Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Händigt folk: Kopplingsur för radio, av Carl Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:’& 3
i >
re
=S
——
==
—
a
—=
=
Se
==
=
-—-—
-—
-—-—
oo
=S
-
-
-
Vi uppmana våra läsare att vid
nätanslutna apparater noga kon-
trollera att de utföras enligt in-
stallatörsföreningens fordringar.
TfA ikläder sig intet ansvar på
denna punkt.
»
En enkel kopplingsanordning, som
kan apteras på ett vanligt väckar-
ursverk, är en praktisk sak, som en
av TfÅA:s händiga läsare tillverkat.
Vi överlämna ordet till
konstruk-
tören: ES
”Ingen kan väl påstå att det är be-
hagligt att vakna vid en ilsken väckar-
klockssignal. Den första reaktionen är
väl oftast den att tysta ned fridstöraren
Kabel till
Tadio oc
vägg kontakt |
Fa
22 TEKNIK för ALLA
Ioanns:unmmnannnll
JAUNANEIRNInOnDE ARA]
N
|
fortast möjligt. Kanske med påföljd att
man somnar in igen. Huru mycket trev-
ligare vore det inte att vakna av t. ex.
en hurtig militärmarsch från en radio,
Vill ni vakna
vid musik?
Tillverka då ett
kopplingsur
enligt denna
beskrivning
av
CARL EKLUND
inställd i behagligt planissimo? Men för
det erfordras ett s. k. elektriskt kopp-
lingsur, om man inte skall vara tvingad
att lämna den varma bädden för att på
morgonkalla golv rusa upp för att slå
på radion. Har man ett sådant och inte
är så hurtfrisk att man hoppar upp och
utövar morgongymnastik till major Ugg-
las militäriska kommando, så kan man i
varje fall behagligt sträcka på sig och
så småningom vara fullt vaken och pigg
för att avlyssna morgonnyheterna i sän-
gen.
Men ett sådant ur kostar pengar och
dryga pengar, och därför beslöt jag mig
att fuska i uppfinnarens gebit. Resul-
tatet här nedan har nu varit igång ett
par månader och visat sig fungera per-
fekt och till min fulla belåtenhet. Om
man frånser det gamla väckaruret som
jag hittade efter en vindsröjning, så har
hela historien inkl. sladd inte kostat mig
mera än 5 å 6 kronor, och det är ju
överkomligt. å
Alltså — ett gammalt men fullt ar-
betsdugligt väckarur anskaffades. :Höl-
jet och urtavla med visare kasserades
såsom varande mindre estetiska. Det
nya fodralet (fig. 3) gjorde jag efter
mitt eget huvud och är naturligtvis en
smaksak som kan varieras i det oändliga.
I mitt fall gjorde jag det i ganska lång-
KOPPLINGSUR för RADIO
sträckt form för att passa på en låg
bokhylla. Stilen blev ”funkis” med pla-
na ytor och räta vinklar. Materialet
var trä, som antingen kan betsas med åt-
följande boning eller polering; målas
med täckfärg eller också överklädas med
==
Till
radio
i pe ö
NERE
Till vägg )
Kopplingsschema Had kontakt
t. ex. tunna hamrade plåtar av tenn,
mässing eller dyl., varefter ytan patine-
ras och antikbehandlas. Ett annat sätt
som man kan tänka sig, är att måla med
någon plastisk färg, så att man får en
grov yta s. k. ”gräng”, medels ströpp-
ling etc. och därefter omsorgsfullt klist-
rar över ytan med staniolpapper, varvid
man tillser att skarvarna blir i vinklar
och hörn och alltså osynliga. När det
hela torkat, penslar man över med svart
oljefärg, som tunnats med terpentin, och
sedan avtorkas det hela och gnides med
en trasa så att en metallisk yta uppstår.
Är ytan under lagom grov, stannar färg
kvar här och: där och det hela liknar
massivt drivet tenn. :
Urverket fästes vid fodralet medels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
