Art. VIII Iorsok att med tillhjälp av en tänd- sticka tända eld på en sockerbit. Det går inte alls, sockret bara smälter och förkolnar. Strör man däremot litet ci- garrettaska på sockerbiten och gör om försöket, går det lätt att få sockret att brinna. Sockerbiten brinner nu med en stor, lysande låga, alldeles som ett litet ljus. Försöket är mycket märkligt, och ännu har ingen lyckats förklara, varför sockerbiten brinner. Att sockret verkli- gen brinner syns ju tydligt. Askan kan det icke vara, som brinner. Den är ju den obrännbara återstoden, som erhål- les vid en cigarretts förbränning. Askan förbrukas eller förändras ej heller vid sockrets förbränning. Skulle man väga askan före och efter sockrets förbrän- ning, skulle man finna, att den vägde precis lika mycket. Askan har tydligen blott på ett märkbart sätt påskyndat sockrets oxidation, så att förbränningen går vid en lägre temperatur än. eljest. Det utförda försöket är ett exempel på ett viktigt reaktionsförlopp, som kal- las katalys. Askan har utan att själv förbrukas eller förändras påskyndat soc- kerbitens förbränning. Askan har här- vid fått namnet katalysator. En kataly- sator är således ett ämne, som utan att förbrukas påskyndar en kemisk reaktion. Mer kan likna en katalysators verkan vid oljan på en vagnsaxel. Utan olja går vagnen trögt, smord går den däre- mot lätt, men man kan icke säga, att oljan hjälper till att draga vagnen. Run- ne den icke av, skulle den kunna göra tjänst hur länge som helst. Man har funnit ett flertal andra äm- nen, som liksom askan kunna påskynda Ja | KATALYSFENOMEN eller katalysera kemiska reaktioner. Som exempel på en annan katalysator kun- na vi välja brunsten, som katalyserar sönderdelningen av kaliumklorat, var- vid syre bildas. Gör för att visa detta följande försök: Sätt fast två provrör i lodrätt ställning på samma höjd (ett par centimeter) över var sin metatablett. I provrören nedföres samma mängd pulvriserat kaliumklorat (1 cm högt i provröret) och i det ena röret dessutom några korn pulvriserad brunsten, som noga blandas med kaliumkloratet. Nu tändas tabletterna, och man bestämmer tiden, tills en i spetsen glödande trä- sticka tänder sig vid rörens mynning. Syre utvecklas i det senare fallet be- tydligt hastigare än i det förra. Man kan visa, att det är kaliumklo- ratet, som avger syret, och att brun- stenen ej förändras. Denna senare ver- kar därför som katalysator vid reak- tionen. I ett expriment, tidigare beskrivet i Teknik för Alla, framställdes syrgas ge- nom att till vätesuperoxid sätta brun- sten. Även i detta fall tjänstgjorde brunstenen som en katalysator och på- skyndade sönderfallandet av vätesuper- oxiden. Den katalytiska sönderdelningen av vätesuperoxid kan även åstadkommas med andra slags katalysatorer. Under- sök själv hur olika ämnen verka, t. ex. litet finpulvriserad lera, rost, en jodkri- stall m. m. Det finns även katalysato- rer av organiskt ursprung, som kunna sönderdela vätesuperoxid, vilket följande försök utvisar: Skär litet rå potatis i småbitar och lägg ned några därav i li- tet vätesuperoxid i ett provrör. En gas- utveckling börjar, och om röret får stå, fylles det så småningom med ett vitt skum av syragasbubblor. Den i potatis förekommande katalysa- torn, som påskyndar vätesuperoxidens sönderfall, kallas katalas och är ett s. k. enzym. Det är ett organiskt ämne och förstöres vid upphettning till 100”. Sätt till vätesuperoxid i ett provrör några bi- tar kokt potatis. Ingen syrgasutveckling kan då iakttagas. Även gifter förstöra katalasen, och potatis, som behandlats med lösningar av cyankalium eller subli- mat, är lika overksam som kokt potatis. Här några droppar vätesuperoxid på ett sår eller tillsätt en droppe blod till litet vätesuperovid på ett urglas. Syre bildas under skumbildning. (vätesuper- oxiden ”kokar”). I detta fall sker väte- superoxidens sönderdelning under med- verkan av organiska katalysatorer, som finnas i blod och varbakterier. Dessa i levande celler förefintliga katalysatorer benämnas med ett gemensamt namn bio- katalysatorer. De indelas i tre grupper: enzymer, hormoner och vitaminer. Enzy- merna påverka endast vissa bestämda reaktioner, de ha s. k. specifik verkan. Man har med en träffande liknelse sagt, att de passa för en reaktion som nyckeln till ett lås. å Vätesuperoxiden användes som bak- teriedödande och desinficerande medel. I beröring med bakterier sönderdelas den under skumbildning (syre), varvid bakterierna förbrännas. Den kraftiga verkan av det ur vätesuperoxid frigjor- da syret förklaras därav, att det fås i form av fria atomer under det att syret i luften består av molekyler, innehållan- de två vid varandra bundna atomer. Den kemiska verkan av de fria syreatomerna är ofantligt mycket större än av sSyre- molekylerna. I alyleka reaktioner äro mycket van- liga i naturen, och även industrin har tagit katalysatorerna i sin tjänst, var- igenom man kunnat utföra kemiska pro- cesser, som eljest skulle varit omöjliga att åstadkomma. En vanlig katalysator är platina, antingen i form av mycket fina trådar, eller en svampig massa (pla- tinasvamp), eller finfördelad på t. ex. asbest (platinaasbest). Platinaasbest, som hålles i utströmmande lysgas, blir glödande, och ett slags gaständare består av några på en metallram spända, fina platinatrådar. Förbränningen av gasen påskyndas på platinans yta, varvid me- tallen blir glödande på grund av vär- meutvecklingen vid oxidationen och an- tänder gasen. Har platinan blivit overk- sam, glödgas den först i en låga. Laboratoriartiklar För kem. experiment lämpad uppsätt- ning bestående av: 1 st. erlenmeyerkolv 300 cc, 1 st. rundkolv (kokkolv) 500 cc, 2 st. bägare 150 resp. 100 cc, 1 st. sprit- lampa, 1 st. asbestnät, 1 st. trefot, 6 st. provrör, 1 st. glastratt, glasrör, glas- stav, gummislang och filtrerpapper. Pris Kr. 9:40 plus porto. Större uppsättning innehållande ovan- nämnda artiklar samt: 1 st. erlenmeyer- kolv 500 ec, 1 st. rundkolv 250 cc och 2 st. bägare 150 resp. 100 cc. Pris Kr. 12:90 plus porto. menn Sänd in kupongen! mmm Från -Ingeniörsfirma Viggo Aktiebolag,. Hälsingborg, rekvireras: st. Laboratorieuppsättning åå Kr. $:40 + porto, att uttagas mot postför- SERA é st. Större laboratorieuppsättning å Kr. 12:90 + porto, att uttagas mot post- förskott. Namn; Adress: leo oy ro RBS SSBR CCR RV PR RP