inne på laboratoriet i ”muséet för in- dustri och jordbruk” kunna icke jämfö- ras med de solida kunskaper, som mot- svara en fransk studentexamen. Såväl i matematik som i fysik upp- täcker Mania oroväckande luckor i sina kunskaper. Tänk, vad hon måste arbeta för att någonsin erövra den ståtliga ti- tel, om vilken hon utan uppehåll dröm- mer! Graden: ”Licencié ås Sciences”! I dag är det Paul Appell, som håller föreläsning. Hans stil är pittoresk, hans framställning klar. Marie har infunnit sig bland de första i den amfiteatraliskt byggda föreläsningssalen, som knapp- händigt upplyses av den bleka december- dagern. Hon har valt en plats på den nedersta bänken i närheten av katedern. Hon ordnar metodiskt framför: sig sin penna och den med grå lärft överdragna skrivboken, i vilken hon med sin vackra, jämna stil ämnar införa sina antecknin- gar. Hon samlar sig på förhand och kon- centrerar sin uppmärksamhet. Hon hör knappt det alltjämt stigande sorlet av röster omkring sig. : Plötsligt blir det tyst. Professorn har trätt in. Det är förvånande, hur vissa lärare utan att yttra ett ord förmå skapa tyst- nad omkring sig. Nu talar Appell. De unga studenter- na, med vackra, av intellektuellt arbete trötta drag, luta sig framåt och notera efter hand de ekvationer, som professorn skriver upp på den svarta tavlan. Här finns inga likgiltiga åhörare. Här brin- na alla av intresse för högre matematik! Med sin lugna röst, som tynges något av en utpräglad elsassdialekt, uttalar professorn varje stavelse klart och tyd- ligt. Han är en ståtlig företeelse, där han står i sin allvarliga dräkt och med sitt tvärklippta skägg. Hans sätt att de- monstrera är så klart, så elegant, att alla försåt och svårigheter liksom trollas bort. Lugn och säker äventyrar han sig in på vetandets mest sublima regioner. Han jonglerar med siffror och med pla- neter, och som liknelser inte äga något skrämmande för honom, förklarar han i helt naturlig ton och med en världs- härskare-gest: — Jag tar solen och slungar den. Den lilla polskan sitter med ett hän- ryckt leende på sina läppar. De blekgrå ögonen under den kupiga pannan stråla av lycka. Hur kan någon finna veten- skapen torr? Finns det något mer hän- förande än de oföränderliga lagar, som styra universum? Finns det något un- derbarare än det mänskliga förståndet, som förmår upptäcka dem? Hur ande- fattiga förefalla inte alla romaner, hur fantasilösa alla fesagor i jämförelse med dessa förunderliga fenomen, som medelst harmoniska lagar knytas vid varandra." I jämförelse med den ordning, som härs- kar i en synbar villervalla! En känsla, som endast kan liknas vid kärlek tränger sig ur Manias själ upp mot vetandets oändlighet, mot tingen och dess lagar. — Jag tar solen och slungar den. Det har lönat sig att strida och lida i skymundan under långa år för att i dag få höra denne lärde man med lugn och högtidlig stämma uttala dessa ord. Ma- nia är outsägligt, fullkomligt lycklig. Casimir Dluski (Bronias make) till sin svärfar, herr Sklodowski: ”No 92 Rue d”Allemagne. Mottagning mellan 1—3. Avgiftsfri konsultation mellan 7—38. Högt värderade och avhållne herr Pro- fessor. Hos oss står allt väl till. Fröken Marie arbetar träget. Hon tillbringar sin mesta tid på Sorbonne, och vi träffas först vid aftonmåltiden. Hon är en myc- ket självständig ung dam. Trots det att ni med er fullmakt gjort mig till hennes beskyddare, tycks jag inte inge henne någon större respekt. Hon struntar blankt i min auktoritet. Jag hoppas emellertid få bukt med henne, fastän min pedagogiska begåvning hittills inte gjort intryck på henne. Vi komma lik- väl utmärkt överens och leva i bästa sämja. Jag väntar med otålighet på Bro- nias hemkomst, men min lilla hustru ger sig god tid, fastän hennes närvaro här i vårt hem är synnerligen efter- längtad och skulle vara särdeles välgö- rande. Jag vill tillägga, att fröken Marie mår förträffligt och ser frisk ut. Jag ber er mottaga mina vördnadsfulla hälsnin- PA Sålunda uttalar sig doktor Dluski för första gången om den lilla svägerska, som han under Bronias frånvaro åtagit sig att. installera i hemmet vid Rue d'Allemagne. Bronia har blivit fördröjd under några veckors vistelse i Polen. Det är överflödigt att tillägga, att Mania rönt det älskvärdaste mottagande av den unga sarkastiska doktorn. Av alla polska emigranter, som leva så OMSORG . .. Nära hundra tusen nitar hålla som bilda ett lätt störtbombplan. Omsorg fordras vid beräkningen av nitförbanden, omsorg fordras i till- verkningen. Ständig omsorg nedlägges också av sven- ska konstruktörer och svenska arbetare på de flyg- plan, som Aeroplanbolaget bygger för vårt flygvapen. SVENSKA AEROPLAN AKTIEBOLAGET LINKOPING — TROLLHÄTTAN samman de delar, SAAB: 20 TEENIK för ALLA Den 18 dec, utkommer TfA:s julnummer