Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Patentväsendet aktuellt igen, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
å senhösten förlidet år högtidlighölls
Patentverkets vid årsskiftet inträf-
| fande halvsekeljubileum med en utställ-
| ning i Tekniska Museet. Bland det rik-
haltiga och intressanta material, som
åskådliggjorde «utställningens motto:
”Idé — patent — produkt”, fanns ett
diagram över patentansökningarna, som
visade : uppfinnarverksamhetens kon-
junkturbetonade karaktär. Kurvan
uppvisade sålunda toppar åren 1916—19 samt 1935—388.
Det är tämligen säkert, att även den nuvarande tiden med-
för en hausse på uppfinningarnas område. För vår folkför-
sörjning och vårt försvar måste f. n. nya hjälpkällor och rå-
varor tagas i anspråk i större utsträckning än någonsin tidi-
gare. Det är därför endast naturligt, att vårt folks uppfin-
nartalanger mobiliseras i full utsträckning just nu för dylika
ändamål.
Från Statens uppfinnarnämnd hör man också, att den får
till prövning och bedömning mottaga en rik samling tekniska
uppslag, främst på de bränsle-, jordbruks- och försvarstek-
niska områdena. Det är naturligt, att staten bör på alla sätt
uppmuntra uppfinnarverksamheten, vilken under vår avspärr-
ning från hittillsvarande råvaruleverantörer kan fylla vik-
tiga luckor i vår försörjning. För detta ändamål tillkom
Uppfinnarnämnden med hjälp av statsanslag den 1 juli 1940.
Den bör ej förväxlas med Uppfinnarkontoret, som grundats
av Svenska Uppfinnarföreningen med statsanslag och är en
äldre organisation som utövar ett rådgivande arbete till upp-
finnares tjänst.
Med hänsyn till statens påtagliga intresse av att nya pro-
dukter och metoder utexperimenteras under nuvarande tider
väckte det inom tekniska och industriella kretsar det största
ogillande, då i början av detta år 1938 års patentutredning
framlade ett betänkande med förslag till lag om särskilda be-
stämmelser för uppfinningar av betydelse för rikets försvar
och för folkförsörjningen.
Detta förslag innehöll nämligen åtgärder, som hittills varit
helt främmande för svensk rättsuppfattning. Bl. a. skulle sta-
ten få rätt att expropriera uppfinningar mot endast ”skälig”
i stället för ”full” ersättning. Vidare skulle även yrkeshem-
ligheter kunna exproprieras, i samband varmed dé i ett före-
tag anställda skulle äga skyldighet att yppa härmed sam-
manhängande förhållanden. Betänkandet bjöd på ytterligare
en nyhet, nämligen hemliga patent, då staten själv är patent-
sökande till militär uppfinning.
i ha tidigare behandlat den starka kritiken mot detta för-
slag, som trots avstyrkanden från så gott som alla instan-
ser med teknisk och industriell sakkunskap likväl av årets
riksdag med oväsentliga justeringar upphöjdes till lag.
Nu är vårt patentväsende aktuellt igen, denna gång i ett
annat sammanhang. Svenska Uppfinnarföreningen har näm-
ligen i en skrivelse till regeringen påtalat de höga patentav-
gifterna och påyrkat vissa justeringar däri. Det bör vara
värdefullt för tidskriftens läsare, av vilka många syssla med
uppfinningar, att få del av denna kritik.
Uppfinnarföreningen framhåller, att Patentverkets inkom-
ster under årens lopp överstigit verkets driftkostnader, medan
det varit statsmakternas ursprungliga mening, att avgifterna
8 TEKNIK för ALLA
ej borde sättas högre än att dessa kostnader täckas och me-
ningslösa patent omintetgöras. 1941 utgjorde inkomsterna av
rena patentärenden närmare 2 milj. kronor mot drygt 1/2
milj. kronor från bolagsregistreringen och varumärkesavdel-
ningen. Vinstöverskottet uppgick till närmare 900 000 kronor.
Föreningen föreslår, att hälften av patentansökningsavgif-
ten skall återbäras, om ansökan ej leder till patent. De, som
söka varumärkesskydd, äro härvidlag bättre ställda, ty till
dem återbetalas en del av ansökningsavgiften om en ansökan
icke beviljas.
Vidare hemställes, att årsavgifter ej skola utgå för de tre
första patentåren. Det förhåller sig nämligen så, att det i
regel tar flera år, innan ett patent beviljas eller i varje fall
kan praktiskt utnyttjas. Patentets giltighet räknas emeller-
tid från den dag, ansökan ingivits. Avgifter måste fördenskull
erläggas för hela den tid, varunder behandlingen av ansökan
pågår, fastän den sökande härunder ej åtnjuter något som
helst skydd. Det anses på uppfinnarhåll med rätta, att under
sådana omständigheter det är omotiverat att kräva avgifter,
som i realiteten sakna bakgrund.
öreningen framhåller, att ett tillmötesgående av dessa två
- förslag på intet sätt medför risk för Patentverkets in-
komster ej skola förslå för de ökade utgifter, som synas ound-
gängliga för att verket genom anställning av ytterligare ar-
betskrafter skall kunna fylla sina uppgifter gentemot den pa-
tentsökande allmänheten.
Man kan helt och fullt instämma däri, att Patentverket ej
får vara ett beskattningsinstrument. Staten skattlägger i si-
nom tid synnerligen kraftigt den företagsamhet, som kommer
till stånd genom nya uppfinningar. Den hårda beskattningen
handikapar i själva verket uppkomsten av ny företagsamhet
så starkt, att denna ej bör ytterligare försvåras genom att
uppfinnarna belastas med onödigt höga patentavgifter.
Ifråga om uppfinningars betydelse för den industriella ut-
vecklingen å ena sidan och dennas sociala betydelse å den
andra må det tillåtas att citera ett uttalande av polarfararen
S. A. Andrée, på sin tid överingenjör i Patentverket. Det
gjordes 1896 i en enquéte, men har alltjämt giltighet.
”Industrien skall lösa den uppgift, som för ögonblicket och
för den närmaste framtiden är den viktigaste av alla: att be-
reda människorna bättre existensvillkor och flera hjälpmedel.
Det kan icke ske på annat sätt än att människorna dels vinna
herravälde över större kraftbelopp än hittills och dels lära
Sig att av en viss mängd arbete åstadkomma mera resultat än
som förut kunnat uppnås. Det är industrien, som löser båda
dessa problem. Därom vittna dels industristatistiken och dels
det hundratusental nya uppfinningar, som industrimännen
framställa. Av denna utveckling på det industriella området
väntar jag ofantliga verkningar på den mänskliga odlingen
1 övrigt.”
I de strävanden, åt vilkas innebörd och syfte Andrée givit
detta uttryck, är patentet en visserligen liten, men betydelse-
full detalj såsom ett rättsligt sett viktigt led mellan uppfin-
narens idé och industriens produkt. Patentväsendet får där-
för ej vara något sj älvändamål, utan måste ställas i samhälls-
nyttans tjänst.
SÅ
Första artikeln i serien ”Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
