Fa öv VA EIN | EE Vr =(Q9E== — RE —RV NDHORISONI nn nn US =S SVETSNING av KONSTHARTSER e svetsbara, ”termoplastiska”, konst- hartserna tillhör den grupp av icke härdbara konsthartser, som framställas av acetylen, etyl och liknande kolväteförenin- gar. Benämningen termoplastisk grundar sig på deras egenskap att formförändras vid uppvärmning. Vinidur hör till denna grupp och blir plastiskt vid 80—90?. Höjes temperaturen till 180”, övergår hartset till degigt, smält- flytande tillsånd. Upphettas kanterna på Svetsningstråd Hopsvetsning av plattor 1. Schematisk framställning av svets- ning av termoplastiska konsthartser. 2. Svetsning av ”Vinidur”-hartser. 3. Arbetsstycken av syrgassvetsade ”Vinidur”-konsthartser. 10 TEENIK för ALLA två anliggande plattor och ett svetsämne tillföres under samma temperatur, så kan plattorna svetsas på samma sätt som me- tall, fig. 1. Verktyg för konsthartssvetsning avbil- das på fig. 2. Tryckluft tillföres från be- hållare och upphettas till 200—230? C. På det avbildade verktyget sker upphettnin- gen med hjälp av vätgaslåga, men kan aven ske med acetylen-luft alternativt lys- gasluftlåga, och på elektrisk väg. Svets- sömmen kan efter stelnandet filas, smärg- las eller i varmt tillstånd glättas med bak- sidan av pressluftmunstycket. Exempel på svetsade konsthartsföremål avbildas på fig. 3 och4. För användandet av konsthartser talar deras motstånds- kraft mot vatten, syra, lut och saltlösnin- gar samt ringa specifika vikt. Blixttågen sakta farten Tåghastigheten på de för sin snabbhet berömda järnvägarna i England har på grund av kriget måst nedsättas be- tydligt. Som exempel kan nämnas ge- nomsnittshastigheten på linjen London — Manchester (totalsträckan 303,3 km): i oktober 1938 var hastigheten 93 km/h, oktober 1939 67 km/h, maj 1941 73 km/h. Det snabbaste tåget i imperiet var före krigsutbrottet strömlinjetåget ”The Co- ronation”. I normal trafik var dess hög- sta hastighet 115,68 km/h, och under en provresa den 3 juli 1938 uppnåddes 201 km/h, vilket utgjorde världsrekord för ånglokomotiv. Mera svenskt svavel Et nytt svavelverk bygges för närva- rande av Svenska Skifferoljeverket. Då det nya anläggningen skall få en ka- pacitet av 40 ton svavel per dygn, räk- nar man med att vi i en snar framtid skall vara oberoende av utländsk import av svavel. En teknisk nyhet utgör en an- ordning, avsedd att befria grannskapet från de svavelångor, som uppstår vid skifferbränningen och som förstör grö- - dan och fruktträden. Gummi av gran o- och Domsjö Aktiebolag uppför den- na höst en fabrik för tillverkning av syntetiskt gummi vid Alfredshem utan- för Örnsköldsvik. Fabriken skall arbeta med svensk gran som råvara och beräknas ge 200 ton Glidskydd för stegar IV rkesinspektoren vid 10:e distriktet skriver om experimentet vid Sunds sul- fitfabrik och Skönviks mekaniska verk- stad med stålborstar som glidskydd på stegar, vilka experiment icke 'slogo väl ut, och fortsätter: ”Med hänsyn till erfa- renheterna vid dessa försök framkom tanken att använda broddar liknande dem, som vid halt väglag av timmer- arbetarna Tfastsnöras under skorna. Skönviks mekaniska verkstad har utfört några sådana skor för avprovning. Bilden visar en ritning av utföran- de och infästning. Stegen är upp- ställd i c:a 37” lutning mot ett nyslipat cementgolv. Oaktat att en person stod på stegen och hoppade och dessutom en annan hjälpte till att försätta den i skakning, stod stegskon fast. Samma försök gjordes med ett underlägg av en a slät järnplåt. Därvid visade det sig, att stegskon grep in i plåtytan. Vid star- kare svängning av stegen började plåten glida längs golvet. Om man fortfarande håller på den gamla ”tumregeln” för stegens placering, att ”stegen placeras så, att horisontella avståndet från väg- gen till stegfoten utgör 1/4 av stegläng- den”, d. v. s. att stegen ej bör lutas mer än omkring 70” mot golvplanet, inses, att provet tyder på en betydande säkerhets- marginal vid normal stegställning. Broddarna tillverkas av kasserade sågblad och skilja sig i princip icke från de broddar, som tillverkas vid sågverk och cellulosafabriker för arbetarnas be- hov av personliga halkskydd. Spetsarna böra vara slipade och härdade. Det är en mycket enkel tillverkning, som kan utföras av varje smed.” gummi per år. Fabrikatet är i första hand avsett att användas till packningar och för liknande ändamål. Europas längsta buss- linje i Norge Järnvägar saknas som bekant helt och hållet i Nord-Norge, där för närvaran- de Europas längsta busslinje finnes. 4—5 dagar tar det att tillryggalägga sträckan. Trafiken är naturligtvis oer- hört livlig och alla platser lära vara be- lagda ända till årets slut.