Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyskrapsmysteriet, av Lavinia R. Davis - Avestatävlingarna - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKYSKRAPSMYSTERIET
Forte. fr. sid. 21.
På sextonde våningen tog Kent ut ett
hopvecklat papper ur en av sina fickor.
— Jag har hittat det här, sade han och
vände ryggen mot byggnadens vägglösa
yttersida för att skydda det mot reg-
net. — Vad säger du om det?
Sigge tog papperet och vecklade ut
det. Det var en bit av en byggnadsplan
och såvitt Sigge begrep, liknade den
vilken annan blåkopia som helst. Där
fanns samma sirligt skrivna tal, sam-
ma vita linjer, som i oändlighet korsade
varandra på den mattblå bakgrunden.
Sigge kände hur den kalla, fuktiga luf-
ten smög sig in under hans rocklinning
och han slog upp kragen i nacken. — Jag
förstår inte ett dyft av det, sade han,
men jag begriper mig inte alls på blå-
kopior. Vad ska det vara för nånting?
— Det är en skizz av den stora pela-
ren, sedd från fasaden.
Sigge tittade igen ned på blåkopian.
MODELLBYGGARE!
Vår nya höstkatalog
är nu utkommen!
Varje modellbyggare måste hava den
senaste katalogen, som trots krig och
importspärr är lika rikhaltig som all-
tid. ;
Många nya modellplan, och en rad
synnerligen trevliga modellbåtar.
Dessutom snabbkurs i modellbygge,
ritad av Sason, med text av Ing.
Vilén.
Kataloger, som omfattar nära 200
olika modeller samt stor sortering:
material och tillbehör för modellbyg-
ge, erhålles gratis mot dubbelt
porto.
Sänd in kupongen redan i dag — Ni
måste hava vår katalog!
Ing. H. VILÉN, Banér g. 47, Sthlm.
Sänd mig den stora höstkatalogen
1942. 40 öre i frim. bifogas till porto
och exp.
Namn
son soo rr RR
CE SE S S a
Adress
— Det är det tokiga med de här kru-
melurerna, att jag inte vet från vilken
kant jag ska se på dem.
— Kan du inte se, att det är något
konstigt med den här? frågade Kent.
Sigge skakade på huvudet. — Inte
något konstigare än vilken annan sån
här teckning som helst. Ser du nånting
särskilt på den?
Han lade ned ritningen på golvet, så
långt från väder och vind som möjligt.
— Nå, sade han slutligen, nu tror jag
att jag fått tag på huvudsaken. Det
här är undre ändan av pelaren, och just
här är den hopfogad men en balk. Han
följde konturerna med spetsen av sitt
pekfinger, som var så stort att det dolde
halva teckningen.
— Det stämmer. Men vad tror du nu
om de här prickarna? Jag tror inte att
det är nå’n som lagt märke till dem
ännu.
— Jag tror ingenting, sade Sigge,
prickarna är så små, att jag knappt
kan se dem.
— Det är just det, sade Kent. Jag
tror att det inte finns någon som lagt
märke till dem ännu, utom jag själv
förstås. En hel massa papper på Kellys
och Briggs skrivbord blåste ned på gol-
vet häromdagen. Kort efter sen jag ha-
de lagt tillbaks dem, kastade Kelly bort
en hel del av dem, därför att de inte
var av nån nytta, sedan det nu ritats
nya för svetsningens skull. Och jag
tror, han kastade bort den här ritnin-
gen utan att ha hunnit lägga märke till
prickarna. Men jag skulle bra gärna
vilja veta, hur Briggs fått tag i den.
Kölden var fuktig och trängde genom
märg och ben. Sigge var angelägen om
att få komma iväg. Vad tjänade det till
att tala om ritningar. Nej, det enda
riktiga vore att gå upp till pelaren och
titta på den.
— Swenson är kvar däruppe, sade
Kent och började klättra upp för stegen.
Du sa ju, att du inte sett honom, kom-
ma ner.
— Hans hammare går i alla fall inte
längre. Kanske möter vi honom nu på
nerväg. Det vore ju bara rimligt, om
Swenson hölle upp, likväl som Casey,
tänkte han. Det var ju ett sån’t väder
att man inte kunde slå in mattspik en
gång.
Nu hade de nått upp över murar-
na, och regnet slog dem i, ansiktet, dri-
vet av häftiga vindstötar. — Det här
är för ruskigt, brummade Sigge och
trängde ihop axlarna för att hålla vä-
tan ute. Och värre blir det förstås uppe
på krönet. Han hade den äkta stålar-
betarens ingrodda motvilja mot att ar-
beta i oväder. Den minsta regndroppe
kunde förvandla det välbekanta stålet
till en förrädisk och oberäknelig me-
tall. SEAN
— Nå, skynda dig, så får vi i alla
fall se, vad vi kan komma på. Kent
sköt fram sin hakspets, hans illa med-
farna filthatt var neddragen långt
över öronen.
AVESTATÄVLINGARNA
I anslutning till modellflygtävlingarna
i Avesta, vilka refererades i nr 40 av
TfÅ visas här några bilder från desam-
ma: 1) Robert Löwen-Åberg, Vingarna,
2) Helge Neuman, Avesta, 8) En: del av
tidtagarna, 4) Lundgren med sin be-
römda Kramnich.
TEKNIK för ALLA 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
