Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kolsyrans kretslopp, av K. v. Zülow (Kosmos)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kolsyreförråd. Till framställning av
torv, kol och petroleum bindes väl un-
gefär lika mycket. Vad därutöver väx-.
terna bearbeta — man får räkna med
ungefär 13 000 millioner kg kolstoff om
året — är 10—15 gånger så mycket som
vad industrierna förbruka, men det
återvänder till luften genom förmult-
ning och förbränning i djurkroppen. Då
den årliga kolsyrebildningen enbart ge-
nom människans verksamhet frigör i
runt tal en sju gånger så stor mängd,
så behöver man ingalunda frukta för
någon uttömning av förrådet — det lil-
la kretsloppet kommer i alla fall att ha
inte bara en lika stor utan en ständigt
växande kolsyremängd till sitt förfogan-
de. Och ändå är den ur jorden kom-
mande kolsyran alls inte medräknad, ty
man kan knappast göra sig en föreställ-
"ning om hur stor denna mängd är.
Vi få alltså räkna med ett växande
förråd av kolsyra i luften. Nu är kol-
syran — jämte vattenångan — den be-
ståndsdel av lufthöljet som gör detta
till ett drivhusfönster: den släpper ige-
nom ljus värme men håller mörk värme
tillbaka. Solljuset, som tränger igenom
lufthöljet, förvandlas till jordvärme,
som nu nedstänges av lufthöljet. Om
luften hade den dubbla kolsyrehalten, så
skulle det bli i runt tal 4 grader varma-
re på hela: jorden, vid fyrdubbel kol-
syrehalt 8 grader o. s. v. Ävenså skulle
klimatmotsättningarna på jorden bli
mindre utpräglade. Vid mindre kolsy-
rehalt blir förhållandet omvänt: med
halva mängden skulle det bli 4, vid 1/4
8 grader kallare o. s. v. och klimatmot-
sättningarna skulle skärpas. Vore luft-
höljet alldeles utan kolsyra, skulle jord-
värmen sjunka med 21 grader. Vad
det betyder, förstår man, när man be-
tänker att medeltemperaturen för året t.
ex. i Tyskland endast uppgår till 7—8
grader. Verkan skulle också ökas, sanno-
likt fördubblas, genom den minskning i
vattenångemängden, som skulle åtfölja
kolsyrans avtagande. Följderna kan
man knappast föreställa sig. Utan den
lilla trehundradelen kolsyra i luften
skulle det sannolikt ej finnas något liv
på jorden. ;
Säkerligen har luftens kolsyreförråd
ej varit lika under alla tider. Sålunda
måste mycket kolsyra ha förbrukats vid
förvittringen av rasmassorna under de
stora bergbildningsperioderna i jordens
historia. Likaså måste de växter, som
levde på bergen och på deras alluvial-
jord ha förbrukat mycket kol. I själva
verket kännetecknas bergbildningstider-
na av de samtidigt bildade stora kollag-
ren i jorden. Den stora förbrukningen
av kolsyra har emellertid utjämnats
därigenom att i bergen vulkaner uppsto-
do och öppnade sina kratrar. Ja, den
väldiga kolbildningen tillåter den slut-
satsen, att vulkanerna lämnade större
kvantiteter än vad som fanns förut, så
att växterna kunde utvecklas yppigare
än någonsin.
Den geologiska forskningen lär oss
dessutom att bergdaningsperioderna ha-
de särdeles varmt klimat — väl en följd
av den förbättrade drivhusverkan, som
åtföljde den ökade kolsyrehalten. Mån-
. gen gång följde dock på varma perio-
der utomordentligt kalla, ja riktiga is-
tider. Uppenbarligen har det frodigt
blomstrande växttäcket förbrukat kolsy-
ran, de slocknade vulkånerna kunde ej
- åter ha levat upp.
Vulkanen Vesuvius är kolsyreproducent av stora mått.
ersätta förlusten, drivhusfönstret blev
tunnare och tunnare. Under särskilda
sammanstötande omständigheter kan en
sänkning av årstemperaturen i ett po-
larområde på 5—7 grader räcka till för
uppkomsten av stora inlandsisar, d. v. s.
för att skapa en istid.
Hur sällsamt! Den enkla kolsyran
kan förvandla klimat och natur på hela
jorden, den framkallar tropiska koltider
och kanske också arktiska istider. Och
de förstörelsebringande vulkanerna upp-
träda i detta sammanhang som livs-
bringande och livsbefordrande makter.
Utan dem skulle väl livet på jorden för
länge sedan ha dött ut, kolsyran skulle
ha blivit bunden i kol och kalk, så att
den för det lilla kretsloppet nödvändiga
kolsyremängden skulle ha uttömts.
Her förhåller det sig i våra dagar med
luftens kolsyra? Vi ha bakom oss
en jättelik bergsbildning, ty först i den,
geologiskt sett, för icke länge sedan för-
flutna tertiärperioden restes jordens
väldiga bergmassiv. Men också dju-
pens skorstenar öppnades, växtvärlden
frodades i det varma tertiärklimatet i
vidsträckta brunkolskärr; luftens kolsy-
remängd avtog, klimatet försämrades
ända till istidernas bottenpunkt. Men
vulkanverksamheten var ännu långt
ifrån död; den tycks efter nedisningen
Klimatet blev bli-
dare, ja under en övergående tid t. o. m.
varmare än nu för tiden. Skulle nu
sedan den för 3 000 år sedan inträdan-
de klimatförsämringen vulkanverksam-
heten ha börjat avtaga — den är dock
alltjämt ganska livlig — så behöva vi i
alla fall inte hysa några bekymmer för
klimat och natur i framtiden. Ty män-
niskans verksamhet frigör alltjämt så
ansenliga mängder kolsyra, som i ur-
tiden var bunden i kol och kalk och pe-
troleum, så att det jordiska lufthöljets
kvantum av detta märkvärdiga stoff
t. o. m. kommer att tilltaga från århund-
rade till århundrade. Sålunda kommer
jorden säkerligen icke att bli ogästvän-
ligare så snart, nej, vi kunna t. o. m.
räkna med att klimat och växtvärld
komma att förbättras. Våra sena efter-
kommande få det icke svårare än vi,
även om de skulle öka i antal. Ty med
växande kolsyremängd komma skördar-
na också att bli rikare.
K. v. Bilow, (Kosmos).
Det lilla kolsyrekretsloppet.
CO2
Växt | Djur
Kolämne C + O2 Syre
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
