Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bilspalten: Pulsatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fr
mt Oe
A't gengasdriften för länge sedan
trampat ut barnskorna torde vara väl-
bekant för de flesta, men att man i mån-
ga avseenden nått sådana resultat, att
den på allvar kan upptaga konkurrensen
med de flytande bränslena, har nog ännu
ej gått in i det allmänna medvetandet.
Den ena uppfinningen efter den andra
bidrager till att föra gengasdriften
framåt. I dagarna har gengasområdet
berikats med en ny uppfinning av så
stor betydelse, att den av experter be-
tecknas som epokgörande. Denna beteck-
ning är fullt berättigad, icke blott med
tanke på det geniala sätt, varmed svåra
tekniska problem blivit lösta, utan även
med tanke på att denna uppfinning räd-
dar c:a 12.000 tvåtaktsmotorer från
bränslebrist och driftsstopp.
Den nya uppfinningen, som benämnes
”Pulsatorn”, har utarbetats av chefen
för Svenska Gengasbolagets marinavdel--
ning, förste byråingenjör Uno Blom-
quist. Uppfinningen kommer även att
exploateras av nämnda bolag.
Betydelsen av denna uppfinning fram-
går klart, om man blott tänker på den
stora roll, som stationära och marina
tvåtaktsmotorer spela i vår hushållning.
Det har börjat bli allt besvärligare att
förse alla dessa motorer med motorolja,
och pulsatorn kommer faktiskt i rätta
ögonblicket som räddaren ur ett kritiskt
försörjningsläge. Pulsatorn, som är en
enkel tilläggsapparat till en vanlig två-
taktsmotor, möjliggör nämligen en effek-
tiv och billig gengasdrift hos de motorer,
som användas på fiskebåtar, kanal- och
fraktfartyg, för drift av mindre indu-
strier, kvarnar och krossar och kanske
framförallt inom skogsindustrien, där
vedgasdriften ställer sig alldeles speciellt
billig.
Att köra en tvåtaktsmotor med gengas
har alltid varit ett besvärligt problem
och särskilt, om man samtidigt önskat
erhålla en ekonomisk drift. Tillförseln
av gengas till cylindern via mo-
torns vevhus har visat sig vara
mindre lämplig. Dels kan man då
icke undvika, att en hel del brännbar
gas går förlorad vid utspolningen av för-
bränningsgaserna inuti "cylindern, dels
innebär det vissa risker att fylla vevhu-
set med gengas, om något lager eller
någon vevhuspackning är otät, i vilket
fall gengasen pressats ut med åtföljan-
de förgiftningsrisk.
För undvikande av detta riskabla vev-
hussystem har man konstruerat s. k. gas-
" pumpsystem, av vilka för övrigt några
redan finnas i marknaden, där tvåtakts-
motorn blivit föremål för en ombyggnad,
som gått ut på att tillföra gasen eller
gas-luftblandningen till cylindern under
övertryck genom i cylindertoppen anord-
nade ventiler. Övertrycket på gasen har
därvid erhållits genom en av motorn dri-
ven separat gaspump.
PULSATORN |
Pulsatorn utmärker sig för en enkelhet
i detaljerna, som gör att anordningen
kommer i ett gynnsamt prisläge, särskilt
med hänsyn till att man därvid kan bi-
behålla full effekt på motorn och trots
detta få så låga bränslekostnader, att
hela nyanläggningen betalar sig själv ef-
ter några hundratal driftstimmar. I
många fall kan man till och med erhålla
större effekt vid gengasdrift än vid olje-
drift. Vid den i en av bilderna visade
provmotorn, som utgöres av en 1-cylind-
rig Storebror-motor på 425 varv/min, er-
hölls sålunda 58 hkr vid gengasdrift,
medan motorn vid oljedrift blott kunde
avgiva 37 hkr. Denna skillnad i effekt
beror till största delen därpå, att mo-
torns medeltryck vid oljedrift är ganska
lågt, vilket emellertid torde vara det
vanliga hos denna typ av motorer.
Motorernas ombyggnad enligt detta
system kännetecknas av att vevhuset an-
vändes som luftkompressor samt av att
ventilsystemen äro så anordnade, att ga-
sen genom en pulsering tillföres motor-
cylindern under övertryck. Bortspolnin-
gen av förbränningsgaserna sker med
luft, varigenom inga brännbara gaser gå
förlorade. Gasgeneratorn arbetar med
undertryck, varför påfyllning av bränsle
kan ske under drift, utan att motorns
varvtal nämnvärt förändras.
Bockventles
Renare
Det framgår tydligt av bilden, att ven-
tilerna äro så anordnade, att gengasen
endast kan passera i riktning mot mo-
torn. I röret ovanför cylindertoppen får
man sålunda en uppladdning med gengas,
vars tryck bestämmes av vevhusets kom-
pressionsmöjligheter. Sedan förbrän-:
ningsgaserna blivit utspolade ur cylin-
dern, öppnas den tvångsstyrda ventilen
i cylindertoppen. Gengasen strömmar då
in i cylindern, där den blandas med den
från vevhuset inkomna luften, sekundär-
luften, komprimeras och antändes me-
delst ett elektriskt tändstift. Gasström-
marna bli på detta sätt pulserande, vil-
ket också givit upphov till namnet pulsa-
tor, då gasen suges från gasgeneratorn
och tillföres motorn med övertryck.
Hos den ovan angivna provmotorn har
bränsleförbrukningen legat under 1 kg
ved pr hästkrafttimme. En jämförelse
mellan driftskostnaderna pr hästkrift-
timme för olika drivmedel framgår av
tabellen. Pulsatorsystemets ekonomiska
överlägsenhet i jämförelse med oljedrift
framgår klart. Anmärkningsvärd är vi-
dare motorns segdraghingsförmåga vid
gengasdrift även vid låga varvtal. Mo-
torns tomgångsegenskaper liksom ma-
növerförmåga ha likaledes visat sig va-
ra mycket goda.
FR
Reglerngscentl
Det nya systemet framgår av princip-
skissen. Själva pulsatorn består av ett
ventilhus, försett med tvenne backven-
tiler, vilket står i förbindelse dels med
gengasverket, dels med = < cylindern
via en tvångsstyrd ventil och slutligen
med vevhuset genom ett förbindelserör,
vars volym tillsammans med kärlvoly-
men måste står i ett visst förhållande till
motorns slagvolym. När motorn arbetar,
kommer en luftpelare i förbindelseröret
att erhålla en pulserande rörelse i takt
med kolvens rörelser. Då kolven rör sig
- uppåt, kommer gas att sugas från rena-
ren in i pulsatorn o. ett stycke ned i för-
bindelseröret, samtidigt som luft suges
in i vevhuset. Då kolven sedan åter rör”
sig nedåt, komprimeras luften i vevhuset
och strömmar under tryck in i motorcy-
lindern, där den spolar ut förbrännings-
gaserna. Det ökade trycket i vevhuset
fortplantar sig även genom förbindelse-
röret upp i pulsatorn, varefter den här
befintliga gengasen pressas fram mot
cylindertoppen.
JÄMFÖRANDE DRIFTKOSTNAD FR
HÄSTKRAFTTINNE FÖR 2-TAKTI >
MOTOR
Pulsatorn
(ved) 8 ore
JA Esa I I I
et|Ant] Benömning [Rita el dim | Material TI Anm
SVENSKA GENGAS AB, STHUM 2
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:56:07 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-30/0015.html