Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Just nu - Industrikunskap - Annonspriser - Redaktionskommitté
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetar man febrilt på att skapa flera
tekniskt-vetenskapliga forskningsinstitut
i vårt land. Med undantag av den in-
tensiva forskning, som i sekler bedrivits
inom järnets och stålets område, har
Sveriges övriga tekniska forskning nog
kommit en smula på efterkälken under
de sista decennierna i jämförelse med
den, som nedlagts i sådana länder som
t. ex. USA, Tyskland och Schweiz. Där-
till kommer, att de svenska statmakter-
na tidigare ställt sig ganska oförstående
till detta ett av den svenska industriens
mest brännande problem.
I samarbete mellan industrien och sta-
ten skall man nu upprätta en nytt forsk-
ningsinstitut för de tekniskt-vetenskapli-
ga problemen inom de trätekniska, trä-
kemiska och papperstekniska områdena.
Det skall förläggas till Stockholm. Att
döma av anläggningskostnaderna — cir-
ka två mill. kr — tycks det bli em ståt-
lig anläggning. Dess namn kommer att
bli Svenska Träforskningsinstitutet, och
meningen är att ge det resurser att be-
driva träforskning på den allra bredaste
bas.
I anslutning till detta institut skall
man uppföra centrallaboratorier, vilkas
ändamål är att utreda den tekniska till-
lämpningen av de forskningsresultat,
som framkomma vid institutet. De sko-
la i första hand betjäna cellulosa-, trä-
masse-, pappers- och wallboardindustri-
erna. Av dessa laboratorier är Central-
laboratoriet i Alfredshem (Mo och Dom-
sjö) redan färdigt.
Svenska Träforskningsinstitutet grun-
das ej en dag för tidigt. De oerhörda
krav på kvalitet, som numera ställas på
vår träindustris produkter, för att dessa
«skola kunna hävda sig i den: internatio-
nella konkurrensen, nödvändiggör ett in-
tensivt forskningsarbete för att uppnå
bästa möjliga resultat. js
Den tid är lyckligtvis svunnen, då
riksdagen avslog även blygsamma an-
slag till den svenska träkemiska forsk-"
ningen och då en professor i träkemi fick
slåss som en björn för att erhålla den
anspråkslösa summan av 5.000 kr om
året i statsanslag för sina experiment —
detta, då den svenska skogen dock gav
100-tals miljoner kr per år. Dessa da-
gar äro ej så långt avlägsna — de ligga
blott tio ä femton år tillbaka i tiden:
Men det är inte bara inom trävaru-
industrien det rör sig. i
Skånska Cement A-B- har donerat
500.000 kr. till uppförandet av ett insti-
tut för betongforskning och lovat att be-
strida detta institutets omkostnader med
100.000 kr. om året under tio års tid.
Vidare har man planer på att upp-
föra ett nytt metallografiskt institut
med bl. a. avdelningar för kemisk ana-
lys, hållfasthetslaboratorium med en om-
fattande avdelning för krypgränsunder-
sökningar, ett röntgenlaboratorium, ett
korrrosionslaboratorium, en avdelning
för bestämning för gaser av stål och
metaller samt en större ugnshall med
högfrekvensugnar för smältning av stål
och metaller, saltbadugnar och andra
värmebehandlingsugnar.
Slutligen planeras ett centrallabora-
torium för den grafiska industrien.
I och med dessa forskningsinstituts
tillkomst kommer säkerligen vårt land
att bli bättre rustat, då det gäller att
upptaga den fredliga kampen på världs-
arenan. Och de pengar, som nedläggas
i dessa institutioner, skola säkerligen
mycket väl förränta sig.
INDUSTRIz
Cementa Svenska Cement-
försäljnings A.-B, Malmö.
Cementa, Svenska Cementförsäljnings
A.-B. i Malmö är den firma, som hand-
har försäljningen av cement i landet
från följande olika cementfabriker,
nämligen Skånska Cement A.-B. med
fabriker i Limhamn, Hellekis och Kö-
ping, Ölands Cement A.-B. med fabrik
i Degerhamn, Slite Cement & Kalk A.-B.
med fabrik i Slite samt Hidinge Kalk-
verks A.-B. med fabrik i Lanna.
Denna firma grundades 1893 på ini-
titativ av ingenjören R. F. Berg, ”den
svenska cementindustriens fader” och
företaget i fråga har sålunda en ålder
av snart 50 år. Såsom belysande för
företagets och därmed den svenska ce-
mentindustriens utveckling kan nämnas,
att bolagets försäljningar av cement
1893 utgjorde 26.000 ton och 1939, det
sista förkrigsåret, 974.000 ton, vilket
uttryckt i säckar å 50 kg för sistnämn-
da år motsvarade 18.480.000 säckar ce-
ment.
Under de år, Cementa existerat, har
utvecklingen inom den svenska cement-
industrien varit mycket intensiv. Nya
fabriker ha tillkommit och gamla ned-
lagts. En kort historik över de en-
skilda fabrikerna framgår av följande
sammanställning:
Skånska Cementaktiebolaget bildades
1871 och dess första fabrik uppfördes
åren 1872—73 i Lomma, vilken var
igång till 1905, då fabrikationen över-
fördes till den 1888 uppförda fabriken
i Limhamn. Den andra cementfabriken
tillkom i Visby år 1884 och hittills ha
13 fabriker blivit uppförda i Sverige.
1 1/1-sida å text, svart/
SA
Per mm enkel spalt .... 45 öre
> D:o i svart/rött tryck .. 55 öre
”1/1-sida i text, svart |
tryck FRA
25057
ses es ers
Fött tryGlkisrktessnse. . S008TE
Omslagets — sista sida, BOSS
svart tryck ..$o.sse.s
Omslagets sista > sida,
svart/rött tryck ......
RABATTER:
Belopp inom år och procent:
100/5, 250/7.5, 500110,
) 1000/20, 83000/25, 5000/30.
Spaltbredd 59 mm.
Sidans format 3 sp. X 250 mm.
När det gäller annonser för bygg-
satser, modellmaterial, byggnads-
beskrivningar etc. ser ”redaktio-
nen helst att den beredes tillfälle
till förhandsgranskning av varorna
Av dessa byggdes Degerhamn på Öland
1887, Hällekis 1892, Maltesholm 1899,
Klagshamn 1902, Ifö 1908, Valleviken
1916, Slite 1917, Gullhögen 1924, Hi-
dinge 1932 och Köping 1940.
Av olika anledningar, olämpliga rå-
material, dyrbara transporter o. dyl. ha
fabrikerna vid Lomma (1905), Maltes-
holm (1930), Valleviken (1934), Klags-
hamn (1938), Ifö (1940) och Visby
(1940) blivit nedlagda. Alltså har
Sverige för närvarande 8 fabriker i
drift för tillverkning av portlandcement.
Vid dessa 8 kvarvarande fabriker ha
förbättrade metoder och maskiner in-
förts och driften till det yttersta ratio-
naliserats.
Svenskt cement åtnjuter över hela
världen anseende för sin goda kvalitet
och den svenska cementindustrin har
tagit en framstående del i den tekniska
utveckling, som ägt rum särskilt un-
de senaste decennierna.
TERNE
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
föreståndaren för Tekniska Museet
intendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lic. Iwan Bolin;
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm-
stedt;
luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng-
ström;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet;
bergsingenjör Folke Lindgren.
| Teknik för Alla:s |.
ANNONSPRISER: |
750/15, |
i
||
|
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
