— Kom Ola, så te vi glyttarna mä oss och går him! ! Det var en förgrymmad skånsk mora, med en unge i vardera handen och en from make i släptåg, som fällde denna bistra replik, när hon vid Skåne-Mäs- sans: entré erfor, att barn icke ägde till- träde till mässområdet. Nu lugnade hon sig strax, när hon av den snälla vakten fick löfte att ta med ungarna, om de bara höll mamma i hand — och så passerade hon och familjen stolt un- der de smällande flaggorna in på mäss- gården för att ta” årets kanske märkli- gaste industri- och hantverksutställning i närmare ögonsikte. Och hon var i gott sällskap, ty där voro före henne tusen- tals skådelystna. Skånska Mässan i Mal- mö hade jättepublik varje dag. Ja, 1942 års Skåne-Mässa var verkli- gen en rekordmässa och utan tvekan en mycket imponerande svensk manifesta- tion. Svensk industri, svenskt hantverk och svensk företagaranda visade här prov på en väldig samlad kraft. Järn- och metallbranscehen med maskiner och verktyg samt instrument var den grupp, som hade den rikaste representationen med 56 deltagare, närmast följd av byggnadsbranschen med 40 deltagare och uppfinnare och patent med 28 delta- gare. Väl företrädda voro också elektri- citets- och radiogrupperna, den grafiska industrin, livsmedelsindustrin, kontors- maskinindustrin samt firmor som föra i gedigen reklamartiklar och dylikt. De deltagande firmorna fördelade sig efter sitt hem- vist med 89 firmor i Malmö, 63 från det övriga Skåne, 47 från Stockholm, 23 från Göteborg och 93 från det övriga Sverige. Deltagarantalet uppgick så- lunda till 315 utställare, och genom dem voro mer än 600 svenska företag repre- senterade. Denna kraftiga anslutning till mäs- san måste sägas vara ett belägg för det intensiva arbete och den energiska före- tagsamhet, som präglar Sveriges indu- stri och hantverk under nuvarande svå- ra tider. Den visar i sin mån hur ut- märkt vårt näringsliv hittills lyckats ge- nomföra den besvärliga anpassningen ef- 16 TEENIK för ALLA VENSK KRA sh