- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 45. 6 nov. 1942 /
21

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skyskrapsmysteriet, av Lavinia R. Davis - 13. Brand - Annonser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

med, vem som har ansvaret för alla olyckshändelser och all mystik på Phoe- nix Building. Det är ju alldeles sol- klart, din träskalle! Det har Baiseley! Sigge vände sig om emot kamraten och i halvmörkret såg hans uttryck myc- ket skeptiskt ut. — Men kan det verkli- gen vara det, kan det verkligen vara det? — Varför inte? frågade Kent. Det är ju klart som ljusan dag. Om det här bygget bara tar ett par dar längre tid än kontraktet föreskriver, så kommer Ajax Fastighetsaktiebolag att sluta de nya kontrakten med ett annat företag, och det blir som du själv har sagt all- deles säkert Baiseley. Dessutom kostar varje dags försening bolaget en liten för- :mögenhet. Om de bara kan bli tillräck- ligt mycket försenade, så kanske de rent av måste göra konkurs och då kommer Ajax automatiskt att vända sig till Baiseley. De hade nu kommit helt nära ön och Sigge såg tillbaka mot Phoenix. — Du har rätt, sade han. Du har abso...Innan han hunnit säga ut meningen, frös hans hand fast vid Kents arm. — Kent, sade han och orden kom långsamt över hans läppar, vi har kommit på det klara med saken — för sent. Färjan hade nu nästan kommit i lä av ön, och Kent måste sträcka på halsen för att få en sista glimt av byggnaden. Men vad han såg, kom hjärtat nästan att stanna på honom. På byggnadens krön syntes en hoppande gul låga. Ett kort ögonblick tittade han på den, så blev den allt större och bredare och växte uppåt som en spiral. När han vände sig om, var Sigge redan i full fart på väg ned till mellandäcket. prran färjan ännu hunnit riktigt lägga till, hade de båda pojkarna hoppat i land och skyndat sig in mot staden. Med varje meter avlägsnade sig Kent alltmer från Sigge. — Vänta inte på mig, stöna- de denne. — Hjälp Kelly! Jag kommer så fort jag kan. — Det är bra, ropade Kent, kastade huvudet bakåt och satte full fart. En gång fräste en bils bromsar tätt invid örat på honom, men eljest kunde han ba- ra höra ljudet av sin egen fart. Han sprang snett över gatan utan att be- kymra sig om trafiken och rusade rakt på Phoenix Building. När han kom fram till den, syntes ba- ra ett par människor, som hängde ut från de omgivande hyreshusens fönster. Brandkåren hade inte kommit än, och nere på gatan hade inte någon folksam- ling bildats. Han kastade en sista blick upp mot skyskrapan. Lågorna spred sig och hop- pade från våning till våning. Kent rusade in i entréhallen, och upp- för trapporna till andra våningen för att komma till Kellys kontor. Både Kelly och Jones brukade arbeta sent om kväl- larna, det hade han hört talas om. Då han nådde kontoret, öppnade han genast dörren, den var inte låst, men kontoret var tomt. Jones kontor var likaledes tomt. Snubblande och famlande i halv- mörkret letade han sig tillbaka till trap- an. A z Någon måste hjälpa Kelly! Sannolikt befann denne sig i någon av de översta våningarna — tillsammans med Jones och Briggs — män som gjorde allt vad de kunde för att skada honom. Eller döda honom. Tanken därpå sved i Kent som ett brännsår, när han rusa- de uppför trapporna. "sjätte våningen måste han stanna ett ögonblick för att hämta andan men strax därpå var han åter på språng. Hans hjärta bultade nu, så att det gjorde ont. Och han andades tungt och med svårighet. När han kom upp på femtonde vånin- gen, var han alldeles slut. Han drog in luften i stönande flämtande andetag. Nu kunde han se lågorna. Ett tätt regn av aska överöste honom. En kväljande stank av bensin stack honom i näsborrarna. — Kelly! ropade han med halvkvävd röst, Kelly! Så hörde han bräderna knarra bakom ryggen på sig. Briggs störtade fram emot honom med ena armen i luften. Till och med i det dunkla skenet av lågorna kunde Kent se fasa målad i hans ansikte. — Se upp! ropade Briggs. Se upp, de är alldeles i hälarna på mig! Innan Kent hann vända sig om, kom någonting flygande genom luften mot hans huvud. En bedövande lukt av kalk fyllde hans näsborrar, medan han käm- pade i blindo. Han kunde höra Briggs gå lös på sin angripare. Så hörde han någon falla. Ett ögonblick senare kände han att man grep tag om hans handle- der, ett rep skar in i hans hud. — Briggs! ropade han. Briggs, var är ni? Det kom inte något svar, han hörde bara ett släpande ljud. Och själv knuf- fades han framåt av grova nävar. Det var alltsammans som en mardröm. Her- re Gud, nu skuffade de ju honom ut mot byggnadens ytterkant! Kent kämpade desperat med händer och fötter. Han slog, sparkade, stånga- des, vred sig, slogs med varje fiber av sin kropp. Men det var hopplöst. Han var allde- les andfådd, utmattad och kunde ingen- ting se. Efter en liten stund kunde han känna att ett grovt rep skar in i hans vrister, under det att han fortfarande sparkade och slogs för att befria sig från det. Det lyckades inte. Nu bar de bort ho- nom. Bar honom mot husets yttervägg. .— Hjälp! skrek han. Men så fick han en säck över huvudet. Och i nästa ögon- blick blev allt svart. 13. Brand. Sigge var alldeles utpumpad, när han nådde Phoenix Building. Nu” hade en stor folkmassa hunnit samla sig nedan- för skyskrapan på gatan och den växte oavbrutet, folk började ställa sig i trappuppgångarna till grannhusen: Brandkårens sirener kunde höras på ganska nära håll. En poliskonstapel stod i porten till byggnaden. — Jag måste in! stönade Sigge. Jag arbetar här. Polisen skakade på huvu- det. Det är förbjudet... Men Sigge hörde inte på honom. Han bara tog po- lismannen om axlarna, lyfte honom och flyttade honom, som om han skulle ha varit en sågspånsdocka. Och så rusade han in i den mörka byggnaden. — Kent! ropade han. Kent, var är du? Ett Pederstecken [0] TfAÅ-nålen — de tek- niskt in- tressera- des kän- nemärke — kan varje intresserad TfA- läsare förvärva genom att bliva tidningens ombud. Samtidigt gör Ni en god extraförtjänst. Ombudsvillkor gratis! Sänd in kupongen i dag! Till Teknik för Alla. Box 3137, Stockholm 3. Undertecknad önskar få sig till- sänt ombudsvilkor och material: Namn: Bostad: Adress: Öppet kuvert = porto 5 öre. Peoocso0o8 002002 VR eooc8ooc0 PRC RR SENSATIONELLT flygnytt »CELLET< ”CELLET” — nytt byggnadsmaterial ”CELLET” — nytt byggnadssätt ”CELLET” — utmärkta flygegenskaper ”CELLET” — oömt för väta och stötar ”CELLET” — sp. v. 61 cm, längd 49 cm ”CELLET” — är patentsökt Planet levereras i byggsats innehållan- de ritning, stämplade flak, lim m. m. och kostar endast Kr. 4: 95 |PHobbycirklarna”, Scheelegat. 18, Sthlm. Postfack 1057 Sthlm 16. Sänd mot postförskott plus porto: SNR st segelmodell ”Cellet” å Kr 4:95 Namn: ATTOSS OSS a srötoleke NRNsla iokelene bb sie TfA 45 A TEKNIK för ALLA = 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 01:58:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-45/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free