Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska Museet Stockholm: Samuel Owen’s balansångmaskin, av Skg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IM lekniska
-SAMUEL OWEN’S
BALANSÅNGMASKIN
D å museibesökaren i Tekniska Museet
lämnar Sverigesalen och går ut på
den breda stentrappa, som leder ned i
maskinhallen, fångas hans uppmärksam-
het oemotståndligt av den jättelika ba-
lansångmaskinen i hallens mitt. Den ger
ett överväldigande intryck av tyngd och
kraft och detta intryck förstoras ytter-
ligare, då den vid de tätt återkommande
visningarna köres igång. Den 8 m
långa balansen väger omkring 9 ton.
Lagrad på ett tio meter högt postament
överför den en effekt av 150 hk till den
med ångmaskinen hopbyggda gruvpum-
pen.
Konstruktör och tillverkare av denna
balansångmaskin, den äldsta bevarade
svenska ångkolvmotorn, var Samuel
Owen. Han var född och uppväxt i Eng-
land och hade där lärt sig att bygga
ångmaskiner vid de stora, av James
Watt kontrollerade verkstäderna. Till
vårt land kom Owen 1806 för att mon-
tera några i England inköpta ångmaski-
ner. Tre år senare startade han en egen
mekanisk verkstad vid Hantverkargatan
på Kungsholmen i Stockholm. Där bygg-
des år 1832 det ståtliga exemplar, som
här skall beskrivas närmare.
Till sin konstruktion överensstämmer
Samuel Owens ångmaskin med de ba-
lansmaskiner, som vid sekelskiftet 1800
byggdes av James Watt tillsammans med
dennes kompanjon Boulton. Den inne-
håller alla de väsentliga uppfinningar,
som James Watts mästarhand skapade.
Maskinens verkningssätt är följande:
Ångan inledes genom två rör till ven-
tilskåpet vid C.: Ventilskåpet är försett
med klockventiler, två vid C och en vid
D. Vid det nedåtgående arbetsslaget hål-
les den översta av de två ventilerna vid
C samt ventilen vid D öppna. Kolven på-
verkas då på översidan av ångans över-
tryck samt på undersidan av konden-
sorns undertryck. Vid kolvens nedre
vändläge stängas de kopplade översta
och nedersta ventilerna vid C och D,
samtidigt som den undre ventilen vid C
öppnas. Balansen är så avvägd, att kol-
ven av dess tyngd drages tillbaka upp
i sitt högsta läge, varvid ångan ström-
mar genom ventilskåpet från övre de!en
av cylindern till den undre. Kondensorns,
B, vakuum var 11 242 skålpund/tum? (c:a
0,8 kg/cm?) och övertrycket i pannorna
var från början 4 skålpund/tum? (0.3
kg/ecm?), men sänktes så att det under
maskinens sista år endast obetydligt
översteg atmosfärtrycket. Det nyttiga
arbetet alstrades
alltså huvudsakligen
av undertrycket i
kondensorn.
ondensorn, B, var
James Watts
stora nyskapelse in-
om ångtekniken och
|
Samuel Owen (f. 1774, d. 1854), byst i
Sverigesalen i Tekniska Museet.
ning till flytande form: Då vatten-
ånga ju upptager en mångfaldigt
större volym än vatten, uppstår vid
dess nedkylning ett i det närmaste
lufttomt rum, alltså ett starkt under-
tryck. Genom att sätta kondensorkärlet
i förbindelse med arbetscylindern upp-
står en stark sugverkan på kolven och
som tidigare nämnts, arbetar även den
Owenska ångmaskinen i huvudsak på
detta undertryck. Det ena av kondensor-
kärlen (ej med på ritningen), är försett
med en ventil, som vid arbetsslaget öpp-
nas och låter kylvattnet strila ned över
den utgör även den
Owenska ångmaski-
nens tekniskt sett
mest intressanta del.
Den består av en
större rektangulär
plåteistern för kyl-
vatten, vari två cy-
lindriska kärl ligga
nedsänkta. I dessa
nedledes ångan från
cylindern och över-
föres genom avkyl-
Samuel = Owens
ångmaskin ger in-
tryck av tyngd och
kraft.
Del av Samuel Owen’s ångmaskin i Ryds
nya schakt (efter Muellers ritn. i Järn-
kontorets amnaler 1904).
TEKNIK för ALLA 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
