga den. Men
härför behövdes mycket pengar och
att skaffa det nödvändiga rörelseka-
pitalet innebar den största svårighe-
ten.

-Tjugofem år senare, efter Mende-
lejevs död, återupptogs idén. Är 1913
Publicerade den berömde engelske ve-
tenskapsmannen Sir William Ram-
say en avhandling om underjordisk

» förgasning av kol, där han även
framlade en teknisk lösning av pro-
blemet. Men inte heller han lyckades
anskaffa det nödvändiga rörelsekapi-
talet. Strax efteråt bröt världskri-
get ut och de personer som skulle ha
kunnat finansiera Ramsays projekt
fingo annat att tänka på. År 1916 dog
Ramsay i ansiktskräfta, som han
ådragit sig under sina experiment
med radium, och därefter tycks pro-
jektet ha råkat i glömska.

I Ryssland har man, i samband med
de allmänna rationaliseringssträvan-
dena, under det senaste decenniet vi-
sat stort intresse för detta problem.
Redan år 1933 öppnades fem experi-
mentschakt i olika delar av landet,
men under de första åren tycks man
inte ha kommit problemets lösning
närmare. Det är först år 1935 som
man lyckas få den praktiska bekräf-

Med de gamla utvinningsmetoderna
att pumpa upp oljan lär man endast
komma åt c:a 25 proc. av oljekällornas:
innehåll. Man beräknar att sanden i de
oljeförande källor, som hittills ansetts
fullständigt utsinade; kan innehålla av-
sevärda mängder petroleum. Siffran
250—260 lit/m? oljeförande jord har
nämnts, viket uträknat efter dessa la-
gers stora kubikinnehåll skullé ge oer-
hörda råoljemängder.

I korthet skulle förgasningsmetoden

4 TEKNIK för ALLA

telsen på teoriernas riktighet och då
är det, egendomligt nog, en ung stu-
dent som får korrigera de tidigare
misstagen. Beträffande den under-

4 =
Tiden. tycks vara mogen
för nya méetoder:att till-
godogöra de bränslerike-
domar, som slumra i jor-
den. i form av stenkols-
flötsar och = oljekällor.
Denna artikel skildrar en
ny teknik för förgasning
av stenkol. Skissen ne-
derst på sidan vill åskåd-
liggöra förgasning av pe-

troleumförande jordlager.
W zZ

jordiska kolförgasningen vänta emel-
lertid ännu många tekniska problem
på sin lösning, medan förgasningen
av underjordiskt petroleum fortfa-
rande befinner sig på det rena expe-
rimentstadiet. ;

Den ryska fackpressen har på se-

16

naste tiden innehållit ett stort antal
artiklar i ämnet och nedanstående är
huvudsakligen ett referat av dylikt
material. Om uppgifterna hålla streck,
står man otvivelaktigt inför en helt
ny industrigren, som öppnar mycket
intressanta perspektiv för framtiden.

Den ovannämnda praktiska lösnin-
gen framkom, enligt vad som uppges
i en av dessa facktidskrifter, som re-
sultat av en pristävling.

Bland de förslag som insändes till
tävlingsjuryn befann sig även ett pro-
jekt som undertecknats av tre stu-
denter vid Kolindustrins Kemiska
Institut. En av dessa studenter var
Peter Skafa, en ung man som ännu
inte fyllt tjugoett år.

Skafa hade en längre tid sysslat
med problem på hithörande område.
Han studerade omsorgsfullt all till-
gänglig litteratur i ämnet och analy-
serade resultaten av de gjorda försö-
ken, varvid han särskilt fäste sig vid
en «väsentlig «brist hos valla tidigare
experiment. De utgingo alla från att
kolet skulle förgasas först sedan det
brutits, fastän detta var tvärtemot
vad både Mendelejev och Ramsay
tänkt sig, och långt ifrån att lösa pro-
blemet i stället försvårade lösningen.
Kolbrytning sker som bekant enligt
många metoder, men gemensamt för
dem alla är att de kräva oerhört myc-

ket energi och pengar, och dessutom.

måste ju fortfarande en stor del av
arbetet utföras under jorden.

Det var dessa reflexioner som
hjälpte Skafa att finna den rätta lös-
ningen. Tillsammans med sina stu-
diekamrater utarbetade han en teori
om förgasning av stora kolflötsar
samt uppgjorde ritningar till en un-
derjordisk gasgenerator.

Innan de tre studenterna framlade
sitt projekt beslöto de sig emellertid
för att pröva det experimentellt. I
detta syfte byggde de en experiment-
kammare på institutets gård och skaf-
fade sig kol, syrebehållare och de nöd-
vändiga redskapen, och lyckades även

UNDERJORDISK FÖRGASNING AV 0

15 14

3

ESA

y

EEE [NL SIORE ER Er DEDE 1 RR SORAN 0 NE EN 2 ffa an Kö ÄRAN RER EN ADA SSI OR

ISEN HERE RS SN VILAR

EMLA
a

SANTI IDE

li
Ag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:28 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-8/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free