Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Just nu
- Industrikunskap
- Annonspriser
- Redaktionskommitté
- Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mitt i sommanoffensivernas vapenbrak,
miljonarméernas gigantiska kraftmät-
ningar och stormakternas absolut oöver-
träffade slöseri med liv och material,
slår oss en tanke; vad ska en liten na-
tion göra för att kunna hävda sig i den
råa styrkans tidsålder? Om en liten na-
tion femdubblar, tiodubblar sina an-
strängningar i hopp om att kunna upp-
rätthålla och värna sin neutralitet, så
bli dessa ansträngningar, sedda i förhål-
lande till stormakternas, nästan löjligt
små. Miljonerna ha blivit miljarder, mil-
jarderna ha blivit hundradubblade. Ett
är då tydligt och klart; i storlek, omfatt-
ning och massa kan en liten nation aldrig
mäta sina försvarsansträngningar gent-
emot ”de storas” — möjligheten till en
någorlunda acceptabel maktbalans lig-
ger på ett annat plan — det kvalitativa.
Det moraliska och kvalitativa, bör man
. kanske säga.
Det är här den lilla nationen har sin
chans. Sverige har sin chans i kvalite-
ten. Våra produkter ha oftast fått goda
vitsord för kvalitet. Våra vapen kunna
inte överflyga en eventuell motståndare
i massa, men i kvalitet kanske. Effekten
hos en krigsmaskin är visserligen i hög:
grad beroende av dess storlek, men kraf-
ten hos varje enhet fäller dock utslaget.
När således pessimisterna skaka sin
huvuden och mena, att vår upprustning
ingenting tjänar till, kunna vi optimister
peka på kvaliteten och säga: kraftens
summa är beroende av kraften hos varje
enhet.
Våra möjligheter äro säkert goda,
kvaliteten har alltid varit kännetecknet
för det som är svenskt.
Svenska Pappersbruks-
föreningen,
Stockholm, är en sammanslutning av
svenska pappers- och pappbruk, som har
till ändamål att omhändertaga och främ-
ja dessa bruks gemensamma intressen.
Föreningen bildades år 1898. Sedan
dess har pappersindustrien i Sverige i
hög grad utvecklats. Tillverkningen av
papper och papp vid full drift vid samt-
liga fabriker, som vid föreningens bil-
dande utgjorde i runt tal 80.000 ton per
år, uppgår för närvarande till mer än
det tiodubbla. Är 1939 uppgick produk-
tionen sålunda till cirka 950.000 ton pap-
per och papp med ett värde av i runt
tal 250 milj. kronor.
Råvaran för papperstillverkningen är
numera huvudsakligen av ved framställd
cellulosa eller slipmassa. Den årliga för-
brukningen av ved vid exempelvis 1939
års produktionsnivå utgör 6.700.000 m?
löst mått.
Den utveckling pappersindustrien un-
der de gångna åren genomgått får till
icke ringa del ses mot bakgrunden av de
stora nya avsättningsområden, som öpp-
nats. Papper och papp i olika former
har under årens lopp i allt mer ökad
omfattning börjat användas som embal-
lagematerial, och åtgången av omslag
för skilda ändamål har under de gångna
åren stadigt ökats. Tidningspappersin-
dustriens utveckling svarar direkt mot
den väsentliga stegringen i antalet tid-
ningar och deras upplagor under de se-
nare decennierna. Även finpappersin-
dustrien har genom den ständigt ökade
åtgången av papper för böcker och tid-
skrifter samt skrivmaterial haft sin del
i pappersindustriens allmänna expan-
sion.
Pappersindustrien är en utpräglad ex-
portindustri. Leveranserna på hemma-
marknaden beräknas till i runt tal
300.000 ton per år, en siffra som prak-
"tiskt taget motsvarar det svenska beho-
alltså för pappersindustrien ett export-
veckor).
HÄSSLEHOLMS TEKNISKA SKOLA
KOMMUNAL LÄROANSTALT UNDER STATENS INSPEKTION
Nya kurser börja den 1 okt. Statsstipendier upp till 45 kr. pr mån. Fackavdelnin-
gar för maskinteknik (inkl. motorteknik), elektroteknik, husbyggnadskonst samt
väg- & vattenbyggnad med kurser om 2, 3 och 5 terminer.
Värme- och sanitetsteknisk kurs (714 mäån.). Yrkeskurs för el. installa-
törer (B-kurs) börjar 9 jan. Nya lokaler med moderna laboratorier. Platsförmed-
ling. Program gratis, då denna tidning nämnes.
Vägmästarekurs (40
ekniska
Dag- och Aftonskolor Nybrogatan 8
Tel. 61 65 14, 61 65 15, 61 6516, 651513.
Studieråd: Professor Wolmar Fellenius.
Verkm.- o. ingenjörskurserna börj. inom samtl. fackavd. 20 aug.
Små levnadskostnader
Rektor:
Institutet
Stockholm
Exp.-tid kl. 9—16, 19—20.
Civilingenjör Gustaf Goldkuhl.
Armälan dagl
Teknik för Alla:s
ANNONSPRISER:
Per mm enkel spalt .... 45 öre
D:o i svart/rött tryck .. 55 öre
1/1-sida i text, svart
UNUCK 2 ogöra "aj je a (äjaNa NSI SENSE 250:—
1/1-sida 24 text, svart/ |
FÖTT UTYCK ole aistelels kisel 300 :—
Omslagets — sista sida, ;
svart tryck ...... 0. 800:—
Omslagets sista sida, 3
svart/rött tryck ...... 850:—
RABATTER:
Belopp inom år och procent:
100/5, 250/7.5, 500/10, 7?50/15,
1000/20, 8000/25, 5000/80.
Spaltbredd 59 mm.
Sidans format 8 sp. X 250 mm.
När det gäller annonser för bygg-
satser, modellmaterial, byggnads-
beskrivningar etc. ser redaktio-
nen helst att den beredes tillfälle
till förhandsgranskning av varorna
överskott av mer än det dubbla av vad
som avsättes på inlandet. Under sådana
förhållanden är det givet, att pappers-
industrien i hög grad drabbats av den
nuvarande exportspärren.
Svenska Pappersbruksföreningens
uppgifter såsom en central för frågor
av gemensamt intresse har växt med in-
dustriens expansion. Under årens lopp
har ett intimt samarbete ägt rum med
motsvarande organisationer i andra pap-'
persproducerande länder i världen. Den-
na del av föreningens verksamhet har
helt naturligt under nuvarande kristid
inskränkts. Däremot har samarbetet
inom landet intensifierats. Inom Pap-
persbruksföreningen finns ett antal un-
derorganisationer, representerande skil-
da tillverkningsgrupper, vilka omhän-
derhava samarbetet på den svenska
marknaden. Flertalet av dessa samman-
slutningar har existerat sedan åtskilliga
år tillbaka.
Svenska Pappersbruksföreningen uwut-
ger fackorganen Svensk Papperstidning
och Svensk Pappersförädlingstidskrift.
TERNE
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
föreståndaren för Telkniska Museet
intendent Torsten Althin;
verkst. ledamoten i Folkbildnings-
förbundet fil. lic. Iwan Bolin;
rektorn för Stockholms Tekniska
Institut civ.ing. E. Walter Holm-
stedt;
luftfartsinsp. civ.ing. Tord Äng- |
ström;
ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska
Museet; É
bergsingenjör Folke Lindgren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:56:07 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-30/0002.html