Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur bildas en segelflygklubb, av G. H. Dérantz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i första hand att få det utvalda fältet
användbart och godkänt för glidflygut-
bildning fram till A-diplom. TI nödfall
kan klubben arbeta på detta fält under
hela det första verksamhetsåret. Redan
andra året torde det emellertid vara
nödvändigt, att fältet utvidgas, så att
eleverna kunna beredas tillfälle till
fortsatt utbildning på hemorten. C-
diplomet kan sedermera avläggas exem-
pelvis vid Älleberg, men det är nödvän-
digt, att de utbildade C-flygarna bere-
das tillfälle till fortsatt flygträning,
vilket ställer högre anspråk på den
disponerade övningsplatsen.
van lämnade uppgifter avse inga-
lunda att vara fullständiga. De
skola endast ge. en antydan om, vilka
studier av rådande förutsättningar de
flygintresserade måste bedriva, innan
man skrider till bildandet av en flyg-
klubb. Har man väl kommit underfund
med att de naturliga förutsättningarna
finnas, gäller det att vidtaga åtgärder
för klubbens konstituering. Dessför-
innan kan man dock ha vidtalat lämp-
lig personal att ställa sig i spetsen. På
dessa män beror det, om klubbens hän-
vändelser till myndigheter och enskilda
skall ge önskat resultat. Styrelsens
första uppgift blir att söka utverka
framtida stöd för verksamheten. Det
gäller att söka preliminära tillstånd att
disponera erforderlig mark, lokaler etc.,
underlag, som är nödvändigt för en
framgångsrik verksamhet. Medan det-
ta arbete fortskrider, bör lämplig segel-
flyglitteratur studeras. Man bör vida-
re utvälja de personer, som skola ver-
ka som ledare av den aktiva verksamhe-
ten, samt klarlägga fordringarna och
tillvägagångssättet för att vinna an-
slutning till centralorganisationen.
Då klubben vunnit anslutning, er-
hålles kontinuerligt alla utfärdade in-
struktioner, bestämmelser och anvisnin-
gar. Klubbens främsta uppgift blir nu
att utverka, att de blivande funktionä-
rerna, gruppchef, flygledare, flygin-
struktör och materialförvaltare, erhålla
grundlig <segelflygutbildning. Utan
denna sakna de varje förutsättning att
fungera som ledare. Sedan gäller det
att sända de segelflygkunniga funktio-
Den översta bilden visar kapten Ähblom
och ingenjör Dérantz i Aeroklubben i
. samspråk med tandläkaren ”C-diploma-
ten” Överholm vid Kraomichen, vilken på
bilden där under ses i helbild. På den
undre bilden instruerar Ållebergschefen
SN Fägerblad en discipel med högt-
flygande planer.
och det gäller att skaffa det ekonomiska ”
närsaspiranterna till någon av de kur-
ser som anordnas för deras specialut-
bildning. Dessa kurser bekostas, som
tidigare framhållits, helt eller delvis
av KSAK. Innan plats beredes i dylik
kurs, måste den ansökande klubben
klart bevisa sina utvecklingsmöjlighe-
ter både vad det gäller övningsplats,
hangar, organisation och ekonomi. När
klubben därjämte kunnat bevisa till-
gången till erforderliga funktionärer,
kan ekonomiskt stöd i viss utsträckning
påräknas. Sålunda har man genom
stora donationer årligen kunnat ställa
ett antal byggsatser kostnadsfritt till
lämpliga klubbars förfogande, och de
klubbar, som hunnit längst, kunna in-
köpa segelflygplan med statsbidrag.
Dessutom kunna under vissa givna för-
utsättningar statliga utbildningspremier
erhållas.
nom klubbarna gör sig ofta den åsik-
ten gällande, att ”få vi bara en bygg-
sats eller ett glidflygplan, så ordnar
sig resten av sig självt”. I vissa fall
kan detta vara riktigt, men man kan
icke understödja en sådan åsikt genom
att utdela byggsatser, utan att ansö-
kande klubbs övriga möjligheter dess-
förinnan klarlagts.
När klubben övergått till aktiv verk-
samhet genom bygge av flygplan och
hangar samt startanordningar, gäller
det att ha verksamheten baserad på
sunda ekonomiska kalkyler. Redan från
början måste klubben upplägga sin
verksamhet så, att den kan bedrivas
oberoende av varje ekonomiskt stöd
från staten eller KSAK.
Kanske har denna orientering verkat
avskräckande på många intresserade,
som trott sig kunna
gelflygskola med enklare medel. Det
har i så fall haft det goda med sig, att
den besparat vederbörande många och
svåra missräkningar. Redan nu finnas
emellertid inom landet nära 20-talet
godkända segelflygskolor. De ha samt-
liga börjat under små förhållanden,
och envar, som besjälas av den upprik-
tiga viljan att göra något för ungdo-
mens flygaruppfostran, och som sam-
tidigt besitter förmågan att organisera
en verksamhet efter sunda ekonomiska
principer, kan också lyckas i sin strä-
van att åstadkomma en livskraftig lo-
kalorganisation för utbildning av glid-
och segelflygare.
(Pup ben
Å
TEKNIK för ALLA 17
starta en se- ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
