Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den unge kemisten, av Iwan Bolin. VIII. Katalysfenomen - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Art. VIII
Iorsok att med tillhjälp av en tänd-
sticka tända eld på en sockerbit. Det
går inte alls, sockret bara smälter och
förkolnar. Strör man däremot litet ci-
garrettaska på sockerbiten och gör om
försöket, går det lätt att få sockret att
brinna. Sockerbiten brinner nu med en
stor, lysande låga, alldeles som ett litet
ljus. Försöket är mycket märkligt, och
ännu har ingen lyckats förklara, varför
sockerbiten brinner. Att sockret verkli-
gen brinner syns ju tydligt. Askan kan
det icke vara, som brinner. Den är ju
den obrännbara återstoden, som erhål-
les vid en cigarretts förbränning. Askan
förbrukas eller förändras ej heller vid
sockrets förbränning. Skulle man väga
askan före och efter sockrets förbrän-
ning, skulle man finna, att den vägde
precis lika mycket. Askan har tydligen
blott på ett märkbart sätt påskyndat
sockrets oxidation, så att förbränningen
går vid en lägre temperatur än. eljest.
Det utförda försöket är ett exempel
på ett viktigt reaktionsförlopp, som kal-
las katalys. Askan har utan att själv
förbrukas eller förändras påskyndat soc-
kerbitens förbränning. Askan har här-
vid fått namnet katalysator. En kataly-
sator är således ett ämne, som utan att
förbrukas påskyndar en kemisk reaktion.
Mer kan likna en katalysators verkan
vid oljan på en vagnsaxel. Utan olja
går vagnen trögt, smord går den däre-
mot lätt, men man kan icke säga, att
oljan hjälper till att draga vagnen. Run-
ne den icke av, skulle den kunna göra
tjänst hur länge som helst.
Man har funnit ett flertal andra äm-
nen, som liksom askan kunna påskynda
Ja
|
KATALYSFENOMEN
eller katalysera kemiska reaktioner. Som
exempel på en annan katalysator kun-
na vi välja brunsten, som katalyserar
sönderdelningen av kaliumklorat, var-
vid syre bildas. Gör för att visa detta
följande försök: Sätt fast två provrör i
lodrätt ställning på samma höjd (ett par
centimeter) över var sin metatablett.
I provrören nedföres samma mängd
pulvriserat kaliumklorat (1 cm högt i
provröret) och i det ena röret dessutom
några korn pulvriserad brunsten, som
noga blandas med kaliumkloratet. Nu
tändas tabletterna, och man bestämmer
tiden, tills en i spetsen glödande trä-
sticka tänder sig vid rörens mynning.
Syre utvecklas i det senare fallet be-
tydligt hastigare än i det förra.
Man kan visa, att det är kaliumklo-
ratet, som avger syret, och att brun-
stenen ej förändras. Denna senare ver-
kar därför som katalysator vid reak-
tionen.
I ett expriment, tidigare beskrivet i
Teknik för Alla, framställdes syrgas ge-
nom att till vätesuperoxid sätta brun-
sten. Även i detta fall tjänstgjorde
brunstenen som en katalysator och på-
skyndade sönderfallandet av vätesuper-
oxiden.
Den katalytiska sönderdelningen av
vätesuperoxid kan även åstadkommas
med andra slags katalysatorer. Under-
sök själv hur olika ämnen verka, t. ex.
litet finpulvriserad lera, rost, en jodkri-
stall m. m. Det finns även katalysato-
rer av organiskt ursprung, som kunna
sönderdela vätesuperoxid, vilket följande
försök utvisar: Skär litet rå potatis i
småbitar och lägg ned några därav i li-
tet vätesuperoxid i ett provrör. En gas-
utveckling börjar, och om röret får stå,
fylles det så småningom med ett vitt
skum av syragasbubblor.
Den i potatis förekommande katalysa-
torn, som påskyndar vätesuperoxidens
sönderfall, kallas katalas och är ett s. k.
enzym. Det är ett organiskt ämne och
förstöres vid upphettning till 100”. Sätt
till vätesuperoxid i ett provrör några bi-
tar kokt potatis. Ingen syrgasutveckling
kan då iakttagas. Även gifter förstöra
katalasen, och potatis, som behandlats
med lösningar av cyankalium eller subli-
mat, är lika overksam som kokt potatis.
Här några droppar vätesuperoxid på
ett sår eller tillsätt en droppe blod till
litet vätesuperovid på ett urglas. Syre
bildas under skumbildning. (vätesuper-
oxiden ”kokar”). I detta fall sker väte-
superoxidens sönderdelning under med-
verkan av organiska katalysatorer, som
finnas i blod och varbakterier. Dessa i
levande celler förefintliga katalysatorer
benämnas med ett gemensamt namn bio-
katalysatorer. De indelas i tre grupper:
enzymer, hormoner och vitaminer. Enzy-
merna påverka endast vissa bestämda
reaktioner, de ha s. k. specifik verkan.
Man har med en träffande liknelse sagt,
att de passa för en reaktion som nyckeln
till ett lås. å
Vätesuperoxiden användes som bak-
teriedödande och desinficerande medel.
I beröring med bakterier sönderdelas
den under skumbildning (syre), varvid
bakterierna förbrännas. Den kraftiga
verkan av det ur vätesuperoxid frigjor-
da syret förklaras därav, att det fås i
form av fria atomer under det att syret
i luften består av molekyler, innehållan-
de två vid varandra bundna atomer. Den
kemiska verkan av de fria syreatomerna
är ofantligt mycket större än av sSyre-
molekylerna.
I alyleka reaktioner äro mycket van-
liga i naturen, och även industrin har
tagit katalysatorerna i sin tjänst, var-
igenom man kunnat utföra kemiska pro-
cesser, som eljest skulle varit omöjliga
att åstadkomma. En vanlig katalysator
är platina, antingen i form av mycket
fina trådar, eller en svampig massa (pla-
tinasvamp), eller finfördelad på t. ex.
asbest (platinaasbest). Platinaasbest,
som hålles i utströmmande lysgas, blir
glödande, och ett slags gaständare består
av några på en metallram spända, fina
platinatrådar. Förbränningen av gasen
påskyndas på platinans yta, varvid me-
tallen blir glödande på grund av vär-
meutvecklingen vid oxidationen och an-
tänder gasen. Har platinan blivit overk-
sam, glödgas den först i en låga.
Laboratoriartiklar
För kem. experiment lämpad uppsätt-
ning bestående av: 1 st. erlenmeyerkolv
300 cc, 1 st. rundkolv (kokkolv) 500 cc,
2 st. bägare 150 resp. 100 cc, 1 st. sprit-
lampa, 1 st. asbestnät, 1 st. trefot, 6
st. provrör, 1 st. glastratt, glasrör, glas-
stav, gummislang och filtrerpapper.
Pris Kr. 9:40 plus porto.
Större uppsättning innehållande ovan-
nämnda artiklar samt: 1 st. erlenmeyer-
kolv 500 ec, 1 st. rundkolv 250 cc och
2 st. bägare 150 resp. 100 cc.
Pris Kr. 12:90 plus porto.
menn Sänd in kupongen! mmm
Från -Ingeniörsfirma Viggo Aktiebolag,.
Hälsingborg, rekvireras:
st. Laboratorieuppsättning åå Kr.
$:40 + porto, att uttagas mot postför-
SERA é st. Större laboratorieuppsättning å
Kr. 12:90 + porto, att uttagas mot post-
förskott.
Namn;
Adress:
leo oy ro RBS SSBR CCR RV PR RP
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
