Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skyskrapsmysteriet, av Lavinia R. Davis
- 13. Brand
- Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med, vem som har ansvaret för alla
olyckshändelser och all mystik på Phoe-
nix Building. Det är ju alldeles sol-
klart, din träskalle! Det har Baiseley!
Sigge vände sig om emot kamraten
och i halvmörkret såg hans uttryck myc-
ket skeptiskt ut. — Men kan det verkli-
gen vara det, kan det verkligen vara
det?
— Varför inte? frågade Kent. Det är
ju klart som ljusan dag. Om det här
bygget bara tar ett par dar längre tid
än kontraktet föreskriver, så kommer
Ajax Fastighetsaktiebolag att sluta de
nya kontrakten med ett annat företag,
och det blir som du själv har sagt all-
deles säkert Baiseley. Dessutom kostar
varje dags försening bolaget en liten för-
:mögenhet. Om de bara kan bli tillräck-
ligt mycket försenade, så kanske de rent
av måste göra konkurs och då kommer
Ajax automatiskt att vända sig till
Baiseley.
De hade nu kommit helt nära ön och
Sigge såg tillbaka mot Phoenix. — Du
har rätt, sade han. Du har abso...Innan
han hunnit säga ut meningen, frös hans
hand fast vid Kents arm. — Kent, sade
han och orden kom långsamt över hans
läppar, vi har kommit på det klara med
saken — för sent.
Färjan hade nu nästan kommit i lä av
ön, och Kent måste sträcka på halsen för
att få en sista glimt av byggnaden. Men
vad han såg, kom hjärtat nästan att
stanna på honom. På byggnadens krön
syntes en hoppande gul låga. Ett kort
ögonblick tittade han på den, så blev den
allt större och bredare och växte uppåt
som en spiral.
När han vände sig om, var Sigge redan
i full fart på väg ned till mellandäcket.
prran färjan ännu hunnit riktigt lägga
till, hade de båda pojkarna hoppat i
land och skyndat sig in mot staden. Med
varje meter avlägsnade sig Kent alltmer
från Sigge. — Vänta inte på mig, stöna-
de denne. — Hjälp Kelly! Jag kommer
så fort jag kan.
— Det är bra, ropade Kent, kastade
huvudet bakåt och satte full fart. En
gång fräste en bils bromsar tätt invid
örat på honom, men eljest kunde han ba-
ra höra ljudet av sin egen fart. Han
sprang snett över gatan utan att be-
kymra sig om trafiken och rusade rakt
på Phoenix Building.
När han kom fram till den, syntes ba-
ra ett par människor, som hängde ut
från de omgivande hyreshusens fönster.
Brandkåren hade inte kommit än, och
nere på gatan hade inte någon folksam-
ling bildats.
Han kastade en sista blick upp mot
skyskrapan. Lågorna spred sig och hop-
pade från våning till våning.
Kent rusade in i entréhallen, och upp-
för trapporna till andra våningen för
att komma till Kellys kontor. Både Kelly
och Jones brukade arbeta sent om kväl-
larna, det hade han hört talas om. Då
han nådde kontoret, öppnade han genast
dörren, den var inte låst, men kontoret
var tomt. Jones kontor var likaledes
tomt. Snubblande och famlande i halv-
mörkret letade han sig tillbaka till trap-
an. A
z Någon måste hjälpa Kelly!
Sannolikt befann denne sig i någon av
de översta våningarna — tillsammans
med Jones och Briggs — män som gjorde
allt vad de kunde för att skada honom.
Eller döda honom. Tanken därpå sved
i Kent som ett brännsår, när han rusa-
de uppför trapporna.
"sjätte våningen måste han stanna
ett ögonblick för att hämta andan men
strax därpå var han åter på språng.
Hans hjärta bultade nu, så att det
gjorde ont. Och han andades tungt och
med svårighet.
När han kom upp på femtonde vånin-
gen, var han alldeles slut. Han drog in
luften i stönande flämtande andetag. Nu
kunde han se lågorna. Ett tätt regn av
aska överöste honom. En kväljande stank
av bensin stack honom i näsborrarna.
— Kelly! ropade han med halvkvävd
röst, Kelly! Så hörde han bräderna
knarra bakom ryggen på sig.
Briggs störtade fram emot honom med
ena armen i luften. Till och med i det
dunkla skenet av lågorna kunde Kent se
fasa målad i hans ansikte. — Se upp!
ropade Briggs. Se upp, de är alldeles i
hälarna på mig!
Innan Kent hann vända sig om, kom
någonting flygande genom luften mot
hans huvud. En bedövande lukt av kalk
fyllde hans näsborrar, medan han käm-
pade i blindo. Han kunde höra Briggs
gå lös på sin angripare. Så hörde han
någon falla. Ett ögonblick senare kände
han att man grep tag om hans handle-
der, ett rep skar in i hans hud.
— Briggs! ropade han. Briggs, var är
ni? Det kom inte något svar, han hörde
bara ett släpande ljud. Och själv knuf-
fades han framåt av grova nävar. Det
var alltsammans som en mardröm. Her-
re Gud, nu skuffade de ju honom ut mot
byggnadens ytterkant!
Kent kämpade desperat med händer
och fötter. Han slog, sparkade, stånga-
des, vred sig, slogs med varje fiber av
sin kropp.
Men det var hopplöst. Han var allde-
les andfådd, utmattad och kunde ingen-
ting se. Efter en liten stund kunde han
känna att ett grovt rep skar in i hans
vrister, under det att han fortfarande
sparkade och slogs för att befria sig
från det.
Det lyckades inte. Nu bar de bort ho-
nom. Bar honom mot husets yttervägg.
.— Hjälp! skrek han. Men så fick han
en säck över huvudet. Och i nästa ögon-
blick blev allt svart.
13.
Brand.
Sigge var alldeles utpumpad, när han
nådde Phoenix Building. Nu” hade en
stor folkmassa hunnit samla sig nedan-
för skyskrapan på gatan och den växte
oavbrutet, folk började ställa sig i
trappuppgångarna till grannhusen:
Brandkårens sirener kunde höras på
ganska nära håll.
En poliskonstapel stod i porten till
byggnaden.
— Jag måste in! stönade Sigge. Jag
arbetar här. Polisen skakade på huvu-
det. Det är förbjudet... Men Sigge
hörde inte på honom. Han bara tog po-
lismannen om axlarna, lyfte honom och
flyttade honom, som om han skulle ha
varit en sågspånsdocka. Och så rusade
han in i den mörka byggnaden.
— Kent! ropade han. Kent, var är
du?
Ett Pederstecken
[0]
TfAÅ-nålen
— de tek-
niskt in-
tressera-
des kän-
nemärke
— kan varje intresserad TfA-
läsare förvärva genom att bliva
tidningens ombud. Samtidigt
gör Ni en god extraförtjänst.
Ombudsvillkor gratis!
Sänd in kupongen i dag!
Till Teknik för Alla.
Box 3137, Stockholm 3.
Undertecknad önskar få sig till-
sänt ombudsvilkor och material:
Namn:
Bostad:
Adress:
Öppet kuvert = porto 5 öre.
Peoocso0o8 002002 VR
eooc8ooc0 PRC RR
SENSATIONELLT
flygnytt
»CELLET<
”CELLET” — nytt byggnadsmaterial
”CELLET” — nytt byggnadssätt
”CELLET” — utmärkta flygegenskaper
”CELLET” — oömt för väta och stötar
”CELLET” — sp. v. 61 cm, längd 49 cm
”CELLET” — är patentsökt
Planet levereras i byggsats innehållan-
de ritning, stämplade flak, lim m. m.
och kostar endast
Kr. 4: 95
|PHobbycirklarna”, Scheelegat. 18, Sthlm.
Postfack 1057 Sthlm 16.
Sänd mot postförskott plus porto:
SNR st segelmodell ”Cellet” å Kr 4:95
Namn:
ATTOSS OSS a srötoleke NRNsla iokelene bb sie TfA 45 A
TEKNIK för ALLA = 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 01:58:03 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1942-45/0021.html