- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 29. 17 juli 1942 /
12

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Beryllium - Aluminiumtapeter - Fordska träkolsbriketter redan 1932 - Propellerflickor - Bra utsikt - Hur fort faller människan?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Beryllium

det av Wöhler år 1828 upptäckta ele-
mentet, har i vår tid fått stor använd-
ning som tillsats (intill 3 P0) för att
göra stål elastiskt. Särskilt för urfjäd-
rar är det omagnetiska och korrosions-
fria beryllium-krom-nickel-molybdenhal-
tiga stålet oersättligt. Även inom ki-
rurgin (till nålar och instrument) är det
rostfria och elastiska berylliumstålet av
största värde. En annan egenskap, som
berylliumhaltiga legeringar äga, äro de-
ras gnistfrihet (vid slipning etc.), var-
för de användas till verktyg inom am-
munitionsfabriker och gruvor.

Trots att beryllium kostar c:a 500
kronor pr kg, är dess användning stadd
i ständig stegring.

Aluminiumtapeter,

som reflektera värmestrålarna, olika
slag av värmeisolerande väggbeklädnad,
genomskinlig fönsterbeläggning av ace-
tatcellulosa, som hindrar värmeutstrål-
ning genom rutorna, eldningstrumpeter
och dragregulatorer — allt nyheter på
det värmetekniska området, som man
kunnat få skåda med egna ögon på en
liten men instruktiv utställning, ordnad
av teknologföreningen i samarbete med
AB Svensk Byggtjänst. En aluminium-
platta, uppspänd på wellpapp, kan sät-
tas bakom ett värmeelement och därmed
öka dess effektivitet med 10 till 15 proc.
Hela tapeter av liknande material kom-

mer en att känna det varmt i ett t. o. m.
ganska kallt rum.

Väggfyllnader av träull, smält sten
och spunnet glas tävla med sjögräs och
kombinerade trä- och aluminiumfyllnin-
gar. Fukttäta beklädnadsplattor av
papp att sätta på väggarnas insidor
framhäva sig vid sidan av gasbetong-
plattor för ytterbeklädnad. Och stati-
stik och broschyrer visa, hurusom ett
dubbelfönster slukar flera gånger mer
värme än en normal väggyta av liknan-
de storlek. Acetatcellulosan hindrar ut-
strålningen genom fönstren. Är den
därtill blåfärgad, skyddar den också mot
flugor.

Fordska träkolsbriketter
redan 1932.

Sedan åtskilliga år har Ford i Amerika
sålt träkolsbriketter avsedda för mat-
lagning, camping och restauranternas
”grill rooms”. De äro förhållandevis
små — som medelstora potatisar — samt
hårt pressade.

Enligt reklamen bestå de av nästan
rent kol och säljas på äkta amerikanskt
manér i bekväma, färgglada förpacknin-
gar. Ingen rök, inga gnistor och intet
sot dekreterar den reklammässiga tex-
ten om denna artikel, uppkommen som
en biprodukt vid biltillverkningen.

Som en kuriositet kan nämnas, att det
svenska Fordbolaget så tidigt som 1932
använde dessa briketter som bränsle för
fordvagnar utrustade med gengasgene-
ratorer enligt system Svedlund.

Ale Sa

PROPELLER-
FLICKOR

12 TEKNIK för ALLA

Vår bild är hämtad från en amerikansk flygplansfabrik.
Den kvinnliga arbetskraften har tagits i anspråk i stor
utsträckning för rustningsindustrien. ”Propellerflickor”
kallas på äkta yankeemanér de här unga damerna, som
montera propellrar för de amerikanska stridsplanen.

Bra utsikt

måste en stridsflygare ha. Spanaren på

de moderna planen intar som synes av

bilden en mycket framskjuten ställning
med plexiglas runt om.

Hur fort faller

människan ?

Er fallskärmshoppare, som med utfälld
skärm singlar ned mot jorden, har en
fart av 5 till 6 meter i sekunden, det
vill säga 18—22 km/t. Nu undrar man
hur pass fort en fallskärmshoppare fal-
ler, om han skulle glömma att fälla ut
fallskärmen?

Enligt Newtons lag ökar en fallande
kropp sin hastighet med 9.81 m för var-
je sekund av fallet. Detta gäller dock
för lufttomt rum. Det motstånd den
fallande kroppen gör i luften växer med
kroppens storlek och form. Faller en
man av ordinär storlek genom luften,
uppnår han rätt snart en fart av ca 250
km/t, om han singlar ned ”som en säck”.
Med denna fart blir luftmotståndet så
stort att hastigheten ej längre ökar. Han
fortsätter att falla med 250 km/t. Och
det sägs, att han själv ej har stor känsla
av fallets fart, om han ej ser ned mot
marken och upptäcker hur ”marken kom-
mer emot honom”. Skulle han emeller-
tid dyka med huvudet före så, att krop-
pen blir så vitt möjligt bäst strömlinje-
formad, då uppnår han i fritt fall en
fart av vid pass 290 km/t.

Fallfarten för människan är alltså ej
överväldigande. Som jämförelse kan
nämnas att en skidlöpare i backe kan
nå upp till 140 km/t. Den fallande regn-
droppen når dock ej, trots sin dropp-
form, högre fart än 18 km/t.
flygplan bruka i allmänhet ”gå på no-
sen” med blott ca 400 km/t, undantags-
vis med 600 km/t. Med propellerbroms
och vingklaffar håller man helst farten
under dessa värden. Ett jaktplan vars
pilot, därtill nödd och tvungen, dyker
utan att söka bromsa farten, kan dock
nå upp till över 1.000 km/t och teore-
tiskt till ljudhastigheten, ca 1.200 km/t.

Stört-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 22 00:51:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-29/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free