HOGSTARTRULIE för MODELLSEGELPLAN När vi trimmat in glidet på TfA:s ”Etta”, gäller det att på ett eller annat sätt få upp modellen till så stor höjd som möjligt. Ha vi till- gång till höga bergssluttningar el- ler dylikt, kunna vi använda oss av dessa naturliga startmedel. Men det finns även andra hjälpmedel för att starta vår modell. Vi kun- na antingen löpstarta den, vinscha upp den med en speciell vinschan- ordning eller använda oss av den här publicerade högstartrullen, vil- ken får sägas vara den som mest lämpar sig för modeller under 100 cm spännvidd. Den är dessutom mycket bra i händerna på nybörja- re inom startteknikens område. Vi skola här nedan lämna en be- skrivning på, hur man själv lätt E 2. 3. HR - u NIAN NASAS ANNA Tre olika startme- toder. 26 TEKNIK för ALLA förfärdigar sig en högstartrulle. Anordningen består av två delar — den ena rörlig och den andra fast nedslagen i marken. Den i marken nedslagna pålen består av en stav (1) vilken nedtill är spetsad och helst metallskodd (2). Upptill på denna stav är en ledbar anordning fäst. Denna består först och främst av mittstycket (3) samt sidostyc- kena (4). Innanför dessa finnas ett par små sidostycken (5) försedda med urtag (6) för en trissa (7). Genom en sprint (8) fästes anord- ningen vid staven vid två lagrings- punkter (9). Den rörliga delen — den del som skall skötas av den, som startar modellen — består av ett handtag (10) med kanterna avrundade (11). Överst på handtaget är en trissa fäst (12) på liknande sätt som vid 4. Från en märla på handtaget går slutligen en lina ge- nom trissan på staven till trissan på handtaget och därifrån till mo- dellens startkrok (14). Linan (13) bör vara av tunn, men stark björn- tråd för att den skall kunna tåla på- frestningarna under själva starten. Staven slås nu ned i marken och modellen fästes vid startkroken och så kunna vi göra vår första hög- start. Det gäller att inte använda för lång lina vid de första försö- ken, utan en lina på 15—20 meter är lagom. Blåser det mycket, bör man använda sig av den första me- toden för start med högstartrulle. Den är visad på fig. 1. Skulle det däremot vara alldeles kav lugnt, bör man nyttja den metod, som framgår av fig. 3. Härigenom kan man nämligen få stor hastighet på modellen och den kommer således att stiga mycket snabbare och bätt- re. Den på fig. 2 visade metoden kan användas som den mest lämp- liga vid ganska kyttigt väder och är synnerligen bra till tävlings- bruk. Det gäller således att se upp med de metoder, man använder sig av. För blåsigt väder användes me- toden i fig. 1 och för lugnt väder den i fig. 3. Ulf Hallvig.