- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 9. 28 febr. 1941 /
2

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu: Komma ”atomkanonerna” att avgöra kriget? Av Charles - Redaktionskommitté

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pr OA ARE ra eds

MU
fo

KOMMA ”ATOM-
KANONERNA” ATT
AVGÖRA KRIGET?

Cyklotronen — atomkanonen eller
atomsprängaren — bebådas träda i det
moderna krigets tjänst och anses där-
vid kunna få så stor betydelse, att den
avgör den stora kraftmätningen. Det
är ingen nutida Jules Verne, som
kommer med uppslaget utan en nyk-
tert tänkande vetenskapsman, nämli-
gen den berömde engelske fysikern J.
G. Crowster.

Cyklotronen består i Princip av en
apparat, som slungar atomer runt tills
de uppnå en oerhörd hastighet och
sedan låter dem flyga iväg som pro-
jektiler. Alltså samma Princip som för
en läderslunga, fastän med den skill-
naden, att fysikern använder Sig av
ett elektriskt fält i stället för av ett
snöre. Cyklotronen uppfanns av Ppro-
fessor Ernest Lawrence, Kalifornien,
och belönades med 1939 års Nobel-
Pris. Att spränga atomer har varit

möjligt sedan mer än 20 år, men cyk-
lotronen har reducerat förfarandet till

en ordinär maskinell metod. Lawrence

konstruerade den första cyklotronen
år 1932, och sedan ha många. sådana
apparater byggts särskilt i Amerika
men även i England. Cyklotronen kan
leda till uppfinning av en framtida
”atommaskin”, som professor Crow-
ster anser kunna få den största mili-
tära betydelse.

I én tidskriftsartikel framhåller
Crowster, att vid varje epok är den
’samhällsform rådande, som överens-
stämmer med vad som är tekniskt
möjligt att utföra. När nya sätt att

framställa saker och ting uppfinnas,

blir det möjligt att nyorganisera livet,
och personer framträda som äro be-
slutna att förverkliga de nya möjlig-
heterna. Sena tiders uppfinningar —
radio, aeroplan, tanks, maskingevär
0. siv. — ha ökat styrkan hos här-
skande grupper gentemot den stora
massan av folket. Nämnda instrument
kunna inte göras i hemlighet av enskil-:
da personer; det har blivit svårare att

organisera revolter. De moderna möj-
ligheterna till snabb handling och för-
flyttning på stora avstånd visar att
det är tekniskt möjligt att behärska
jorden som enhet. Den nuvarande
krisen beror på försök från vissa per-
Soners sida att förverkliga denna möj-
lighet.

Det var Englands monopol på ång-
kraft, som en gång gjorde att det kun-
de besegra den europeiska kontinent,
som Napoleon organiserat mot öriket.
Den stora frågan formuleras på föl-
jande sätt av Crowster: ”Har vi nå-
gon ny maskin eller nytt alternativ,
som kan sätta oss i stånd att stå emot
Europa under Hitler lika framgångs-
rikt som vi motstod Europa under
Napoleon?” (Crowster torde avse det
förhållandet, att ångteknikens stora
försprång i England gjorde, att kon-
tinentalblockaden ej kom att med-
föra någon stagnation av den indu-
striella revolutionen i landet.)

Den nuvarande tekniken har på sitt
sätt kommit småstaternas grund att
vackla. De passade under ångåldern,

Den engelske fysikern,

J- G. Crowster fram-

lägger sn syn på ett
aktuellt problem.

när kraft producerades i isolerade en-
heter och konsumerades nära produk-
tionsplatsen. Men i tider då etervå-
gorna äro ilkurirer runt jorden, då te-
legrafkablar och elektriska kraftkab-
lar gå mellan länder och kontinenter,
då nätverk med gas- och olj eledningar
omspänna ’ jorden, är småstaten inte
längre den effektivaste formen för
organisation. ;

I överensstämmelse härmed kan
öriket Storbritannien ensamt ej räk-
na med någon stor framtid. Landet
är för litet för att kunna utnyttja den
moderna teknikens möjligheter. Stor-
britannien var av idealisk storlek för
utveckling med hjälp av de tekniska
instrument, som funnos till förfogan-
de under 1800-talet, men de nya tek-
niska möjligheterna under 1900-talet

ha nu givit starttecken åt andra län-

der. Men England är dock ingen små-
stat. Det har sitt imperium. Detta
är inte så kompakt som en stor land-
massa, men det förhållandet är inte
utan Sina fördelar. Om en del förlo-

ras, följer inte härav att resten ome-
- delbart kommer i fara, varemot för

kontinentala stater gäller, att genom-
brytandet av en gräns skapar en ny
artificiell gräns, som är mycket svå-
rare att försvara. Men för att ett im-
perium med så spridda delar som det
engelska skall kunna hålla samman,
är det ännu mer beroende av den mo-
derna tekniken än andra stater. Det
brittiska väldets öde vilar därför på
vetenskapen.

Vetenskap i modern mening tillkom
för något över tre århundraden sedan
då Galilei m. fl. upptäckte hur man
skulle kunna intränga i naturens mys-
terier genom ett väl avvägt system av
teori och experiment. De tidigaste mo-
derna vetenskapsmännen arbetade på
ett jungfruligt fält, och de maskiner
de experimenterade med voro tämligen
små och enkla. Följaktligen voro en-
skilda individer som arbetade isolera-
de i stånd att nå för sin tid anmärk-
ningsvärda resultat. Då engelska ve-
tenskapsmän som Boyle, Newton och
Watt voro mycket framstående under
denna fas av utvecklingen, erhöll brit-
tisk vetenskap en strängt individualis-
tisk tradition, som varade fram till
1914. Vid denna tid upptäckte den
engelska vetenskapen sina begränsnin-
gar. Det blev tydligt, att en annan
sorts vetenskap var nödvändig för att
producera vad det moderna kriget
krävde. Stora kvantiteter explosiva
ämnen, syntetiska varor, surrogat för
materiel, som inte kunde fås på grund
av blockaden, behövdes, men engelsk
industri hade inte till sitt förfogande
tillräckliga vetenskapliga resurser för
att kunna lösa dessa problem.

I ännu högre grad än för fysiken
och tekniken gäller för den organiska
kemien, att bästa resultaten nås när
många vetenskapsmän samarbeta och

(Forts. å sid. 31.)

REDAKTIONSKOMMITTÉ:

föreståndaren för Tekniska Museet |
intendent Torsten Althin; -

verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lic. Iwan Bolin;

rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm-
stedt;

luftfortsinsp. civ.ing. Tord Äng- |
ström;

ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet. De G

bergsing. Folke Lindgren (ansv.
utg.). , ; é

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:12:33 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1941-9/0002.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free