Nya gengasbestämmelser Det mycket omtalade och mycket dis- kuterade cirkulär nr 35 från bränsle- kommissionens gengasbyrå har från och med den 1 april ersatts med ett nytt cir- kulär, som erhållit nummer 110. Dessa nya bestämmelser, till vilka vi för öv- rigt få tillfälle att återkomma i annat sammanhang, bygga på de erfarenheter, som man under de gångna åren hunnit skaffa sig på gengasfronten. Gengas- verkens oerhört snabba utveckling med sina många misstag och barnsjukdomar har efterträtts av en mera lugn och san- sad utvecklingsperiod, där gjorda rön och förbättringar granskas och utprovas noggrant, innan de tillämpas på nya aggregat. Kvantiteten har med andra ord övergått i kvalitet. De nya bestämmelserna skola omedel- bart tillämpas vid alla ny- och ommonte- ringar av gengasverk, Däremot avse de icke att tvinga till ombyggnad av redan godkända gengasverk, såvida icke väg- och vatte nbyggnadsstyrelsen i sin egen- skap av besiktningsmännens chefsmyn- dighet framdeles kommer att fordra ef- terlevnad i vissa avseenden, För biläga- re, vars gengasverk voro färdigmontera- de före 1 april, medföra således de nya bestämmelserna ingen anledning till oro. Dock måste alla bilar förses med nya skötsel- och varningsföreskrifter upp- satta inuti bilkupén. En efterlängtad gengasindikator Då och då har i pressen dykt upp nå- gon uppgift om att man konstruerat en apparat, som på: ett eller annat sätt på- visar närvaron av koloxid. Tyvärr har förväntningarna hittills icke infriats. Nu ser det emellertid ut som om detta problem äntligen skulle ha fått sin lös- BLAD SOM SPARAR... 20 TEKNIK för ALLA ning, och om de erhållna uppgifterna äro riktiga, betyder detta ett så stort framsteg på gengasområdet att det i be- tydelse kan jämställas med de första lyckade försöken att köra bil med gen- gas. Som så många gånger förr vid bety- delsefulla uppfinningar har emellertid samma lösning erhållits samtidigt hos olika uppfinnare, vilket givetvis ur de- ras synpunkt kan vara förargligt. Hu- vudsaken är dock, att problemet är löst. Med tillhjälp av en katalysator erhålles kontaktanalys med gaspartiklarna, var- vid inträder en kemisk reaktion med åt- följande värmeutveckling, som sedan utnyttjas för åstadkommande av en lämplig ljus- eller ljudsignal, för alar- mering att koloxid finnes i närheten. Häri igenom kan alltså föraren i god tid draga sig ifrån det farliga grannskapet. Om denna nya uppfinning uppfyller de önskemål, som man kan ställa på en sådan indikator, få vi hoppas, att den Är TfA slutsåld | i Eder affär, var vänlig meddela detta till TfA:s expedition, Box | 3137, Stockholm 3. med alla tillgängliga medel hjälpes fram till försäljning snarast möjligt. En uppmärksammad personalförflyttning Den för de flesta bilister och för alla medlemmar av Motormännens riksför- bund välkände chefen för M:s tekniska avdelning ingenjör Sten Walles har från och med den 1 april flyttat till A.-B. Hans Osterman, där han övertagit pos- ten som verkstadschef. | Hur det började | (Forts. fr. sid. 5.) seras som ”hakebössa”. Loppets längd är 11,7 centimeter, kalibern vid myn- ningen 21 millimeter, vid bottnen något mindre, så att loppet får formen av en stympad kon. En sådan form och pro- portionerna mellan loppets längd och ka- libern tyder på betydande ålder, ”Tannenbergsbössan” N är det gäller att bestämma ”Mörkö- kanonens” ålder ha vi ett gott stöd i en handbössa, som påträffats i ruiner- na av den år 1399 förstörda borgen Tan- nenberg i Hessen. Denna, ”Tannenbergs- bössan”, är 32 centimeter lång och har ett närmare 27 centimeter långt lopp till en kaliber vid mynningen av 17,5 millimeter. Ballistiskt sett representerar den ett rätt stort steg framåt från ”Mörkökanonen”, och eftersom ”Tannen- bergsbössan” allra senast är från år 1399, med stora utsikter för att den kan vara äldre, måste ”Mörkökanonen” vara ännu äldre. Datering enligt ballistiska grunder kan aldrig bli annat än relativ och där- för är det mycket välkommet, att tack vare ”Mörkökanonens” konstnärliga ut- styrsel kunna ta konsthistoriens lärdo- mar till hjälp. Sålunda stämmer vår da- tering rätt väl med bokstavsstilen i den inskrift, som pryder vapnet. En annan dateringsgrund erbjuder hår- och skägg- mode på det manshuvud, som är placerat på en lång kantig hals omedelbart bak- om det på vapnets ovansida anbragta fänghålet. Icke heller detta lägger nå- got hinder i vägen för en datering till 1300-talets senare hälft. ”Mörkökanonen” är som sagt av brons. I Danmark, närmare bestämt i Töjhus- museet i Köpenhamn, förvaras en annan bössa av trettonhundratalstyp, som är funnen i den år 1416 byggda och år 1426 raserade borgen Vedelspang i Syd- jylland. Av allt att döma är bössan dock väsentligt äldre. ”Vedelspangbössan”, som likaledes har rekylhake, är helt av järn, även den di- rekt vid bössan fastsmidda stången, vars främre ända tjänar som stötbotten i loppet. Loppets längd är 17 centimeter med 27 millimeters kaliber vid mynnin- gen och 18 vid botten. Piplängden är 21, den totala längden 81 centimeter, vikten 2,41 kilogram. Ballistiskt sett befinner den sig mellan ”Mörkökanonen” och ”Tannenbergsbössan”. Det krut, som användes i dessa tre bössor, var ett mycket fint pulver. Man brukar kalla det mjölkrut. Detta hade flera svaga egenskaper. Dels var det ömtåligt för fukt och kunde icke för- varas länge utan att ta skada. Vidare fordrade det en omständig laddningspro- cedur emedan man alltid måste se till, att det innanför kulan tillsammans med krutet fanns tillräckligt mycket luft, d. v. s. för krutets förbränning nödvän- digt syre. I ett koniskt lopp klarades detta så, att man hade en kula, vilken stannade på ett av dess diameter betin- gat ställe i loppet. ”Tannenbergsbös- sans” konstruktör har klarat detta pro- blem genom en ringformig förträngning, mot vilken kulan stannade och som bil- dar en krutkammare. I de tre nu be- handlade bössorna har man av allt att döma brukat kulor av bly, och därjämte någon sorts förladdning. De ge samman- lagt en rätt god bild av eldvapnen i de- ras begynnelse, Men man får dock icke glömma, att man samtidigt med dessa brukat stora kanoner. Vi kanske få åter- komma och tala om dem en annan gång.