- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 26. 26 juni 1942 /
2

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu - Industrikunskap - Annonspriser - Redaktionskommitté - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sparar och rationaliserar man i vårt
land. Allt gammalt, som kan vara an-
vändbart och som förut varit lagt på

hyllan, tillvaratages mycket noga. Myc-

ket av vad som under de goda åren före
kriget ratades, har fått komma till he-
ders igen. Och det visar sig ofta nu, att
gamla grejor och redskap tack vare sin
goda kvalitet mycket väl stå sig i kon-
kurrensen med de nyare och modernare.
Detta påstående står sig gott, när
man i tidningarna läser om, att fiskar-
befolkningen vid norrlandskusten på
grund av den rikliga strömmingstill-
gången denna vår ej har haft redskap
nog för att kunna bärga havets rike-
domar. Man har sett sig nödsakad att
inventera de gamla sjöbodarna och bör-
jat använda antikverade redskap på
nytt. Till och med femtio och sextio år
gamla nät ha fått göra tjänst igen.
Men då har man gjort den upptäck-
ten, att de nya näten med det tretrådiga
garnet sämre motstå storm och oväder
än fars och farfars gediget knutna garn,
trots att dessa sistnämnda under många
år legat bortglömda i sjöbodarnas in-
nersta gömslen och gnagts av tidens
tand. Det är tydligt, att man kunde

tillverka slitstarka grejor i den gamla
goda tiden. När man läser detta, skulle
man kunna vara frestad att tro, att tek-
niken icke går framåt på alla områden
utan snarare bakåt på en del.

Xx

Regn åt jorden under torra somrar
håller på att bli en verklighet i vårt
iland. Flera framsynta svenska jord-
brukare ha börjat anlägga artificiella
bevattningssystem på sina ägor. F. n.
finnas ett åttiotal sådana anläggningar
i bruk i Sverige.

En av dessa. mönsteranläggningar
torde ”Högstorps gård i Södermanland,
tillhörig godsägare König, vara. Går-
den ligger längs Rickssjön, vars vatten
pumpas upp genom en 470 m lång rör-
ledning "till det över de 100 tunnlanden
utlagda bevattningssystemet. Anlägg-
ningen har en kapacitet på cirka 60.000
liter per timme. Bevattningen sker un-
der torra vårar och försomrar i maj
och juni samt dessutom i juli, som ofta
brukar vara en torkperiod. Medelst an-
läggningen ha mycket goda resultat
uppnåtts. Bl. a. erhölls under förra
sommaren, en av de torraste i manna-
minne, en potatisskörd, som med 100 Zo
översteg den normala. Vid sidan av rot-
frukterna är bevattningen av beten och
vallar det viktigaste samt köksväxtod-
lingen.

Tillverkningen av dessa bevattnings-
anläggningar sker numera på grundval
av tyska licenser i Sverige.

INDUSTRIG

Tekniska Samfundet,
Göteborg

z Föreningen bildades i Göteborg för 60
år sedan. Den har till ändamål att un–
derhålla och utveckla intresset för in-

genjörsvetenskapens, byggnadskonstens
och industriens olika grenar, allt enligt
den uppgift som varit och är angiven
i Samfundets stadgar.

Uppslaget till "föreningen kom icke
från någon tekniker utan från en —
journalist, litteratören Mauritz Ruben-
son, Göteborgs Handels- och Sjöfarstid-
nings på sin tid berömde ”flygande kor-
respondent”. Denne var mycket intres-
serad för den moderna teknikens ut-
veckling och var välkänd för sina rese-
brev från utländska utställningar.

Fram till 1908 arbetade Samfundet som
en allmän teknisk förening med ett mi-
nimum av organisation. Tekniska Sam-
fundets angelägenheter handhades av en
nämnd, men vid varje sammanträde val-
des en ordförande att leda förhandlin-
garna. Det dominerande ordförande-
namnet under denna period var profes-
sor E. A. Wijkander, dåvarande rektor
för Chalmers.

Vid omorganisationen uppdelades
verksamheten i den allmänna föreningen
och fackavdelningar, av vilka Samfun-
det nu har 8. Dessa äro avdelningar för
Elektroteknik, Husbyggnadskonst, Kemi
och; Fysik, Mekanisk Teknik och Skepp-
byggnadskonst, Väg- och Vattenbygg-

| Mariannelunds Praktiska Skola.

Kortaste tid till REAL- och STUDENTEXAMEN. Individuella metoder. HANDELS-
INSTITUT för affärsutbildning. Års- och terminskurser.

1 juli—10 augusti SOMMARKUESER, oöverträffade och passande alla.

HUSMO-

DERSKUESER med praktisk och gedigen undervisning. Statsstip. Lägsta kostnad.
Prospekt och upplysningar omg. från rektor G. Gustafsson.

Teknik för Alla:s
ANNONSPRISER:

Per mm enkel spalt .... 45 öre
D:o i svart/rött tryck .. 55 öre
"1/1-sida i text, svart ’

LYTYCKNE bee eo veve see lks EST sekel 250: —
1/1-sida i text, svart/

rött trYyCk sssscslask es 3800:—
Omslagets — sista sida, ;

svart tryck ....... :sn 800:— |
Omslagets sista sida, ;

svart/rött tryck —- 3850:— oh

RABATTER:

Belopp inom år och procent:
100/5, 250/7,5 500/10, 750/15,
1000/20, 8$000/25; 5000/80.
Spaltbredd 59 mm.

Sidans format 8 sp. X 250 mm.
När det gäller annonser för bygg-
satser, modellmaterial, byggnads-
beskrivningar etc, ser redaktio-
nen helst att den beredes tillfälle ”
till förhandsgranskning av varorna

nadskonst, Värme- och Sanitetsteknik,
Textilteknik samt Industriell Organisa-
tion och Skyddsteknik.

Som andra tekniska föreningar i vårt
land arbetar Samfundet med föredrag,
diskussioner och samkväm samt arran-
gerar utfärder, kongresser och utställ-
ningar. Föreningen är mycket livaktig.
Den har över 900 medlemmar. År 1941 :
höll föreningen och dess fackavdelnin-
gar 36 sammanträden. i

Att Samfundet alltid försökt att följa
med sin tid kan belysas av programmet
för sammanträdet den 27 febr. 1899.
Detta upptog tvenne föredrag över frå-
gor, som då ej ännu blivit aktuella. Det
första gällde ”Automobiler och deras
praktiska användning” av dåvarande
löjtnanten C. A. Tiselius, det andra om-
fattade ”Telegrafering utan tråd” och
hölls av dåvarande lektorn P. G. Laurin.
Båda föredragshållarna - uttalade sin
övertygelse om den framtida utvecklin-
gen av de nya uppslagen, förutsägelser
vilka, som vi alla veta, ha blivit helt
uppfyllda.

[ENN

REDAKTIONSKOMMITTÉ:

föreståndaren för Tekniska Museet
intendent Torsten Althin;

verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lie. Iwan Bolin;

rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm
stedt; -

luftfortsinsp. civ.ing. Tord Äng-
ström;

ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet; )

bergsingenjör Folke Lindgren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:16:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-26/0002.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free