| spel som är relativt lätt att tillverka, billigt | och därtill ett mycket lyckat tidsfördriv Vane bowling är en exklusiv in- omhussport, som ger många möj- ligheter till omväxling och variatio- ner i spelet. Har man tillgång till sto- ra utrymmen, kan man naturligtvis mycket väl bygga en privat bowling- bana åt sig, men i de allra flesta fall torde detta vara omöjligt. Ett hem nu för tiden har emellertid mycket be- gränsade utrymmen, varför det gäl- ler att hitta på någon praktisk lösning om man överhuvudtaget skall bli i tillfälle att ägna sig åt bowlingspe- let. Miniatyrbowlingbanan, som presen- teras här, gör visserligen inte anspråk på att motsvara en van bowling- spelares fordringar, men är trots detta ett intressant tidsfördriv. Den som givit sig i kast med miniatyrbowlin- gen, kommer snart att märka, att det visst icke alltid är så lätt som man först trott att ge klotet det rätta an- slaget och inställa tangeringsbanans stålband på det fördelaktigaste sättet. Mi börja arbetet med att bygga stom- men efter lådan, som skisserats på figurerna 3, 4, 5 och 11. Till botten- plattan användes 6 eller 10 mm tjock furuplywood, och kanterna göras av 1” hyvlade bräder. Fig. I visar bow- lingbanans ändsektion. Tvärslåarna (reglarna) på fig. 5 göras av lagom tjockt trä och i övrigt i överensstäm- melse med de uppgivna måtten. Ob- servera, att tvärslåarnas höjd är olika, så att banan blir lutande i en viss vinkel. Vid anbringandet av tvärslå- arna på sina platser bör man alltså se till, att ordningsföljden blir riktig (A, BB; 6 Di E och Bipa fig DEtvå 26 TEKNIK för ALLA sista tvärslåarna E och F äro lika höga, varför banans ena ände — med plats för käglorna — blir vågrät. Innan vi fortsätta med banans byggnad, måste de mekaniska anord- ningarna först iordningställas enligt fig. 4 till höger, samt 7 och 8. Som synes av figurerna 3, 4, 9 och 11 har en föränderlig tangeringsbana, bestå- LÖNN ELLER PLASTISKT TRÄ FÅS ARG [Styr OR 65); JAtTAG Yi of ol ES AA ende av ett stycke böjt bandstål, an- bringats vid banans avrundade ände. Inställningen sker medelst anordningen på fig. 4 till höger samt fig. 8, som visar hela inställningssystemet. De oli- ka delarna tillverkas lämpligen av mässing med undantag av hävarmarna och den vridbara axeln, som böra till- verkas av stål. Skjutanordningen för klotet visas på fig. 7. Den centrala axeln består av 6,5 mm diam. stål, och spiralfjädern bör avpassas så att en lämplig spänning och skjutkraft er- hålles. Stötbrickan eller kulan göres av läder eller gummi och fästes vid en passande hållare enligt skissen. Lagringen för stålaxeln utgöres av ett stycke mässingsrör, som satts fast i träblocket. Draghandtaget köpes i närmaste järnaffär och sättes fast vid stålaxeln medelst en genomgående sprint. En tjock filtbricka — se fig. 7 — gör mekanismen tystgående när handtaget släppes. Det c:a 100 mm stora hålet i bottenplattans ena hörn — fig. 4 — urtages för att man lät- tare skall kunna komma åt mekanis- men vid eventuell justering eller re- paration. N är de mekaniska detaljerna mon- terats på sin plats, fästas rännor- nas trälister på sin plats, varefter själ- va banan tillverkas. Denna göres lämpligen av lamellerat trä eller 10 mm tjock plywood av förstklassig kvalité. Mellanväggen vid ansatsbanan gö- res av trä och sättes på sin plats se- dan den egentliga ansatsbanan — som ' består av plywood eller masonite — stiftats fast på tvärslåarna. Vid utfö- randet av detta arbete bör man sär- skilt vinnlägga sig om att få skarven mellan de båda banorna absolut jämn