Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gengas för alla, av Folke Porsander - Vattenångans bidrag - Gengasens sammansättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRETSRV ETS SEGTRIANTTIE
Rare
RR
Sd
|
Gengasens sammansättning
1 volymprocent.
12 TEKNIK för ALLA
Ledes vattenånga över glödande kol, kommer den att sönderdelas. Detta kan
på vanligt sätt åskådliggöras medelst kemiska beteckningar:
(CF BO (COS Ia
Vatten betecknas nämligen kemiskt H,O och innehåller således 3 atomer pr
molekyl, varav 2 atomer väte och I atom syre. Den blandgas, som vi på detta
sätt erhålla, nämligen koloxid och vätgas, går f. ö. inom järnindustrien under
namnet vattengas.
Vattenånga erhålla vi vanligast från kolen, då praktiskt taget alla de bilkol,
som användas för matning av gasgeneratorer innehålla vatten till en fuktighets-
halt av mellan 10 och upptill 20 proc. Den lämpligaste fuktighetshalten för bil-
kol ligger mellan 10 och 15 proc. Kolen böra i varje fall icke vara fuktigare,
emedan vi då erhålla så mycket vattenånga, att den alstrade gasen icke blir kol-
oxid utan koldioxid enligt den kemiska formeln:
GET EO CO, a 2 El,
Visserligen kan denna koldioxid sedan åter reduceras till koloxid vid passerandet
genom det glödande kolskiktet, men risken föreligger: alltid, att med gengasen
medföljer en hel del koldioxid till motorn.
Tillförd i rätt mängd ger alltså vattenångan ett mycket nyttigt bidrag. För
att kunna reglera denna vattentillsats har hos Svedlundsaggregatet konstruerats
en speciell ångpanna. Om bränslet är mycket torrt, så som lätt blir fallet under
varma sommardagar, kan på detta sätt erhållas en lämplig tillsats av vattenånga.
Vätgasen kan antingen följa med koloxiden direkt ut i ledningarna till motorn,
eller också kan det hända, att en del vätgas vid passagen genom kolet förenar
sig med detta till en ny kemisk förening, nämligen en gas, som kallas metan och
betecknas kemiskt CH4. Andra namn på denna gas äro gruvgas, sumpgas och
kloakgas. Metanen är mycket brännbar, men dess andel i den från generatorn
kommande gengasen är dock tämligen liten.
Gengasens sammansättning.
Av de ovan anförda kemiska förloppen kan det måhända se ut, som om prak-
tiskt taget all från generatorn utgående gas vore koloxid. Tyvärr är det icke så.
Vi ha nämligen hittills knappast berört en annan gas, som hela tiden finnes
med i alla de olika kemiska förloppen, men utan att på något sätt göra sig på-
mind, nämligen kvävgas med den kemiska beteckningen N,. Luften innehåller
ungefär blott 1/5 syrgas, medan de övriga 4/5 utgöras till den övervägande delen
av kvävgas. Eftersom denna gas alltså icke på något sätt bidrager i gasalstringen
inuti gasgeneratorn, kommer den att verka som en utspädning av den till motorn :
utgående gengasen. I själva verket består också gengasen till mer än hälften
av kvävgas.
Beroende på huru väl de olika kemiska förloppen försiggå inuti generatorn
kan givetvis sammansättningen av den från generatorn utgående gasen växla
en hel del. Detta är ju också en av de största stötestenarna vid användningen av
gengasen. Hos en bensindriven bil kan man lätt ordna det så, att proportionen
mellan bensingas och luft alltid får det för förbränningen i motorn lämpligaste
värdet. De moderna bensinförgasarna ha ju i detta avseende nått en sådan hög
grad av fulländning, att föraren över huvud aldrig behöver tänka på några
blandningsproblem annat än vid start av en kall motor, då han måste ”choka”.
Hos bensinbilarna ligger ju också bränslet klart i bensintanken för omedelbar
användning, medan vi hos gengasbilarna först måste göra 1 ordning bränslet
.under körningen. Den minsta lilla ändring i de kemiska förloppen inuti gas-
generatorn kommer då omedelbart att ge sig tillkänna som en ökning eller minsk-
ning av motorns kraft.
Vid en undersökning, som utfördes av 1937 års gengasnämnd hade den under-
sökta gengasen i ett fall följande sammansättning:
Koloxid CO 30,5 volymprocent
Vätgas ll; [252 -
Metangas CE, 0,7 3
Syrgas LO 0,4 GS
Koldioxid CO; «+ 272 E,
Kvävgas N; 54,0
100,0 volymprocent
Dessa värden erhöllos som sagt vid ett visst tillfälle, men kunna dock anses
gälla som en god norm för de proportioner, varmed de olika gaserna ingå i
Fe ESR
jr
ESPYESEANED
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>