- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 8. 21 febr. 1941 /
4

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En ny industri: Underjordisk förgasning av kol

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ett fotografi från den första anläggningen för underjordisk förgasning av SNRA CSS NT kol i sydöstra Ryssland. utan sökte även förverkliga den. Men härför behövdes mycket pengar och att skaffa det nödvändiga rörelseka- pitalet innebar den största svårighe- ten. -Tjugofem år senare, efter Mende- lejevs död, återupptogs idén. Är 1913 Publicerade den berömde engelske ve- tenskapsmannen Sir William Ram- say en avhandling om underjordisk » förgasning av kol, där han även framlade en teknisk lösning av pro- blemet. Men inte heller han lyckades anskaffa det nödvändiga rörelsekapi- talet. Strax efteråt bröt världskri- get ut och de personer som skulle ha kunnat finansiera Ramsays projekt fingo annat att tänka på. År 1916 dog Ramsay i ansiktskräfta, som han ådragit sig under sina experiment med radium, och därefter tycks pro- jektet ha råkat i glömska. I Ryssland har man, i samband med de allmänna rationaliseringssträvan- dena, under det senaste decenniet vi- sat stort intresse för detta problem. Redan år 1933 öppnades fem experi- mentschakt i olika delar av landet, men under de första åren tycks man inte ha kommit problemets lösning närmare. Det är först år 1935 som man lyckas få den praktiska bekräf- Med de gamla utvinningsmetoderna att pumpa upp oljan lär man endast komma åt c:a 25 proc. av oljekällornas: innehåll. Man beräknar att sanden i de oljeförande källor, som hittills ansetts fullständigt utsinade; kan innehålla av- sevärda mängder petroleum. Siffran 250—260 lit/m? oljeförande jord har nämnts, viket uträknat efter dessa la- gers stora kubikinnehåll skullé ge oer- hörda råoljemängder. I korthet skulle förgasningsmetoden 4 TEKNIK för ALLA telsen på teoriernas riktighet och då är det, egendomligt nog, en ung stu- dent som får korrigera de tidigare misstagen. Beträffande den under- 4 = Tiden. tycks vara mogen för nya méetoder:att till- godogöra de bränslerike- domar, som slumra i jor- den. i form av stenkols- flötsar och = oljekällor. Denna artikel skildrar en ny teknik för förgasning av stenkol. Skissen ne- derst på sidan vill åskåd- liggöra förgasning av pe- troleumförande jordlager. W zZ jordiska kolförgasningen vänta emel- lertid ännu många tekniska problem på sin lösning, medan förgasningen av underjordiskt petroleum fortfa- rande befinner sig på det rena expe- rimentstadiet. ; Den ryska fackpressen har på se- 16 naste tiden innehållit ett stort antal artiklar i ämnet och nedanstående är huvudsakligen ett referat av dylikt material. Om uppgifterna hålla streck, står man otvivelaktigt inför en helt ny industrigren, som öppnar mycket intressanta perspektiv för framtiden. Den ovannämnda praktiska lösnin- gen framkom, enligt vad som uppges i en av dessa facktidskrifter, som re- sultat av en pristävling. Bland de förslag som insändes till tävlingsjuryn befann sig även ett pro- jekt som undertecknats av tre stu- denter vid Kolindustrins Kemiska Institut. En av dessa studenter var Peter Skafa, en ung man som ännu inte fyllt tjugoett år. Skafa hade en längre tid sysslat med problem på hithörande område. Han studerade omsorgsfullt all till- gänglig litteratur i ämnet och analy- serade resultaten av de gjorda försö- ken, varvid han särskilt fäste sig vid en «väsentlig «brist hos valla tidigare experiment. De utgingo alla från att kolet skulle förgasas först sedan det brutits, fastän detta var tvärtemot vad både Mendelejev och Ramsay tänkt sig, och långt ifrån att lösa pro- blemet i stället försvårade lösningen. Kolbrytning sker som bekant enligt många metoder, men gemensamt för dem alla är att de kräva oerhört myc- ket energi och pengar, och dessutom. måste ju fortfarande en stor del av arbetet utföras under jorden. Det var dessa reflexioner som hjälpte Skafa att finna den rätta lös- ningen. Tillsammans med sina stu- diekamrater utarbetade han en teori om förgasning av stora kolflötsar samt uppgjorde ritningar till en un- derjordisk gasgenerator. Innan de tre studenterna framlade sitt projekt beslöto de sig emellertid för att pröva det experimentellt. I detta syfte byggde de en experiment- kammare på institutets gård och skaf- fade sig kol, syrebehållare och de nöd- vändiga redskapen, och lyckades även UNDERJORDISK FÖRGASNING AV 0 15 14 3 ESA y EEE [NL SIORE ER Er DEDE 1 RR SORAN 0 NE EN 2 ffa an Kö ÄRAN RER EN ADA SSI OR ISEN HERE RS SN VILAR EMLA a SANTI IDE li Ag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:47:38 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-8/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free