Art. X : en kemiska process, som består i ett ämnes förening med syre kallas oxi- dation och ibland för förbränning. Den omvända reaktionen eller syrets bort- tagande från en förening kallas reduk- tion. Vi ha förut gjort en hel del expe- riment, som ha visat, hur en förbrän- ning försiggår, och vad en oxidation i kemiskt hänseende innebär. Denna gång skola vi i stället göra en del reduktionsförsök och visa vilken stor be- tydelse även reduktionsprocesser ha i tekniken. Det är ytterst sällan, som syre kan avspjälkas enbart genom upphettning. Vanligast behandlas det ämne, som man vill reducera (d, v. s. befria från syre) med ett annat ämne, ett s. k. reduktions- medel, som tar upp syret, och som däri- genom själv oxideras. De i tekniken vanligast använda reduktionsmedlen äro väte och kol, vilka under processen övergå till resp, vatten och kolmonoxid eller koldioxid. En av vårt lands största industrier, järnframställningen, grundar sig på re- duktion. Våra viktigaste järnmalmer, svartmalmen och blodstensmalmen wut- göras av järnoxider. För att få bort syret ur malmen och erhålla rent järn blan- das malmen med kol i höga masugnar och upphettas. Härvid reduceras den till fritt järn. På följande sätt kunna vi visa järnoxidens reduktion till järn. Skaffa för ändamålet ett s. k. blåsrörskol, d. v. s. ett stycke träkol med åtmin- stone en alldeles slät och jämn yta. Borra med en slö kniv en liten grop, stor som en ärta, i träkolet. Blanda där- efter litet järnoxid, t. ex. litet rödfärg RN AA I | [ —4 | Fig. 1. Q EE A - Föregående artiklar i denna serie av fil. lic. IWAN BOLIN ha varit införda i TfA nr 24, 25, 20, 21, 20, 29 30, ol och 32 G É) med något kolpulver och fyll hålet i blås- rörskolet med blandningen. Packa till blandningen och blås sedan försiktigt med tillhjälp av ett blåsrör lågan från en brinnande metatablett mot densam- ma. Ett blåsrör är ett vinkelböjt järn- rör (se fig. 1), med vars tillhjälp man kan blåsa i vinkel mot en låga, som därigenom böjes av och drages ut i en spets (se fig. 2). Samtidigt blandas gaserna i lågan med luft, och förbrän- ningen blir därför kraftigare och tem- peraturen högre. Härigenom påskyndas järnoxidens reduktion av kolet. Lågan verkar som en liten bläster. Den, som icke har något blåsrör, kan i stället reda sig med ett i spets utdraget, böjt glas-. rör. Metatabletten lägges lämpligen på kanten av en upp- och nedvänd plåt- burk, och lågan riktas snett mot bland- ningen av järnoxid och kolpulver. Snart börjar blandningen i gropen att glöda, och reduktionen kommer i gång. Fort- sätt med en intensiv blåsning under några minuter, men var hela tiden för- siktig så att blandningen ej blåser bort. Skrapa därefter ut innehållet i gropen på ett papper sedan det svalnat, och för en magnet intill. Därvid hoppa korn upp och fastna på magneten. De bestå av metalliskt järn. Om reduktion och reduktionsmedel tför samma försök med kopparoxid i stället för blyoxid. Sedan man blåst på pulvret någon minut, skrapas innehållet i gropen ut i en mortel, man häller på vatten och river pulvret hårt med mortelstöten. Vattnet blir svart av uppslammat kol, det hälles bort och man tillsätter nytt vatten. Rivningen upprepas och man slammar bort kolet, tills vattnet efter rivningen är klart. Sedan kolet på detta sätt vaskats bort, återstå i morteln rödglänsande metall- korn av koppar. Ändå lättare går det att reducera ut bly ur blyoxid. Blanda på samma sätt litet blyoxid med kolpulver och upp- hetta med tillhjälp av ett blåsrör. En stund efter det blandningen börjat glöda, bildas vita, glänsande små kulor av bly, som man lätt kan få att smälta ihop till en större kula. Skär efter avsvalnandet i kulorna med en kniv. Metallen är mjuk och snittytorna äro starkt metall- glänsande. Med en hammare kan man lätt platta ihop dem. A ven andra ämnen än kol och väte kunna användas som reduktionsmedel. Huvudsaken är att de ha stort för- eningsbegär med <(affinitet till) syre, större än vad det grundämne har, vars oxid skall reduceras. Så har brinnande magnesium större affinitet till syre än både kol och väte. Fyll för att visa SS =) Fig. 2: TEKNIK för ALLA