Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll - Svenska stålet biter, av Yngve Norrvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nr 37. tt sep. Teknisk Revy 1942. 3:e årg.
Red. & Exp. Tunnelgatan 3, Stockholm. Redaktör och ansv. utgivare Gunnar Fahlnes. Telefon växel 1160 79, 10 1199.
Red.-sekr. Yngve Norrvi. Annonsavdelningen, Tunnelgatan 3, tel. 101199. Prenumerationspris helår 15:— kr., halvår
7: 75 kr., kvartal 4: — kr. Postgirokonto 15 79 92. Postbox 3137, Stockholm 3. Arg. III.
Eftertryck av Teknik för Allas innehåll förbjudes!
ka stålet beler
och rakar rent både på svenska
och utländska hakor. Ett repor-
P2 nånstans nere i Södra Sverige oå — Lage från vår största rakblads-
retade sig på att utlänningarna gjorde
rakblad av svenskt kvalitetsstål, medan fr S
vi själva här hemma nöjde oss med att fa brik ER Matadorverken l Halm-
skrapa hakorna rena med dem — och be- 2 ;
talade vad kalaset kostade. Den retade ec Sö fr ES
mannen hette Carl Åslund, och humöret stad, SOM 80r 45 milj. ’Å akdlad
rann så pass kraftigt på honom, att han
tog sig för att starta en egen rakblads- o
fabrik. Kan vi göra stålet, så kan vi väl Om året
också göra bladen, resonerade han. Och
si, det kunde vi också. Carl Åslunds fa- o 3
PE SEMatedomerke VN Hälnstadr av vår utsände medarbetare
är nu den största tillverkaren av rak- ;
blad här i landet, och den enda, som gör YNGVE NORRVWVI
bladen från början till slut, d. v. s. både
stansar, härdar, polerar och slipar dem.
Det var år 1928, som direktör Åslund
började vid Matadorverken, och det var
som sagt ingen tillfällighet. I tio års
tid hade han gått och funderat på ett
I sätt att slå de utländska rakbladsfabri-
b kanterna ur brädet. Alla kvalitetsblad
| över hela världen görs ändå av svenskt
| stål, och de utländska dominerade full-
7 ständigt den svenska marknaden. Det
fanns visserligen några små fabriker här
i landet, men de arbetade utan någon
större framgång — konkurrensen var
hård. Direktör Åslund började blyg-
samt och försiktigt med en tillverkning
av cirka tio tusen blad om dagen, men
försöket slog väl ut, bladen från Matador
visade sig vara lika bra som de utländ-
ska, och efterfrågan steg. Och det har
den gjort allt sedan dess, så pass till
och med, att man haft svårt att få fram
tillräckliga kvantiteter för att fylla be-
hovet.
Nu är produktionen uppe i cirka
150.000 blad om dagen, vilket gör en
årstillverkning av 45 miljoner blad —
en försvarlig hög med precisionsslipad ir.
skäregg. Alla dessa blad kan inte säljas serva und
i Sverige, men man har arbetat upp en chef.
ganska god marknad i utlandet, fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
