- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 30. 24 juli 1942 /
15

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bilspalten: Pulsatorn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fr mt Oe A't gengasdriften för länge sedan trampat ut barnskorna torde vara väl- bekant för de flesta, men att man i mån- ga avseenden nått sådana resultat, att den på allvar kan upptaga konkurrensen med de flytande bränslena, har nog ännu ej gått in i det allmänna medvetandet. Den ena uppfinningen efter den andra bidrager till att föra gengasdriften framåt. I dagarna har gengasområdet berikats med en ny uppfinning av så stor betydelse, att den av experter be- tecknas som epokgörande. Denna beteck- ning är fullt berättigad, icke blott med tanke på det geniala sätt, varmed svåra tekniska problem blivit lösta, utan även med tanke på att denna uppfinning räd- dar c:a 12.000 tvåtaktsmotorer från bränslebrist och driftsstopp. Den nya uppfinningen, som benämnes ”Pulsatorn”, har utarbetats av chefen för Svenska Gengasbolagets marinavdel-- ning, förste byråingenjör Uno Blom- quist. Uppfinningen kommer även att exploateras av nämnda bolag. Betydelsen av denna uppfinning fram- går klart, om man blott tänker på den stora roll, som stationära och marina tvåtaktsmotorer spela i vår hushållning. Det har börjat bli allt besvärligare att förse alla dessa motorer med motorolja, och pulsatorn kommer faktiskt i rätta ögonblicket som räddaren ur ett kritiskt försörjningsläge. Pulsatorn, som är en enkel tilläggsapparat till en vanlig två- taktsmotor, möjliggör nämligen en effek- tiv och billig gengasdrift hos de motorer, som användas på fiskebåtar, kanal- och fraktfartyg, för drift av mindre indu- strier, kvarnar och krossar och kanske framförallt inom skogsindustrien, där vedgasdriften ställer sig alldeles speciellt billig. Att köra en tvåtaktsmotor med gengas har alltid varit ett besvärligt problem och särskilt, om man samtidigt önskat erhålla en ekonomisk drift. Tillförseln av gengas till cylindern via mo- torns vevhus har visat sig vara mindre lämplig. Dels kan man då icke undvika, att en hel del brännbar gas går förlorad vid utspolningen av för- bränningsgaserna inuti "cylindern, dels innebär det vissa risker att fylla vevhu- set med gengas, om något lager eller någon vevhuspackning är otät, i vilket fall gengasen pressats ut med åtföljan- de förgiftningsrisk. För undvikande av detta riskabla vev- hussystem har man konstruerat s. k. gas- " pumpsystem, av vilka för övrigt några redan finnas i marknaden, där tvåtakts- motorn blivit föremål för en ombyggnad, som gått ut på att tillföra gasen eller gas-luftblandningen till cylindern under övertryck genom i cylindertoppen anord- nade ventiler. Övertrycket på gasen har därvid erhållits genom en av motorn dri- ven separat gaspump. PULSATORN | Pulsatorn utmärker sig för en enkelhet i detaljerna, som gör att anordningen kommer i ett gynnsamt prisläge, särskilt med hänsyn till att man därvid kan bi- behålla full effekt på motorn och trots detta få så låga bränslekostnader, att hela nyanläggningen betalar sig själv ef- ter några hundratal driftstimmar. I många fall kan man till och med erhålla större effekt vid gengasdrift än vid olje- drift. Vid den i en av bilderna visade provmotorn, som utgöres av en 1-cylind- rig Storebror-motor på 425 varv/min, er- hölls sålunda 58 hkr vid gengasdrift, medan motorn vid oljedrift blott kunde avgiva 37 hkr. Denna skillnad i effekt beror till största delen därpå, att mo- torns medeltryck vid oljedrift är ganska lågt, vilket emellertid torde vara det vanliga hos denna typ av motorer. Motorernas ombyggnad enligt detta system kännetecknas av att vevhuset an- vändes som luftkompressor samt av att ventilsystemen äro så anordnade, att ga- sen genom en pulsering tillföres motor- cylindern under övertryck. Bortspolnin- gen av förbränningsgaserna sker med luft, varigenom inga brännbara gaser gå förlorade. Gasgeneratorn arbetar med undertryck, varför påfyllning av bränsle kan ske under drift, utan att motorns varvtal nämnvärt förändras. Bockventles Renare Det framgår tydligt av bilden, att ven- tilerna äro så anordnade, att gengasen endast kan passera i riktning mot mo- torn. I röret ovanför cylindertoppen får man sålunda en uppladdning med gengas, vars tryck bestämmes av vevhusets kom- pressionsmöjligheter. Sedan förbrän-: ningsgaserna blivit utspolade ur cylin- dern, öppnas den tvångsstyrda ventilen i cylindertoppen. Gengasen strömmar då in i cylindern, där den blandas med den från vevhuset inkomna luften, sekundär- luften, komprimeras och antändes me- delst ett elektriskt tändstift. Gasström- marna bli på detta sätt pulserande, vil- ket också givit upphov till namnet pulsa- tor, då gasen suges från gasgeneratorn och tillföres motorn med övertryck. Hos den ovan angivna provmotorn har bränsleförbrukningen legat under 1 kg ved pr hästkrafttimme. En jämförelse mellan driftskostnaderna pr hästkrift- timme för olika drivmedel framgår av tabellen. Pulsatorsystemets ekonomiska överlägsenhet i jämförelse med oljedrift framgår klart. Anmärkningsvärd är vi- dare motorns segdraghingsförmåga vid gengasdrift även vid låga varvtal. Mo- torns tomgångsegenskaper liksom ma- növerförmåga ha likaledes visat sig va- ra mycket goda. FR Reglerngscentl Det nya systemet framgår av princip- skissen. Själva pulsatorn består av ett ventilhus, försett med tvenne backven- tiler, vilket står i förbindelse dels med gengasverket, dels med = < cylindern via en tvångsstyrd ventil och slutligen med vevhuset genom ett förbindelserör, vars volym tillsammans med kärlvoly- men måste står i ett visst förhållande till motorns slagvolym. När motorn arbetar, kommer en luftpelare i förbindelseröret att erhålla en pulserande rörelse i takt med kolvens rörelser. Då kolven rör sig - uppåt, kommer gas att sugas från rena- ren in i pulsatorn o. ett stycke ned i för- bindelseröret, samtidigt som luft suges in i vevhuset. Då kolven sedan åter rör” sig nedåt, komprimeras luften i vevhuset och strömmar under tryck in i motorcy- lindern, där den spolar ut förbrännings- gaserna. Det ökade trycket i vevhuset fortplantar sig även genom förbindelse- röret upp i pulsatorn, varefter den här befintliga gengasen pressas fram mot cylindertoppen. JÄMFÖRANDE DRIFTKOSTNAD FR HÄSTKRAFTTINNE FÖR 2-TAKTI > MOTOR Pulsatorn (ved) 8 ore JA Esa I I I et|Ant] Benömning [Rita el dim | Material TI Anm SVENSKA GENGAS AB, STHUM 2 TEKNIK för ALLA 15

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:56:07 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-30/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free