pr OA ARE ra eds MU fo KOMMA ”ATOM- KANONERNA” ATT AVGÖRA KRIGET? Cyklotronen — atomkanonen eller atomsprängaren — bebådas träda i det moderna krigets tjänst och anses där- vid kunna få så stor betydelse, att den avgör den stora kraftmätningen. Det är ingen nutida Jules Verne, som kommer med uppslaget utan en nyk- tert tänkande vetenskapsman, nämli- gen den berömde engelske fysikern J. G. Crowster. Cyklotronen består i Princip av en apparat, som slungar atomer runt tills de uppnå en oerhörd hastighet och sedan låter dem flyga iväg som pro- jektiler. Alltså samma Princip som för en läderslunga, fastän med den skill- naden, att fysikern använder Sig av ett elektriskt fält i stället för av ett snöre. Cyklotronen uppfanns av Ppro- fessor Ernest Lawrence, Kalifornien, och belönades med 1939 års Nobel- Pris. Att spränga atomer har varit möjligt sedan mer än 20 år, men cyk- lotronen har reducerat förfarandet till en ordinär maskinell metod. Lawrence konstruerade den första cyklotronen år 1932, och sedan ha många. sådana apparater byggts särskilt i Amerika men även i England. Cyklotronen kan leda till uppfinning av en framtida ”atommaskin”, som professor Crow- ster anser kunna få den största mili- tära betydelse. I én tidskriftsartikel framhåller Crowster, att vid varje epok är den 'samhällsform rådande, som överens- stämmer med vad som är tekniskt möjligt att utföra. När nya sätt att framställa saker och ting uppfinnas, blir det möjligt att nyorganisera livet, och personer framträda som äro be- slutna att förverkliga de nya möjlig- heterna. Sena tiders uppfinningar — radio, aeroplan, tanks, maskingevär 0. siv. — ha ökat styrkan hos här- skande grupper gentemot den stora massan av folket. Nämnda instrument kunna inte göras i hemlighet av enskil-: da personer; det har blivit svårare att organisera revolter. De moderna möj- ligheterna till snabb handling och för- flyttning på stora avstånd visar att det är tekniskt möjligt att behärska jorden som enhet. Den nuvarande krisen beror på försök från vissa per- Soners sida att förverkliga denna möj- lighet. Det var Englands monopol på ång- kraft, som en gång gjorde att det kun- de besegra den europeiska kontinent, som Napoleon organiserat mot öriket. Den stora frågan formuleras på föl- jande sätt av Crowster: ”Har vi nå- gon ny maskin eller nytt alternativ, som kan sätta oss i stånd att stå emot Europa under Hitler lika framgångs- rikt som vi motstod Europa under Napoleon?” (Crowster torde avse det förhållandet, att ångteknikens stora försprång i England gjorde, att kon- tinentalblockaden ej kom att med- föra någon stagnation av den indu- striella revolutionen i landet.) Den nuvarande tekniken har på sitt sätt kommit småstaternas grund att vackla. De passade under ångåldern, Den engelske fysikern, J- G. Crowster fram- lägger sn syn på ett aktuellt problem. när kraft producerades i isolerade en- heter och konsumerades nära produk- tionsplatsen. Men i tider då etervå- gorna äro ilkurirer runt jorden, då te- legrafkablar och elektriska kraftkab- lar gå mellan länder och kontinenter, då nätverk med gas- och olj eledningar omspänna ' jorden, är småstaten inte längre den effektivaste formen för organisation. ; I överensstämmelse härmed kan öriket Storbritannien ensamt ej räk- na med någon stor framtid. Landet är för litet för att kunna utnyttja den moderna teknikens möjligheter. Stor- britannien var av idealisk storlek för utveckling med hjälp av de tekniska instrument, som funnos till förfogan- de under 1800-talet, men de nya tek- niska möjligheterna under 1900-talet ha nu givit starttecken åt andra län- der. Men England är dock ingen små- stat. Det har sitt imperium. Detta är inte så kompakt som en stor land- massa, men det förhållandet är inte utan Sina fördelar. Om en del förlo- ras, följer inte härav att resten ome- - delbart kommer i fara, varemot för kontinentala stater gäller, att genom- brytandet av en gräns skapar en ny artificiell gräns, som är mycket svå- rare att försvara. Men för att ett im- perium med så spridda delar som det engelska skall kunna hålla samman, är det ännu mer beroende av den mo- derna tekniken än andra stater. Det brittiska väldets öde vilar därför på vetenskapen. Vetenskap i modern mening tillkom för något över tre århundraden sedan då Galilei m. fl. upptäckte hur man skulle kunna intränga i naturens mys- terier genom ett väl avvägt system av teori och experiment. De tidigaste mo- derna vetenskapsmännen arbetade på ett jungfruligt fält, och de maskiner de experimenterade med voro tämligen små och enkla. Följaktligen voro en- skilda individer som arbetade isolera- de i stånd att nå för sin tid anmärk- ningsvärda resultat. Då engelska ve- tenskapsmän som Boyle, Newton och Watt voro mycket framstående under denna fas av utvecklingen, erhöll brit- tisk vetenskap en strängt individualis- tisk tradition, som varade fram till 1914. Vid denna tid upptäckte den engelska vetenskapen sina begränsnin- gar. Det blev tydligt, att en annan sorts vetenskap var nödvändig för att producera vad det moderna kriget krävde. Stora kvantiteter explosiva ämnen, syntetiska varor, surrogat för materiel, som inte kunde fås på grund av blockaden, behövdes, men engelsk industri hade inte till sitt förfogande tillräckliga vetenskapliga resurser för att kunna lösa dessa problem. I ännu högre grad än för fysiken och tekniken gäller för den organiska kemien, att bästa resultaten nås när många vetenskapsmän samarbeta och (Forts. å sid. 31.) REDAKTIONSKOMMITTÉ: föreståndaren för Tekniska Museet | intendent Torsten Althin; - verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm- stedt; luftfortsinsp. civ.ing. Tord Äng- | ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Museet. De G bergsing. Folke Lindgren (ansv. utg.). , ; é