Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska ur, av S. Ottoson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ånga minuter gå förlorade, om man
ej kan lita på att uren gå rätt. Nu-
mera, när man arbetar hand i hand icke
blott i verkstaden utan även på konto-
ret, äro noggranna och överensstämman-
de tidsuppgifter obetingat nödvändiga.
Alla ur måste således gå precis lika.
Detta. kan i praktiken knappast ernås
med ur med självständigt, mekaniskt
gångverk. Med en elektrisk uranlägg-
ning däremot ordnas detta enklast och
billigast. En sådan uranläggning består
av ett antal sekundärur, även kallade
biur, som samtidigt styras från ett hu-
vudur.
Huvudur
Huvuduret är det enda ur, som har
eget självständigt gångverk. Detta ur
är försett med ett kontaktverk, som sän-
der elektriska strömimpulser till biuren
för framflyttning av deras visare. Sie-
mens huvudur äro utrustade med preci-
sionsverk och ha pendlar, som vid nor-
mala temperaturvariationer ej föränd-
ra sin längd. Därigenom ernås en utom-
ordentligt stor gångnoggrannhet, + 0,8
till I sekund pr dygn. Uren ha automa-
tisk, elektrisk uppdragning och rikligt
tilltagen mekanisk gångreserv, så att an-
läggningen ej behöver bliva stående vid
strömavbrott. För mindre och medelsto-
ra anläggningar upp till c:a 50 biur le-
vereras huvudur i utförande för upp-
ställning på golv eller för upphängning
på vägg (bild 1). För större anläggnin-
Bild 2. Större urcentral.
12 TEKNIK för ALLA
gar däremot användes en centralanord-
ning (bild 2) med driftshuvudur, reserv-
huvudur samt erforderliga reläer och
kontrollanordningar.
Huvudurets kontaktverk utsänder 1
gång i minuten eller 1 gång varje halv-
minut impulser till sekundäruren. Figur
3 visar schematiskt detta kontaktverk.
Anordningen består av en nockskiva SS,
som vrides runt av urverket och som
löper mellan kontaktfjädersatserna PSi
och PS2. Till en av fjädrarna i-vardera
av dessa kontaktsatser äro ledningstrå-
darna a och b till sekundäruren anslut-
na. Genom de övriga fjädrarna i kon-
taktsatserna > erhålla nyssnämnda två
kontaktfjädrar anslutning till batteriets
+ pol eller — pol. Vid vridning av nock-
skivan S tvingas den långa kontaktfjä-
dern i PS2 åt höger, varigenom lednin-
Bild 1. Huvudur.
gen b ett ögonblick anslutes till —polen.
Ledningen a erhåller genom PSi, som
står i viloläge, anslutning till -+ polen.
Sekundäruren erhålla sålunda en ström-
stöt och visarna flyttas fram ett steg.
Nästa minut eller halvminut tvingar
nockskivan fjädern i PS åt vänster, var-
igenom a anslutes till — Sekundäruren
få härigenom en ny strömstöt fast i mot-
satt riktning och visaren framflyttas yt-
terligare ett steg o. s. v. |
Kontaktverket hade givetvis kunnat
utföras betydligt enklare, om strömstö-
tarna till sekundäruren -ej växlade rikt-
ning. "Anläggningens driftsäkerhet hade
emellertid härigenom nedsatts. Genom
de polvända strömimpulserna vill man
nämligen bl. a. vinna garanti för att
event. vagabonderande strömmar i se-
kundärurens ledningar ej skola kunna
flytta fram sekundärurens visare.
Genom pendelkontakten Pk och kon-
takten Vk sändas strömimpulser till
uppdragningsmekanismen för lodet. Det-
ta drages härigenom för varje minut upp
så mycket som det sjunkit under det
föregående. Den mekaniska gångreser-
ven är på så sätt tryggad, om strömmen
skulle utebliva. Huvuduret går sålunda
vid strömavbrott vidare. Biuren däre-
mot bliva stående under den tid avbrot-
tet varar, då ju strömstötarna från hu-
vuduret utebliva. När spänningen åter-
kommer, återställes den mekaniska gång-
reserven genom att lodet uppdrages. Vi-
dare ställas visarna automatiskt på rätt
tid genom en speciell anordning, ”im-
pulsackumulatorn”, som i snabb följd
ger sekundäruren så många impulser :
som motsvara tiden för strömavbrottet.
Denna impulsackumulator gör det möj-
ligt att ansluta uranläggningen direkt
till en torrlikriktare, som i sin tur kopp-
las till nätet. Ackumulatorn kan alltså
inbesparas.
S. Ottoson.
il
I
Bild 3. Kontaktverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
