KOLPULVER DRIVER NY JAPANSK BILMOTOR Motorer, som drivas med kolpulver, har man sedan någon tid experimen- terat med i Tyskland, men det har fö- reträdesvis rört sig om långsamtgående, stationära motorer. Nu har japanen Si- ro Nakazaki konstruerat en bilmotor av detta slag som har:110 mm slaglängd, 110 mm cylinderdiameter, 1300/2000 varv/min och utvecklar c:a 50/75 hk. Bränslet, som har ett värmevärde av 7500 kcal/kg, ledes med en transport- snäckskruv, vars hastighet kan regleras, från förrådet i bakdelen av bilen till en sugledning där det tillsammans med luft genom en ventil a insuges i kammaren b. Under det därpå följande kompres- sionsslaget upphettas koldammet i kam- maren genom från cylindern inström- mande, genom kompressionen upphettad luft till nära självantändningstempera- tur och bringas genom tändstiftet c att explodera. Den nu högkomprimerade blandningen av gas och koldamm ström- 10 TEKNIK för ALLA mar därpå in i en ringformad, arbets- cylindern omgivande förbränningskam- mare d för att sedan genom i omkret- sen befintliga öppningar komma in i ar- betscylindern e och där fullständigt för- brännas. Motorns mekaniska verknings- grad angives vara 67 proc. Varje cy- linder har sex ventiler och skulle en enda av dammventilerna bli hängande eller bli otät, påverkas därigenom damm- tillförseln till alla cylindrarna. För att skydda cylinderväggar och kolvringar mot förslitning och säkerstäl- la utspolningen av förbränningskamma- ren och den ringformiga kammaren är öv- re delen av kolven förlängd ett stycke motsvarande halva slaglängden. Kolvens diameter är här något mindre än cylin- derns och i det så uppstående ringfor- miga rummet f inblåses luft såväl vid slutet av insugnings- som vid slutet av explosionsslaget så snart kolvringarna komma i närheten av det nedre vändlä- get och spolningsöppningarna lagts fria. Hur oljans nedsmutsande undvikes i denna motor, som, har stänksmörjning, är en gåta. De i Tyskland gjorda erfa- renheterna på området äro icke upp- muntrande. Motorn, som enligt VDI- Zeitschrift, bygger på tyska experiment- arbeten, anses av tyska fackmän behöva förbättras betydligt innan den kan mäta sig med andra motorer, som drivas med gas eller flytande bränsle. (VDI-Zeitschrift) HÅRDLÖDNING I UGN med skydd av gas INR de sedan länge praktiserade sätten att sammanfoga delar genom nitning, stiftning m. m. har under de senaste åren kommit hårdlödning i med skyd- dande gas försedda elektriska ugnar. Vid hårdlödning upphettas arbetsstycke- na tillsammans med lämpligt lod till en temperatur, som är högre än smältpunk- ten hos lodet vilket sedan tillsammans med flusset ingår förening med arbets- stycket och efter kallnandet åstadkom- mer en utomordentligt hållfast förbin- delse mellan delarna. Vid arbetsstyckenas förarbetning må- ste särskilt iaktagas, att delarna passa väl så att lodet genom kapillärkraften överallt intränger i lödfogarna, vilkas bredd skall anpassas efter det slags lod som användes och överallt måste vara lika breda. Oxidhinna på ytan inverkar ej på lödningen emedan oxiden avlägs- nas antingen genom gasen eller fluss- medlet. Däremot måste delarna noga rengöras från fett. Blanka ytor böra göras skrovliga emedan lodet annars in- te sprider ut sig jämnt utan samlar sig i små pärlor. För material eller arbetsstycken, som tåla vid att uppvärmas till c:a 1120” användas koppar som lod, emedan det sprider ut sig väl och genom att bli tunnflytande tränger väl in i lödfogar- na. För lödning av andra metaller än järn användas legeringar såsom t. ex. av silver, zink-kadium eller mässing, som emellertid alla ha den nackdelen, att de på grund av flyktigheten hos några av sina beståndsdelar icke ha någon fixe- råd smältpunkt, av vilken anledning den gynnsammaste lödtemperaturen är svår att fastställa. Lodet användes i form av tråd eller pasta, beroende på i vilken form det bäst kan anbringas på arbets- stycket. Arbetsstyckena, som äro pläte- rade - med lödmetall, kunna ävenledes hårdlödas. För att få en perfekt löd- skarv, måste lödstället vara fritt från oxid. Förr åstadkom man detta uteslu- tande genom <lödställets övertäckning med flussmedel, men i de moderna elek- triska ugnarna övertages denna funk- tion av en skyddande gas. Detta förfa- ringssätt har dessutom den fördelen att icke blott själva lödstället hålles skyd- dat från glödspån, utan att hela ar- betsstycket kommer blankt från ugnen och således icke behöver undergå vidare rengöring. Som skyddsgas kan vilken gas som helst med reducerande verkan användas. Av ekonomiska skäl före- 1) Hårdlödugn särskilt avsedd för löd- ning av hårdmetallverktyg. a) insätt- ningslucka, b) titthål, ec) lödkammare, d) temperaturregulator, e) gasledning, f) gassönderdelare, g och h) kylvatten, i) rum för tramsformator och säkringar, k) uttagningsdörr.