DIESELMOTOR FÖR MODELLPLAN Vid ett besök i Södertälje träffade vår medarbetare verkstadsingenjör Per Spjelkavik på A.-B. Scania-Vabis, vilken bland annat är föreståndare för denna industris yrkesskola. Trots att han är en mycket upptagen man, så hinner han i alla fall med att syssla med litet privat- teknik också. Vad sägs t. ex. om den här lilla dieselmotorn, som ingenjör Spjelkavik knåpat ihop på lediga stun- der (många och långa) och som bl. a. har den fördelen, att den går mycket bra i motsats till många andra miniatyrmo- torer. Vidare är cylinder - och -vevhus tillverkade i ett enda stycke, bara detta något av en prestation. Ingenjör Spjel- kavik presenterar själv den lilla behän- diga motorn: Alla modellflygplansmotorer, som tidi- gare kommit till användning ha varit bensindrivna 2-takts förgasaremotorer. Dessa motortyper för modellplan ha emellertid den stora nackdelen att c:a :. 2/3 av totalvikten utgöres av batteri- och tändspolar. Om således själva mo- torn väger 150 gr, så är vikten av erfor- derligt batteri och tändspolar c:a 300 gr. Enligt det system, efter vilket denna motor är byggd, har större delen av den- na ”dödvikt” eliminerats. Motorn är en 2-takts semidieselmotor och går således med kompressionsstädning, sedan tänd- proppen först blivit uppvärmd. Drivme- del är vanlig råolja, som injekteras av en kolvpump genom spridaren i cylinder- locket. Bränslet passerar sedan en ur- borrning i tändproppen. Därvid åstad- kommes en kraftig förvärmning av bränslet, vilket möjliggör tändning vid kompressionen. Cylinder. vevhus och kolv äro tillver- kade av kromolybdenstål. Kolven är härdad, slipad och utan kannringar. Vevaxeln består av en axel med vevski- va och påskruvad vevtapp. Själva axeln är urborrad och fylles med smörjolja, som genom fina hål ledes till ramlager och vevlager. Bränslepumpen har en kolvdiameter på 2,5 mm, och är utrus- tad med vanliga kulventiler. Tryckventi- len är fjäderbelastad, emedan sugventi- len ligger lös i sitt säte och arbetar mot en stödpinne, som iskruvas från pumpcy- linderns lopp. Spridaren saknar ventil, emedan tryckröret ju är mycket kort. Bränslemängden regleras genom att omställa pumpkolvens slaglängd med en ställskruv. Vidstående motor är att betrakta som en typmotor för avprovande av själva huvudsystemet. Före starten uppvärmes tändproppen med en svetslåga. Det är emellertid ej meningen, att man skall vara utrustad med ett helt gassvets- ningsaggregat för att kunna starta en motor av denna typ. Senare experiment med elektrisk glödspiral i tändproppen ha givit goda resultat. Efter starten Ing. Spjelkavik och den lilla behändiga motorn, som inte är mycket större än en tändsticksask. 22 TEKNIK för ALLA kopplas det elektriska batteriet från glödspiralen. Batteriet behöver således ej byggas in i planet, utan man har en- dast att räkna med vikten av enbart mo- tor och bränslebehållare. Här nedan lämnas några huvuddata över motorn: Cylinderdiameter 20 mm Slaglängd 25 mm Varvtalsområde c:a 500—7000 varv/ min. Vikt vid serietillverkning c:a 300 gr. UTNYTTJA FRITIDEN! (Forts. fr. sid. 15.) folkskolan endast haft fritiden för att inlära de ämnen jag varit intresserad av. Dessa fritidsstudier ha inte varit be- gränsade till några få år, utan jag är alltjämt sysselsatt därmed. Hade jag inte utnyttjat min lediga tid i detta syf- te, så hade jag antagligen fortfarande stått kvar på samma kunskapsnivå, som då jag själv och mina ungdomskamrater arbetade i smedjan eller valsverket. För min egen del har jag sedan mer än 20 år tillbaka haft tekniska eller admini- strativt betonade sysselsättningar såsom ritare, konstruktör, arbetsledare, verk- stadsingenjör etc. Under senare år har jag under min verksamhet bl. a. haft till uppgift att anställa arbetare. Härvid har jag gjort en hel del iakttagelser. Bland dem som sökt arbete har jag funnit personer med vitt skilda kunskaper och erfarenheter. Fastän man med tiden lär sig att i viss utsträckning bedöma de arbetssökande efter psykologiska grunder, så. äro dock betygen fortfarande det viktigaste hjälp- medlet vid bedömandet av en persons lämplighet för ett visst arbete. Efter många års erfarenhet har jag intagit den principiella ståndpunkten, att om en yngling kommer till mig och söker arbe- te och har goda betyg från aftonskola eller korrespondensinstitut, samt i övrigt ger ett lämpligt intryck, så kan han vara säker på, att jag icke avvisar ho- nom utom i det fall, då någon lämplig sysselsättning åt honom icke finnes. Or- saken härtill är, att sådana ynglingar i regel besitta ett övermått av flit och vilja, som jag ansett mig ha fördel av att utnyttja. En del ynglingar ha sinne för att ska- pa nya saker, och sådan begåvning bör utnyttjas både under arbetstid och på fritiden. Man kan bygga modeller för att utforma sina tankar, eller göra rit- ningar, som sedan överlåtas åt andra att fullfölja, eller också kan man göra be- skrivningar över idéer, som man har och t. ex. försöka intressera sin förman för saken. Men vid all sådan verksamhet bör man ständigt ha för ögonen att idé- erna bör syfta till att skapa artiklar, som ha något försäljningsvärde. Man skall inte grubbla över problem, sora inte kan omsättas i pengar! Då pojkar knap- past kan bedöma en sådan sak, kunna de ha stor nytta av att rådfråga sina äld- re kamrater eller arbetsledarna. En an- nan sak, som jag här vill påpeka är, att man aldrig skall försöka göra maskiner, som äro avsedda att gå utan kraftinsats, ty detta är en omöjlighet. Sådana för- sök blotta endast rena okunnigheten om de fysikaliska lagarna. Det finns så myc- ket annat att förbättra, att man inte bör slösa tid på orimliga uppgifter. A't fritidsarbetet är av stor betydelse förstår man också därav, att mån- ga av de tekniska alster, vilka männi- skan har den allra största nytta av, till- kommit under sådan verksamhet, och jag rekommenderar våra pojkar, som ha uppfinningsrika hjärnor, att försöka få fram nyttiga saker. Det behöver inte (Forts. å sid. 26.) | |