Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utnyttja fritiden, av A. E. Fristedt - Dieselmotor för modellplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIESELMOTOR
FÖR MODELLPLAN
Vid ett besök i Södertälje träffade vår
medarbetare verkstadsingenjör Per
Spjelkavik på A.-B. Scania-Vabis, vilken
bland annat är föreståndare för denna
industris yrkesskola. Trots att han är en
mycket upptagen man, så hinner han i
alla fall med att syssla med litet privat-
teknik också. Vad sägs t. ex. om den
här lilla dieselmotorn, som ingenjör
Spjelkavik knåpat ihop på lediga stun-
der (många och långa) och som bl. a.
har den fördelen, att den går mycket bra
i motsats till många andra miniatyrmo-
torer. Vidare är cylinder - och -vevhus
tillverkade i ett enda stycke, bara detta
något av en prestation. Ingenjör Spjel-
kavik presenterar själv den lilla behän-
diga motorn:
Alla modellflygplansmotorer, som tidi-
gare kommit till användning ha varit
bensindrivna 2-takts förgasaremotorer.
Dessa motortyper för modellplan ha
emellertid den stora nackdelen att c:a :.
2/3 av totalvikten utgöres av batteri-
och tändspolar. Om således själva mo-
torn väger 150 gr, så är vikten av erfor-
derligt batteri och tändspolar c:a 300
gr.
Enligt det system, efter vilket denna
motor är byggd, har större delen av den-
na ”dödvikt” eliminerats. Motorn är en
2-takts semidieselmotor och går således
med kompressionsstädning, sedan tänd-
proppen först blivit uppvärmd. Drivme-
del är vanlig råolja, som injekteras av
en kolvpump genom spridaren i cylinder-
locket. Bränslet passerar sedan en ur-
borrning i tändproppen. Därvid åstad-
kommes en kraftig förvärmning av
bränslet, vilket möjliggör tändning vid
kompressionen.
Cylinder. vevhus och kolv äro tillver-
kade av kromolybdenstål. Kolven är
härdad, slipad och utan kannringar.
Vevaxeln består av en axel med vevski-
va och påskruvad vevtapp. Själva axeln
är urborrad och fylles med smörjolja,
som genom fina hål ledes till ramlager
och vevlager. Bränslepumpen har en
kolvdiameter på 2,5 mm, och är utrus-
tad med vanliga kulventiler. Tryckventi-
len är fjäderbelastad, emedan sugventi-
len ligger lös i sitt säte och arbetar mot
en stödpinne, som iskruvas från pumpcy-
linderns lopp. Spridaren saknar ventil,
emedan tryckröret ju är mycket kort.
Bränslemängden regleras genom att
omställa pumpkolvens slaglängd med en
ställskruv.
Vidstående motor är att betrakta som
en typmotor för avprovande av själva
huvudsystemet. Före starten uppvärmes
tändproppen med en svetslåga. Det är
emellertid ej meningen, att man skall
vara utrustad med ett helt gassvets-
ningsaggregat för att kunna starta en
motor av denna typ. Senare experiment
med elektrisk glödspiral i tändproppen
ha givit goda resultat. Efter starten
Ing. Spjelkavik och den lilla behändiga
motorn, som inte är mycket större än en
tändsticksask.
22 TEKNIK för ALLA
kopplas det elektriska batteriet från
glödspiralen. Batteriet behöver således
ej byggas in i planet, utan man har en-
dast att räkna med vikten av enbart mo-
tor och bränslebehållare.
Här nedan lämnas några huvuddata
över motorn:
Cylinderdiameter 20 mm
Slaglängd 25 mm
Varvtalsområde c:a 500—7000 varv/
min.
Vikt vid serietillverkning c:a 300 gr.
UTNYTTJA FRITIDEN!
(Forts. fr. sid. 15.)
folkskolan endast haft fritiden för att
inlära de ämnen jag varit intresserad av.
Dessa fritidsstudier ha inte varit be-
gränsade till några få år, utan jag är
alltjämt sysselsatt därmed. Hade jag
inte utnyttjat min lediga tid i detta syf-
te, så hade jag antagligen fortfarande
stått kvar på samma kunskapsnivå, som
då jag själv och mina ungdomskamrater
arbetade i smedjan eller valsverket. För
min egen del har jag sedan mer än 20
år tillbaka haft tekniska eller admini-
strativt betonade sysselsättningar såsom
ritare, konstruktör, arbetsledare, verk-
stadsingenjör etc.
Under senare år har jag under min
verksamhet bl. a. haft till uppgift att
anställa arbetare. Härvid har jag gjort
en hel del iakttagelser. Bland dem som
sökt arbete har jag funnit personer med
vitt skilda kunskaper och erfarenheter.
Fastän man med tiden lär sig att i viss
utsträckning bedöma de arbetssökande
efter psykologiska grunder, så. äro dock
betygen fortfarande det viktigaste hjälp-
medlet vid bedömandet av en persons
lämplighet för ett visst arbete. Efter
många års erfarenhet har jag intagit
den principiella ståndpunkten, att om en
yngling kommer till mig och söker arbe-
te och har goda betyg från aftonskola
eller korrespondensinstitut, samt i övrigt
ger ett lämpligt intryck, så kan han
vara säker på, att jag icke avvisar ho-
nom utom i det fall, då någon lämplig
sysselsättning åt honom icke finnes. Or-
saken härtill är, att sådana ynglingar i
regel besitta ett övermått av flit och
vilja, som jag ansett mig ha fördel av
att utnyttja.
En del ynglingar ha sinne för att ska-
pa nya saker, och sådan begåvning bör
utnyttjas både under arbetstid och på
fritiden. Man kan bygga modeller för
att utforma sina tankar, eller göra rit-
ningar, som sedan överlåtas åt andra att
fullfölja, eller också kan man göra be-
skrivningar över idéer, som man har och
t. ex. försöka intressera sin förman för
saken. Men vid all sådan verksamhet
bör man ständigt ha för ögonen att idé-
erna bör syfta till att skapa artiklar,
som ha något försäljningsvärde. Man
skall inte grubbla över problem, sora inte
kan omsättas i pengar! Då pojkar knap-
past kan bedöma en sådan sak, kunna de
ha stor nytta av att rådfråga sina äld-
re kamrater eller arbetsledarna. En an-
nan sak, som jag här vill påpeka är, att
man aldrig skall försöka göra maskiner,
som äro avsedda att gå utan kraftinsats,
ty detta är en omöjlighet. Sådana för-
sök blotta endast rena okunnigheten om
de fysikaliska lagarna. Det finns så myc-
ket annat att förbättra, att man inte bör
slösa tid på orimliga uppgifter.
A’t fritidsarbetet är av stor betydelse
förstår man också därav, att mån-
ga av de tekniska alster, vilka männi-
skan har den allra största nytta av, till-
kommit under sådan verksamhet, och jag
rekommenderar våra pojkar, som ha
uppfinningsrika hjärnor, att försöka få
fram nyttiga saker. Det behöver inte
(Forts. å sid. 26.)
| |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
