KRETSRV ETS SEGTRIANTTIE Rare RR Sd | Gengasens sammansättning 1 volymprocent. 12 TEKNIK för ALLA Ledes vattenånga över glödande kol, kommer den att sönderdelas. Detta kan på vanligt sätt åskådliggöras medelst kemiska beteckningar: (CF BO (COS Ia Vatten betecknas nämligen kemiskt H,O och innehåller således 3 atomer pr molekyl, varav 2 atomer väte och I atom syre. Den blandgas, som vi på detta sätt erhålla, nämligen koloxid och vätgas, går f. ö. inom järnindustrien under namnet vattengas. Vattenånga erhålla vi vanligast från kolen, då praktiskt taget alla de bilkol, som användas för matning av gasgeneratorer innehålla vatten till en fuktighets- halt av mellan 10 och upptill 20 proc. Den lämpligaste fuktighetshalten för bil- kol ligger mellan 10 och 15 proc. Kolen böra i varje fall icke vara fuktigare, emedan vi då erhålla så mycket vattenånga, att den alstrade gasen icke blir kol- oxid utan koldioxid enligt den kemiska formeln: GET EO CO, a 2 El, Visserligen kan denna koldioxid sedan åter reduceras till koloxid vid passerandet genom det glödande kolskiktet, men risken föreligger: alltid, att med gengasen medföljer en hel del koldioxid till motorn. Tillförd i rätt mängd ger alltså vattenångan ett mycket nyttigt bidrag. För att kunna reglera denna vattentillsats har hos Svedlundsaggregatet konstruerats en speciell ångpanna. Om bränslet är mycket torrt, så som lätt blir fallet under varma sommardagar, kan på detta sätt erhållas en lämplig tillsats av vattenånga. Vätgasen kan antingen följa med koloxiden direkt ut i ledningarna till motorn, eller också kan det hända, att en del vätgas vid passagen genom kolet förenar sig med detta till en ny kemisk förening, nämligen en gas, som kallas metan och betecknas kemiskt CH4. Andra namn på denna gas äro gruvgas, sumpgas och kloakgas. Metanen är mycket brännbar, men dess andel i den från generatorn kommande gengasen är dock tämligen liten. Gengasens sammansättning. Av de ovan anförda kemiska förloppen kan det måhända se ut, som om prak- tiskt taget all från generatorn utgående gas vore koloxid. Tyvärr är det icke så. Vi ha nämligen hittills knappast berört en annan gas, som hela tiden finnes med i alla de olika kemiska förloppen, men utan att på något sätt göra sig på- mind, nämligen kvävgas med den kemiska beteckningen N,. Luften innehåller ungefär blott 1/5 syrgas, medan de övriga 4/5 utgöras till den övervägande delen av kvävgas. Eftersom denna gas alltså icke på något sätt bidrager i gasalstringen inuti gasgeneratorn, kommer den att verka som en utspädning av den till motorn : utgående gengasen. I själva verket består också gengasen till mer än hälften av kvävgas. Beroende på huru väl de olika kemiska förloppen försiggå inuti generatorn kan givetvis sammansättningen av den från generatorn utgående gasen växla en hel del. Detta är ju också en av de största stötestenarna vid användningen av gengasen. Hos en bensindriven bil kan man lätt ordna det så, att proportionen mellan bensingas och luft alltid får det för förbränningen i motorn lämpligaste värdet. De moderna bensinförgasarna ha ju i detta avseende nått en sådan hög grad av fulländning, att föraren över huvud aldrig behöver tänka på några blandningsproblem annat än vid start av en kall motor, då han måste ”choka”. Hos bensinbilarna ligger ju också bränslet klart i bensintanken för omedelbar användning, medan vi hos gengasbilarna först måste göra 1 ordning bränslet .under körningen. Den minsta lilla ändring i de kemiska förloppen inuti gas- generatorn kommer då omedelbart att ge sig tillkänna som en ökning eller minsk- ning av motorns kraft. Vid en undersökning, som utfördes av 1937 års gengasnämnd hade den under- sökta gengasen i ett fall följande sammansättning: Koloxid CO 30,5 volymprocent Vätgas ll; [252 - Metangas CE, 0,7 3 Syrgas LO 0,4 GS Koldioxid CO; «+ 272 E, Kvävgas N; 54,0 100,0 volymprocent Dessa värden erhöllos som sagt vid ett visst tillfälle, men kunna dock anses gälla som en god norm för de proportioner, varmed de olika gaserna ingå i Fe ESR jr ESPYESEANED