80.000 BILDER I SEKUNDEN Qnabba förlopp, som fotograferas med ett stort antal bilder i sekunden, kun- na studeras i olika faser, om bilderna återgivas i en mycket långsammare takt än den i vilken de upptagas. Härvid användes i allmänhet en apparat, som möjliggör upptagandet av ända upp till 80.000 bilder per sekund (t. ex. AEG:s ”Zeitdehner”). I denna apparat löper filmen med en efter behag varierbar hastighet upp till den gräns av 20 m/s, som bestämmes av filmbandets meka- niska egenskaper, framför allt av dess draghållfasthet och av risken för själv- antändning. Någon som helst risk för självantändning av filmen föreligger ej, så länge filmhastigheten begränsas till 20 m/s. Denna hastighet motsvarar emellertid blott cirka 1.000 bilder i se- kunden av vanlig storlek. En ytterli- gare stegring av bildantalet ernås dels genom att minska bildhöjden och dels genom ett slags flerfaldsoptik med ett s. k. spaltlinjesystem, bestående av ett flertal sammankittade akromatiska lin- ser i bandartad utformning. Vid upp- tagningen föres bilden med i filmrikt- ningen. Man använder sig härvid av flera samlingslinser, anordnade på en un- der upptagningen tätt framför filmban- det rörlig cirkelskiva. Genom valet av brännvidden hos linserna samt av av- ståndet mellan linsskivan och filmen kan bildhastigheten avpassas till filmhastig- heten. Man kommer härvid upp till lins- hastigheter, som äro många gånger stör- re än filmhastigheten. Den långt driv- na uppdelningen av bilden möjliggöres dels genom den moderna finkorniga emulsionen och dels även genom bild- skärpan hos den därvid använda spe- ciella optiken. För den vetenskapliga forskningen och även för den tekniska utvecklingen är det mycket viktigt att kunna stude- ra även mycket snabba förlopp i sina enskilda detaljer. Som exempel kan nämnas, att det vid en maskin med snab- ba rörelser ofta uppstår svängningar, böjningar och dylikt på grund av mas- sans tröghet, acceleration, fjädringar i materialet etc., vilka ge sig till känna genom starkt buller, stort slitage eller genom att maskineriet inte fungerar. Man kan i dylika fall med hjälp av den omnämnda apparaten göra sig en bild av de verkliga förloppen och med led- ning därav lättare finna utvägar och medel att avhjälpa felen och svårighe- terna. Ford gör bilar av konst- harts-smältmassa Vrder hösten 1941 demonstrerade Ford sin första bil, som delvis tillverkats av pressad konstharts. Emedan konst- harts icke kan användas för bärande de- lar, måste chassiet göras styvt och är därför gjort av hopsvetsade rör. Den bärande chassikroppen är utformad så, att de densamma omslutande delarna av pressmassan icke uppvisat några större pressade fördjupningar eller skarpt böj- da kanter på de stora ytorna. Medelst klammer och skruvar äro 14 pressmass- delar fastsatta vid rören på ett sådant sätt, att inga spänningar uppstå. Fo- garna äro fyllda med ett kitt av konst- harts. För tillverkningen av pressmass- delarna av fenol-formaldehydharts har Ford utarbetat särskilda metoder. Den nya bilen lär vara en tredejdel lättare än på vanligt sätt byggda bilar, men dyrare i tillverkning. Japansk undervattenstunnel Mellan den japanska ön Honschiu och den söder därom belägna ön Kiuschiu har nyligen en 8 km lång undervattens- tunnel färdigställts. Den förbinder den gamla handelsstaden Schimonoseki med fiskarstaden Moji, mellan vilka förut trafiken uppehållits med färjor. Den är för närvarande världens längsta under- vattenstunnel och är särskilt betydelse- full för Japan, emedan direkt järnvägs- förbindelse därigenom skapats mellan Osaka på Honschiu samt Nagasaki och Kagoschima på Kiuschiu. Från staden Schimonoseki ämnar man bygga en annan, ännu större undervat- tenstunnel, som skall gå under det 200 km breda sund, som skiljer. Korea och Japan, och förbinda den koreanska hamnstaden Fusan med det japanska öriket. USA gör rent hus med ritkontorsslentrianen Er ny metod, som består i att arbets- ritningarna på fotografisk väg över- föras direkt på arbetsstycken eller schabloner, användes numera vid Glenn L. Martins flygverkstäder i Baltimore. Metoden påstås ha medfört stora om- välvningar och väntas få allmän till- lämpning även inom andra industrier. Då det inom flygindustrien i första hand gäller arbeten i aluminiumplåt, ligger ju den fotografiska metoden nä- ra till hands. Plåtarna överdragas med en ljuskänslig emulsion, och på dem projekteras negativen, som i sin tur er- hållits genom fotografering av original- ritningarna. Aluminium-”plåtarna” framkallas sedan i framkallningstankar och gå därefter ut på de olika avdel- ningarna som schabloner vid uppsätt- ningen av mallar, giggar och fixturer. TEKNIK för ALLA 9