Sparar och rationaliserar man i vårt land. Allt gammalt, som kan vara an- vändbart och som förut varit lagt på hyllan, tillvaratages mycket noga. Myc- ket av vad som under de goda åren före kriget ratades, har fått komma till he- ders igen. Och det visar sig ofta nu, att gamla grejor och redskap tack vare sin goda kvalitet mycket väl stå sig i kon- kurrensen med de nyare och modernare. Detta påstående står sig gott, när man i tidningarna läser om, att fiskar- befolkningen vid norrlandskusten på grund av den rikliga strömmingstill- gången denna vår ej har haft redskap nog för att kunna bärga havets rike- domar. Man har sett sig nödsakad att inventera de gamla sjöbodarna och bör- jat använda antikverade redskap på nytt. Till och med femtio och sextio år gamla nät ha fått göra tjänst igen. Men då har man gjort den upptäck- ten, att de nya näten med det tretrådiga garnet sämre motstå storm och oväder än fars och farfars gediget knutna garn, trots att dessa sistnämnda under många år legat bortglömda i sjöbodarnas in- nersta gömslen och gnagts av tidens tand. Det är tydligt, att man kunde tillverka slitstarka grejor i den gamla goda tiden. När man läser detta, skulle man kunna vara frestad att tro, att tek- niken icke går framåt på alla områden utan snarare bakåt på en del. Xx Regn åt jorden under torra somrar håller på att bli en verklighet i vårt iland. Flera framsynta svenska jord- brukare ha börjat anlägga artificiella bevattningssystem på sina ägor. F. n. finnas ett åttiotal sådana anläggningar i bruk i Sverige. En av dessa. mönsteranläggningar torde ”Högstorps gård i Södermanland, tillhörig godsägare König, vara. Går- den ligger längs Rickssjön, vars vatten pumpas upp genom en 470 m lång rör- ledning "till det över de 100 tunnlanden utlagda bevattningssystemet. Anlägg- ningen har en kapacitet på cirka 60.000 liter per timme. Bevattningen sker un- der torra vårar och försomrar i maj och juni samt dessutom i juli, som ofta brukar vara en torkperiod. Medelst an- läggningen ha mycket goda resultat uppnåtts. Bl. a. erhölls under förra sommaren, en av de torraste i manna- minne, en potatisskörd, som med 100 Zo översteg den normala. Vid sidan av rot- frukterna är bevattningen av beten och vallar det viktigaste samt köksväxtod- lingen. Tillverkningen av dessa bevattnings- anläggningar sker numera på grundval av tyska licenser i Sverige. INDUSTRIG Tekniska Samfundet, Göteborg z Föreningen bildades i Göteborg för 60 år sedan. Den har till ändamål att un-- derhålla och utveckla intresset för in- genjörsvetenskapens, byggnadskonstens och industriens olika grenar, allt enligt den uppgift som varit och är angiven i Samfundets stadgar. Uppslaget till "föreningen kom icke från någon tekniker utan från en — journalist, litteratören Mauritz Ruben- son, Göteborgs Handels- och Sjöfarstid- nings på sin tid berömde ”flygande kor- respondent”. Denne var mycket intres- serad för den moderna teknikens ut- veckling och var välkänd för sina rese- brev från utländska utställningar. Fram till 1908 arbetade Samfundet som en allmän teknisk förening med ett mi- nimum av organisation. Tekniska Sam- fundets angelägenheter handhades av en nämnd, men vid varje sammanträde val- des en ordförande att leda förhandlin- garna. Det dominerande ordförande- namnet under denna period var profes- sor E. A. Wijkander, dåvarande rektor för Chalmers. Vid omorganisationen uppdelades verksamheten i den allmänna föreningen och fackavdelningar, av vilka Samfun- det nu har 8. Dessa äro avdelningar för Elektroteknik, Husbyggnadskonst, Kemi och; Fysik, Mekanisk Teknik och Skepp- byggnadskonst, Väg- och Vattenbygg- | Mariannelunds Praktiska Skola. Kortaste tid till REAL- och STUDENTEXAMEN. Individuella metoder. HANDELS- INSTITUT för affärsutbildning. Års- och terminskurser. 1 juli—10 augusti SOMMARKUESER, oöverträffade och passande alla. HUSMO- DERSKUESER med praktisk och gedigen undervisning. Statsstip. Lägsta kostnad. Prospekt och upplysningar omg. från rektor G. Gustafsson. Teknik för Alla:s ANNONSPRISER: Per mm enkel spalt .... 45 öre D:o i svart/rött tryck .. 55 öre "1/1-sida i text, svart ' LYTYCKNE bee eo veve see lks EST sekel 250: — 1/1-sida i text, svart/ rött trYyCk sssscslask es 3800:— Omslagets — sista sida, ; svart tryck ....... :sn 800:— | Omslagets sista sida, ; svart/rött tryck —- 3850:— oh RABATTER: Belopp inom år och procent: 100/5, 250/7,5 500/10, 750/15, 1000/20, 8$000/25; 5000/80. Spaltbredd 59 mm. Sidans format 8 sp. X 250 mm. När det gäller annonser för bygg- satser, modellmaterial, byggnads- beskrivningar etc, ser redaktio- nen helst att den beredes tillfälle ” till förhandsgranskning av varorna nadskonst, Värme- och Sanitetsteknik, Textilteknik samt Industriell Organisa- tion och Skyddsteknik. Som andra tekniska föreningar i vårt land arbetar Samfundet med föredrag, diskussioner och samkväm samt arran- gerar utfärder, kongresser och utställ- ningar. Föreningen är mycket livaktig. Den har över 900 medlemmar. År 1941 : höll föreningen och dess fackavdelnin- gar 36 sammanträden. i Att Samfundet alltid försökt att följa med sin tid kan belysas av programmet för sammanträdet den 27 febr. 1899. Detta upptog tvenne föredrag över frå- gor, som då ej ännu blivit aktuella. Det första gällde ”Automobiler och deras praktiska användning” av dåvarande löjtnanten C. A. Tiselius, det andra om- fattade ”Telegrafering utan tråd” och hölls av dåvarande lektorn P. G. Laurin. Båda föredragshållarna - uttalade sin övertygelse om den framtida utvecklin- gen av de nya uppslagen, förutsägelser vilka, som vi alla veta, ha blivit helt uppfyllda. [ENN REDAKTIONSKOMMITTÉ: föreståndaren för Tekniska Museet intendent Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildnings- förbundet fil. lie. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Institut civ.ing. E. Walter Holm stedt; - luftfortsinsp. civ.ing. Tord Äng- ström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Museet; ) bergsingenjör Folke Lindgren.