Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bygg en seglande modellbåt, av Jac. M. Iversen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fter flera famlande försök med
olika mätningsregler enades de
ledande modellseglarklubbarna om
att låta den s. k. ”Skandinaviska
regeln” vara den gällande vid sina
regattor, och det är efter denna re-
gel som de flesta båtar äro byggda.
Samtidigt existerade och existerar
fortfarande den internationella re-
geln samt A-klassen, men då dessa
båtar äro synnerligen stora (c:a 2
meter långa över däck och vägande
20—24 kg.) ligga de i alla fall tills
vidare utanför ramen för vårt in-
tresse. Den skandinaviska regeln
lyder:
L + B+ 3/4 G + iVS
2
L är lika med längd i vattenlin-
jen i meter.
B är lika med största bredden i
meter.
S är lika med segelarea i kvm.
G är lika med omfånget från däck
till däck, längs båtens sidor, med
andra ord de vertikala fribordshöj-
der på båda sidor och mätt på 55 7
av vattenlinjelängden framifrån.
En normal modellbåt av 0,60 m
klassen kan mäta i V. L. 0,60, stör-
sta bredd 0,15, 34 omfång (G) 0,23,
halva kvadratroten ur segelarean
0,22 och blir då att insätta följande
faktorer i ovanstående mätnings-
ekvation:
0,60 + 0,15 FH 0,23 + 0,22
2
Det är givetvis ej nödvändigt att
bygga sin modellbåt enligt någon
mätningsregel eller att låta sin båt
bli mätt när den en gång är färdig.
dellbåtsentusiaster, som enas om
att bygga samma storlek, ligger det
ju nära till hands att ni även vill
kappsegla, och då skola båtarna
vara av samma mått. Eljest har
största båten de största och samti-
digt orättvisa chanserna.
När man seglar med sina modell-
båtar bör man helst ha en lätt rodd-
2
Men om ni är 3—4—535 stycken mo- :’
båt eller kanot, i vilken man ror
eller paddlar bredvid modellbåten.
Att sitta i en kanot och paddla lång-
samt fram och ha sin modellbåt
seglande snett framför sig är något
av det tjusigaste son finns. Men det
går även bra att segla i en damm,
om vinden är något så när stadig.
Då passar det ju bäst att vara två,
en på varje sida.
nnan Iversens automatiska roder
(vindroder) kom till, blev det
mest att låta båtarna segla bide-
vind eller kryssa. För den som icke
är invigd i dessa seglingstermers
mysterium skall jag förklara vad
Eigi il
de olika termerna betyda. Se fig.
1. Att segla platt med vinden kal-
las att länsa. Då har man storseg-
lets bom utfirad, så den nästan står
tvärs i båten. Eventuellt spirar man
ut focken på motsatta sidan. Att
segla med vinden snett akterin från
höger (styrbord) eller vänster (ba-
bord) sida kallas att slöra, och när
båtens kurs är sådan att vinden träf-
far båten rakt från, sidan, seglar
man för halv vind. Man kan också
Fig. 2
[SoS KT
i: h
I N
] ÅN
J
Fig. 3
segla mot vinden. Givetvis ej rakt
mot vinden men snett i ungefär 40—
45” vinkel, vilket kallas för att segla
bidevind. Kommer vinden in från
styrbord (höger) kallas det för att
segla för styrbords halsar och kom-
mer den från babord (vänster) har
man babords halsar. Under bide-
vindssegling blir ni möjligen nöd-
sakad kasta om kursen, så ni öm-
som har styrbords halsar och öm-
som babords halsar, och kallas det-
ta att gå över stag. I detta fall sä-
ger man att båten kryssar. Att
kryssa är alltså att segla sig upp
mot vinden i sicksack. Seglens ställ-
ning under slör, halv vind och bi-
devind karakteriseras genom att
vinden träffar seglen i en större el-
ler mindre vinkel framifrån, m. a.
o. att seglen bilda ett skråplan mot
vinden. Fintrimningen av seglen
får ni själv lära er så småningom.
ag nämnde i början av detta av-
|| snitt, att innan automatisk roder-
anordning fanns, blev det mest att
segla bidevind med modellbåtarna.
Visserligen har det funnits många
olika sätt att styra modellbåtar på,
t. ex. att ha en flyttbar vikt på en
rorkult, som var riktad akteröver
eller en dylik vikt på själva rodret.
Man använde sig även av en fast
rorkult som var ställbar, men då
måste man stadigt ställa om inställ.
ningen, om båten skulle gå över
stag. Ett bra system är det engel-
ska ”Braines system” som är hel-
automatiskt men synnerligen in-
vecklat och har lätt för att trassla
till sig. Iversens automatiska vind-
roder kan sägas vara idealiskt och
är lätt att montera. Det kan köpas
genom Hobbycirklarnas Inköpscen-
tral, Scheelegatan 18, Stockholm.
Tjusningen med en seglande mo-
dellbåt är dubbelt stor, när den seg-
lar på den kurs man önskar att den
ska gå, och det är detta vi skola
försöka åstadkomma.
VI BYGGA
fö att bygga en modellbåt bör
man ha en ritning, material,
verktyg och ett lämpligt ställe att
26 TEKNIK för ALLA
Lp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
