Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storvolga i närbild, av Sam. Mark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dammen vid Rybinsk blev färdig samma år som Ryssland indrogs i kriget. Ovan-
för dammen har Volga översvämmat ett väldigt område och åstadkommit
en verkligt imponerande sjö.
skogarna måste bort, och tusentals ar-
betare kalrakade nejden.
Fullt utbyggd beräknades Rybinsk-
stationen lägga beslag på andra platsen
bland Europas kraftverk (Djneprs nu-
mera förstörda kraftverk var ännu stör-
re), tills mammutstationen vid Kujby-
sjev distanserat bägge två. Våren 1941
slog Rybinsk-slussen för första gången
upp sina väldiga portar för volga-båtar
på väg till Moskva, Leningrad eller Vi-
ta havet. S
Med Volga-regleringen ämnade man
slå tre flugor i en smäll: skapa större
Lugn och mäktig flyter Volga genom Ryssland. Flodens högra strand kantas av
bruna lernipor och vita krit-
och kalkstensklippor. På vänstra stranden utbreder
sig gröna skogar, åkrar och ängar.
6 TEENIK för ALLA
djup för flodfarten, ta vara på de bil-
—oliga ”vita kolen” och bevattna torra
stäpptrakter.
Kort före krigsutbrottet hade man
dessutom satt i gång arbetet på Volga-
Donkanalen — ett projekt med fyra-
hundraåriga anor,
Vid Stalingrad är avståndet mellan
Volga och Don endast 62 kilometer, och
tanken att medelst en kanal förbinda
Volga med Don och därigenom med
världshaven ligger snubblande nära. Re-
dan år 1568 försökte sultan Selim II,
kallad Fyllbulten, som befann sig på
krigsstigen mot Astrachan och Persien,
gräva en kanal mellan Volga och Don,
genom vilken han ämnade föra sin flot-
ta till Kaspiska havet. Försöket miss-
lyckades men gjordes om av Peter den
store. Sedan han 1696 erövrat den tur-
kiska fästningen Azov, som behärskade
Dons utlopp i Azovska sjön, satte han
35 000 soldater till att gräva Volga-Don-
kanalen, strax söder om Selims ofull-
bordade grav. Arbetet bedrevs med
största energi i c:a fem år, men måste
avbrytas år 1701 på grund av Stora
nordiska krigets utbrott och återupptogs
ej sedan. -
Två djupa gravar och talrika skelett-
fynd vittnar ännu, var sultanen och tsa-
ren sökte skapa en vattenväg mellan
Volga och haven. Sedan dess har över
ett trettiotal projekt sett dagens ljus
och förkastats — utom det sista. ;
Trots att Stalingrad inte fick sin ka-
nal, har staden på senaste tiden mar-
scherat fram med sjumilasteg och bli-
vit en av de viktigaste nervknutarna i
femårsplanernas Ryssland. Här löper
banor från Donetsbäckenet, Centralryss-
land och Kaukasien samman, hit kom-
mer nafta i rymliga tankbåtar från
Baku, fisk från Kaspiska havet, malm
från Ural och timmer i väldiga flottar
från Rysslands skogsregioner.
Stalingrads stolthet utgjordes av den
jättelika traktor- och stridsvagnsfabri-
ken, byggd av amerikanska ingenjörer
och med en kapacitet av 50 000 trakto-
rer per år. Staden höll sig även med
ett gigantiskt stålverk ”Röda oktober”,
en stor kanonfabrik ”Röda Barrikaden”,
bilfabrik, gummifabrik, en mängd såg-
verk, varv, oljeraffinaderier och ång-
kvarnar. Stalingrads oljeupplag bildade
en hel stad för sig, där hundratals nafta-
cisterner står i täta led som jättelika
ostar. Före revolutionen hette Stalin-
grad Tsaritsyn och hade 130 000 invå-
nare. När Ryssland drogs in i kriget
var siffran — över en halv miljon. Sta-
den kantar Volgas högra strand på en
sträcka av c:a två mil.
Nedanför Stalingrad gör Volga en
tvär knyck åt öster, genomflyter ödsliga
stäpper, där snedögda kirgiser och kal-
mucker vallar sina hjordar, och mynnar
med en mängd flodarmar i Kaspiska ha-
vet. ;
Sam. Mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
