Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skyskrapsmysteriet, av Lavinia R. Davis
- Kap. XI. På arbete i regnväder
- Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kent tätt i spåren. I sin ena hand bar
han en svetsningsmask. — Den här
gången tog jag den rätta, ropade han,
då Sigge störtade fram till honom. I
natt är det inte tal om, att du ska få
hjälpa en blind till rätta.
Sigge hade varit nära att springa
omkull Kelly, när han rusade fram mot
Kent. — Det var alla tiders... började
han, men Kelly förekom honom. — Ja,
det var duktigt gjort, Richards, sade han
och tog Kent hårt i armen. Jag har
aldrig i mitt liv sett en hjärna arbeta
kvickare.
KARIS
På arbete i regnväder.
igge och Kent hade inte kunnat lösa
mysteriet med ljuset som slocknade.
Ju mer de grubblade över saken, desto
mer förbryllade blev de. Tidpunkten ha-
de valts med utomordentlig omsorg —
då stålpelaren nått nästan upp till bygg-
nadens krön. I detta ögonblick slockna-
de ljuset, eller just när ett avbrott i ar-
betet skulle vålla som mest omak och
när en kontroll av orsakerna var som all-
ra svårast. Vem kunde ha gjort det!
Jones kunde knappast komma ifråga,
ty honom hade Kent hållit ögonen på,
ända intill det ögonblick, då ljuset slock-
nade. Det kunde inte heller ha varit
"Briggs, ty han hade hela tiden stått ute
på gatan framför Phenix” port. Kanske
var det verkligen bara en olycksalig
kortslutning i ledningarna, så som elek-
trikerna officiellt rapporterade. Men
det hade inte pojkarna stor lust att sät-
ta tro till.
En kall, dimmig morgon sista veckan
i mars gick Sigge och Kent till sitt ar-
bete som vanligt. Sigge kände sig myc-
ket osäker på om man kunde resa stål-
pelare i sådant väder.
— Det blir halkigt, och då går det på
tok, sade han, när de närmade sig bygg-
naden, vars topp försvann i dimman.
— Jag kommer nog att få lika myc-
ket att göra som vanligt, anmärkte Kent.
Enligt kontraktet har Kellys tidsfrist
i det närmaste utlöpt. Han kommer all-
deles säkert att vara på sin plats.
Det visade sig, att Sigge hade rätt,
Täta moln av dimma från havet rullade
in mot skyskrapans torn som virvlar av
fuktig rök. När den råa luften slog
emot det kalla stålet, förvandlades den .
till vatten. Balkar och pelare var dry-
pande våta.
— Vi kan inte arbeta i dag, sade Gan-
try, då Eagle halkade och just nätt och
jämt kunde hålla balansen på en balk
som han måste gå över på för att kom-
ma fram till kranen. - Det är alltför
riskabelt.
HÄSSLEHOLMS TEKNISKA SKOLA
UNDEE STATENS INSPEKTION
Nya kurser börja den 9 januari. Statsstipendier upp till 45 kr pr mån. Fackav-
delningar för maskinteknik (inkl. motorteknik), elektroteknik, husbyggnadskonst
samt väg- & vattenbyggnad. Vägmästarekurs. Yrkeskurs för el. installatörer
Nya lokaler med moderna laboratorier.
KOMMUNAL LÄROANSTALT
(B-kurs).
gratis, då denna tidning nämnes.
Platsförmedling. Program
Små levnadskostnader
FE)
NM
SCANN
2 ef
7
«
Då Ni köper radio, rör eller
grammofonskivor av
TELEFUNKEN
får Ni ett världstöretags garanti
för en1ekniskt fulländad produkt
20 TEENIK för ALLA
märxc«et |
Sigge, som stod nästan mitt i bygg-
naden, gav honom stillatigande rätt.
Varje stålarbetare, vet, att vått stål är
ungefär lika nyttig för hälsan som en
kulsprutesalva. : ;
Han följde därför de ändra arbetar-
na ned för stegen till en plats, där ni-
tarnå ännu fick hela byggnaden att
skaka under tryckluftshamrarnas dån.
De blir också tvugna att gå ned om en
stund, tänkte Sigge. Det börjar nog
regna när som helst.
När han kommit ned på andra vå-
ningen, fann han Kent väntande på sig.
— Kom över hit! sade Kent och gjorde
ett tecken till Sigge, att denne skulle
komma till honom. Jag ville tala vid
dig ett slag.
— Vad är det om? frågade Sigge.
Jag tänkte fara hem. Vi får bara be-
talt, när vi jobbar.
— Du behöver väl inte sticka av ge-
nast, sade Kent. Du kan väl krubba
här, och när du är färdig med det, så
har alla andra försvunnit och vi kan
få se oss om däruppe. Jag tror, jag
har fått tag på en nyckel till gåtan.
Den nyckeln kanske är väldigt viktig.
Innan Sigge hade hunnit fråga ho-
nom närmare om vad saken gällde, kal-
lade Kelly på Kent från dörren av sitt
kontor, och han måste skynda sig in.
Sigge slog sig ned för att äta sin fru-
kost med ryggen stödd mot en av de
stora trälådor, i vilka arbetarna hade
sina stadskläder. Under det han åt, fun-
derade han på, vad det kunde vara, som
Kent listat ut. : ;
por loppet av ett par minuter up-
penbarade sig Casey och hans lag på
väg ned. Deras ansikten var röda och
skinande av regnet, kläderna genom-
blöta. Röde Bates tog av sig sin mössa
för att torka ansiktet med. — Vi har
timlön, sade han, och jag behöver alla
stålar jag kan få. Men inte för en
miljon dollars skulle jag ha lust att
glida omkring på den där skridskoba-
nan är däruppe. Och vad som har
farit i Swenson, efter som han job- ;
bar på så hårt, är mer än jag kan be-
gripa. -
Casey : dekorerade ett par sågbockar
med sina våta kläder. — Jag begriper:
. det inte heller.
De där fyra jobbar som
besatta, sade han. Man skulle kunna
tro, det vore midsommar. Jag tror inte
de är människor utan gummidockor. Om
de faller ner, så kommer de, sanna mi-
na ord, att hoppa upp igen.
Sigge tog en stor bit av en skink-
smörgås. Nu gick Casey och hans folk.
Han såg dem försvinna nedför trap-
porna. Det gänget var prima, Caseys
killar var inte bara de bästa nitarna
i hela byggnadsindustrien, det var ock-
så rejäla karlar.
Några få minuter senare -kom Kent
ut från kontoret och skyndade sig fram
till Sigge. — Kom med nu fortare än:
kvickt, sade han. Jag har bara min
frukostpaus på mig, sen behöver mäster
mig igen.
nån tid.
— Vad katten ska vi skynda Oss SÅS
väldans för. Ska du inte ha nåt krubb?
Sigge gjorde det bekvämt för sig med
sina stora armar lagda i kors.
Kent skakade på huvudet. — Inte nu,
sade han. Jag tror, det håller på och
EF
Ög
Vi har inte råd att förlora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:57:49 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-43/0020.html