EN r Alfkarleö järnvägsfjädrar Xx ALFKARLEO BRUK ALVKARLEO är svenska folkets flygintresse på tape- ten. Flyggeneralen Nordenskiöld har förklarat som sin åsikt, att svensken nog är intresserad för flyg, men detta intresse är helt ytligt. Man försöker inte tränga under skalet. Vem utanför fackmännens krets bryr sig exempelvis om flyglitteraturen? frågar generalen. När vi från Flygvapnet är ute och hål- ler föredrag möts vi alltid av ett över- svallande intresse, fortsätter han. Det vilar ett visst skimmer över flyget och man behöver sällan sakna uppmärksam- ma åhörare. Men ändå har man ofta känslan av att publiken inte identifierar sig själv med flygets strävanden. Flyg- böcker och flygtidningar har en mindre marknad bland den stora allmänheten JULHOBBY! KEMISKA FÖRSÖK För kem. experiment föra vi nedanståen- "de lämpliga uppsättningar: Låda innehållande: 1 st. erlenmeyerkolv 300 cc, 1 st. rundkolv (sättkolv) 500 cc, 2 st. bägare 150 resp. 100 cc, 1 st. sprit- lampa, 1 st. asbestnät, 1 st. trefot, 6 st. provrör, 1 st. glastratt, glasrör, glasstav, gummislang och filtrerpapper. Kr 10:30 inkl. skatt + porto. Större -låda innehållande ovannämnda artiklar samt: 1 st. erlenmeyerkoly 500 ec, 1 st. rundkolv 250 ce, och 2 st. bägare 150 resp. 100 cc. Kr. 14:20 inkl. skatt + porto. JIIIIS TS TAKT TEK TA NVING Sänd in kupongen! SEKRENERDSERSSNNRRNEN Från Ingeniörsfirma Viggo Aktiebolag. Hälsingborg, rekvireras: PER st. Laboratorieuppsättning å Kr. 10:30 + porto, att uttagas mot postför- skott. PART Re st. Större laboratorieuppsättning å Kr. 14:20 + porto, att uttagas mot post- förskott. Namn: Adress: än exempelvis flott-litteraturen, trots att de flesta vet långt mindre om flyg än om flottan och trots att det -f. n. ”hän- der” mer inom flyget än kanske på nå- got annat område. En intervjuare i en huvudstadstidning frågar om detta inte kan bero på att svenska folket i generationer gjort sin värnplikt i armén och flottan, medan endast några smärre, yngre kullar verk- ligen kommit Flygvapnet inpå livet. På detta svarar general Nordenskiöld, att det naturligtvis i stor utsträckning är så — beträffande det militära flyget. Men vi har ju hela civilflyget. Står stä- derna ute i landet beredda att ta emot efterkrigstidens flygtrafik? överhuvudtaget planerat flygfält? — Den vision jag själv får av den kommande utvecklingen, säger genera- len, är ett stort ”riksflygfält”, kanske på Upplandsslätten, varifrån gods och passagerare skulle omlastas på ”lokal- nätet”. Det blir då synnerligen viktigt att detta nät blir finmaskigt och når fram överallt. I mitt tycke borde inte ens en industri få planeras utan att man frågar sig var flygfältet ligger. För att få svensken flygsinnad ford- ras ett effektivt, initiativkraftigt svenskt flygfrämjande i någon form. Aeroklub- ben harangerades av generalen i detta sammanhang för dess stora insatser, men klubben arbetar nog under rätt mo- tiga förhållanden, delvis kanske på ett något för exklusivt plan. General Nor- denskiöld hyste inga bekymmer för ung- domen. Den är väl medveten om vad som 'rör sig i tiden — och luften. I stort sett kan man säga, att general Nordenskiölds syn på saken ställer vissa slentrianmässigå tankar om svenskt flyg på huvudet. Vi trodde nog, att vårt intresse för flyget var stort och levande, men man har säkert ingen an- ledning att tvivla på en framstående fackmans syn och erfarenheter på den punkten. ; | Det gäller således att.ta i med nya friska tag för -att göra. vårt svenska folk flygintresserat på ;allvar. Roman- tiken kring flyget trodde vi var borta. Det är i varje fall på tiden att den kom- : mer bort. När freden kommer blir fly- get ”var mans egendom”, eller bör bli det. Det beror på oss själva, om vi skall hinna med i utvecklingen. Vi har förutsättningarna. Alltså: fram för flygfrämjande! Men någon ny organisation vid sidan om Aeroklub- ben är väl onödig? Har de TEKNIE- REDAKTIONSKOMMITTÉ föreståndaren för Tekniska Museet in- tendeht Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildningsför- bundet fil. lie. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Insti- tut civ.-ing. E. Walter Holmstedt; luftfartsinsp. civ.-ing. Tord Ångström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Mu- bergilagenjör Folke Lindgren. ANNONSPRISER: se Per mm enkel spalt ........ 45 öre D:e i svart/rött tryck .. vesdes 05 ÖTE 1/1-sida i text, svart tryck ...... 250:— 1/1-sida I text, svart/rött tryck ... 300:— Omslagets sista sida, svart tryck 300:— Omslagets sista stda, svart-rött STU CIRNI see oe Säs eu else) f oc sve Bed rsr nd ING BU Ann ned Samm blad Vad tror du om de? att ett Swing-blad å klarar 13 rak- ningar ledigt. Ur SWINGSs intygsserie: ”...översänder jag härmed 1 st. Swing 40 rostfri, var- med jag rakat mig 100 ggr. Skövde den 1 febr. 1937. AXEL HOLMBERG.” SWING 9 Först och störst 3-HÅLS-BLAD e . SWING 30 (lång slits) S rostfria blad — swic 25 (kort slits) k Om inte Ert SVING-blad varar 13 rak- ningar, då är det något fel på Er raknings- metod eller rakhyvel. Sänd in kupongen, så får Ni gratis” SWINGSs rostfria rakningsråd”. | Till A.-B. SVENSK RAKKLINGA - SANDVIKEN | Sänd mig gratis” SWINGS rostfria rakningsråd” — Namn: sn... ] Adress: IR Postanst.: