sökte utföra diverse experiment, som stodo beskrivna i mina läroböcker i fysik och kemi, och experimenten ledde ibland till oväntade resultat. Tid efter annan uppmuntrades jag genom någon liten framgång, men ofta försjönk jag i miss- mod inför misslyckanden och olyckshän- delser, som vållades av min brist på er- ”farenhet. Men på det hela taget utvecklades un- der dessa första rön min smak för ex- perimentell forskning, även om jag dyrt fick lära mig inse, att man varken has- tigt eller lätt kan göra framsteg i dessa ämnen.” Väl hemkommen sent på natten efter att med saknad ha slitit sig ifrån elek- trometrar, provrör och precisionsvågar, klär Mania av sig och sträcker ut sig på sin smala bädd. Men hon kan inte somna. En inre dallring, en känsla av exaltation, olik allt vad hon dittills er- farit, håller henne vaken och kommer hennes hjärta att bulta. Hennes kallelse, som dittills endast dunkelt hägrat för henne, slår äntligen ut i klar låga och manar henne att lyda en hemlighetsfull inre befallning. Hon känner sig plöts- ligt driven mot ett definitivt mål. Ge- nom att med sina vackra, skickliga hän- der ha börjat syssla med laboratoriets apparater har Mania liksom genom ett trollslag återknutit förbindelsen med sin barndoms fördunklade minnen, med fa- derns fysikaliska instrument, där de for- dom stodo orörliga bakom glasskåpets dörrar, och med vilka hon som liten flic- ka haft så stor lust att leka. Mania har återfunnit och upptagit sitt livs röda tråd. Om hennes nätter hemsökas av feber- drömmar, så äro hennes dagar däremot lugna. Hon döljer för sin omgivning den vansinniga otålighet, som fått makt med henne. Hon vill, att hennes far dessa sista månader av intimt familjeliv, skall känna sig lugn och lycklig. Hon intres- serar sig för broderns giftermålsplaner. Hon söker en anställning åt Hela. Må- hända är det också av en mera egoistisk anledning, som hon drar sig för att be- stämma dagen för sin avresa. Hon tror sig ännu älska Casimir Z., och om hon än drives mot Paris av en oemotståndlig makt, är det inte utan slitningar hon ser framåt mot många års landsflykt. I sept. 1891, då Mania tillbringar fe- rierna på Zakopane i Karpaterna, var- est hon skall sammanträffa med Casi- mir, utlägger herr Sklodowski förhål- landena för Bronia. Herr Sklodowski till Bronia i sept. 1891: ”Mania har blivit tvungen att stanna på Zakopane. Hon kommer inte hem förrän inemot den 15:e till följd av en häftig hosta och ett anfall av influensa, som enligt vad läkaren däruppe sagt henne skulle kunna hålla i sig hela vin- tern, om hon inte gör sig den kvitt på ort och ställe. Den lilla skälmungen! Det är nog sig själv hon har att skylla, ty hon gör alltid narr av försiktighet och behagar aldrig rätta sin klädsel efter väderleken. Hon skriver, att hon känner sig dyster till mods. Jag fruktar, att hennes grub- - bel och ovissHeten i hennes förhållanden undergräva hennes hälsa. Hon bär på någon hemlig sorg, om vilken hon inte vill tala före sin hemkomst, men det hindrar inte, att jag kan föreställa mig vad det gäller, och jag vet inte, om jag bör oroa mig eller glädjas. Om mina aningar besannas, vänta samma bekym- mer Mania nu, som dem hon redan mött, och orsakas av samma personer, nu som då. Man bör ju följa sitt hjärtas röst. Det gäller ju dock två unga människors framtidslycka. Den är kanske värd, att man modigt söker övervinna mötande hinder. För övrigt vet jag ingenting med bestämdhet om saken. Ditt erbjudande till Mania att kom- ma till Paris föll över henne som en stor överraskning. Det har försatt henne i ett tillstånd av feber och ökar den ovisshet, som ansätter henne. Jag kän- ner, hur mäktigt hon dras till den källa av vetande, som erbjuds henne, och om vilken hon ständigt drömmer, men för- hållandena äro för tillfället mindre gynnsamma, och om Mania inte kommer hem fullt återställd, måste jag motsätta mig hennes avresa med tanke på de svå- ra förhållanden, som skulle möta henne om vintern i Paris. Jag skall inte här yttra mig om en del andra saker och inte heller framhålla, hur smärtsamt det blir för mig att skiljas från Mania. Jag inser, att detta är ett faktum, till vilket hänsyn endast bör tas i andra hand. I går skrev jag till henne och försökte trösta henne. Om hon stannade i War- schau, skulle jag nog, även om hon inte fick några privatlektioner, kunna försör- ja både henne och mig på ett anspråks- löst sätt. Jag hör med glädje, att din Casimir är vid god hälsa. Det skulle väl vara originellt, om ni två systrar finge var sin Casimir!” i Stackars herr Sklodowski! Innerst känner han nog ingen lust att se sin Mania, sitt älsklingsbarn, draga ut på äventyr i stora vida världen! Han hy- ser en dunkel förhoppning om att något skall hålla henne kvar i Polen, till ex- empel ett giftermål med Casimir Z. — Men uppe på Zakopane ha de två unga människorna, mellan ett par bergsbestig- ningar, kommit till en definitiv uppgö- Den har nämligen hel- automatisk vattenmat- ning och det finns inga kranar eller ventiler, som kunna krångla. :Eldas med avfallsved, torv e, d. och är i full gång på 7 minuter. Oumbärlig för fo- derkokning, ensile- ring av potatis, disk av mjölkkärl, tvätt m. m. pannan Kr C9 A4.-B. VATTENVÄRMARE- KOMPANIET - OSBY. V. g. sänd prospekt på Osby-Special! Namn: I NGTRSSEIS Tra ISSN RAR ov... TÅ | 9710 16-00 10.0 DL. 00 OL OSLO [VOL HOS sol I nästa nr: MÅNEN — den döda stjärnan 2 Per Collinder elektroteknik” kommer i nr 49 TEKNIK för ALLA 23