Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Standardisering, av B. Traneus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I IS RS
Svenska Teknologföreningen den myc-
ket aktuella frågan om standardisering
och industriell ekonomi. Sammanträdet
gav ett påtagligt intryck av de bespa-
ringsmöjligheter, som standardiseringen
erbjuder och vilka framför allt komma
konsumenterna tillgodo. Det centrala or-
ganet för denna verksamhet, Sveriges
Standardiseringskommission, har nu
fungerat i ungefär 20 år. Under denna
tid ha 1001-svenska standard blivit fast-
ställda på olika områden. De flesta avse
givetvis industriprodukter, men även
jordbruket, sjukhusen etc. standardisera.
Civilingeniör
B. TRANEUS
6/2
1942
Teknik för Alla
Vad är standardisering?
et kanske kan vara lämpligt att, innan vi gå vidare, ge
en orientering över begreppet standardisering. Den åsyf-
tar å ena sidan att fastställa dimensioner, former och kvali-
tet hos produkter, som underkastas vad man skulle kunna
kalla teknisk standardisering. Å andra sidan vill man genom
utgallring av onödiga produkter begränsa antalet typer till
vad som ur konsumenternas synpunkt kan anses behövligt.
Denna sida av verksamheten brukar betecknas som kommer-
siell standardisering.
Det är tämligen självklart, att enskilda industriföretags
produktion i de flesta fall måst standardiseras, då detta är
en förutsättning för den serietillverkning av likformiga ar-
tiklar, varigenom industrien skiljer sig från hantverket. Ur
denna synpunkt kan man säga, att standardiseringen är lika
gammal som industrien själv. Det karakteristiska för den
moderna standardisering, som här i landet började för ett
kvartsekel tillbaka, är att ett helt lands industriföretag ena
sig om gemensamma standardtyper och att denna verksamhet
sker i samarbete med de avnämare, för vilka produktionen är
avsedd. Man skulle dessutom kunna tillägga som ytterligare
ett kännetecknande drag, att den nationella standardiserin-
gen genom samarbete mellan olika länder utvidgas till att bli
internationell.
Standardisering motverkar slöseri.
ör att visa, att kombinationen stahdardisering-industriell
ekonomi är berättigad, kunna vi tänka oss följande finge-
rade fall. I ett land är årsbehovet av en viss produkt 1.000.000
styck. Om denna kvantitet utföres i 100 olika typer, utgör
tillverkningen av varje typ 10.000 styck, men om utförings-
formerna begränsas till 10, kan varje typ utföras i ett antal
av 100.000. Var och en inser utan vidare, att tillverknings-
och därmed försäljningskostnaderna i senare fallet måste bli
mycket lägre än i det förra.
Vi behöva dock icke använda fingerade siffervärden. Det
finns tillräckligt material att hämta ur praktiken.
Vid det inledningsvis nämnda sammanträdet meddelades
sålunda följande. uppgifter från standardiseringen av sjukhu-
sens materiel. Antalet filtstorlekar var förut 75, men har
kunnat nedbringas till 4. Genom standardisering av handdu-
förliden månad behandlades inom
karna har antalet typer kunnat reduceras från 76 till 2.
Ur en för åtskilliga år sedan av Sveriges Standardise-
ringskommission publicerad broschyr hämta vi följande siff-
ror. I cyklar förekom då ett antal pedalaxelutförander av 18
olika par, medan en enhetlig standardserie av 3 par skulle
vara tillräcklig. 14 typer av vävda tryckslangar skulle kunna
utbytas mot 5. Tätningsringar för konservburkar funnos i 12
olika utföranden, medan en serie av 5 skulle täckt behovet.
16 fjädertyper användes i fjäderharvar, en enhetlig serie
krävde endast 3. Mot 120 bredder på drivremmar före stan-
dardiseringen svarade 19 efter densamma. Av hjulbössor på
arbetsvagnar existerade 448 typer, medan 30 skulle varit till-
räckliga.
Utrymmet medger ej att nämna flera exempel, men de an-
förda torde vara talande nog.
Standardisering innebär ekonomi.
en masstillverkning, som en till ett fåtal typer standar-
diserad produktion möjliggör, sätter i hög grad sin prägel
på modern industri. Vi kunna påminna om automatiska ma-
skiner, som spotta ut detaljer i tiotusentali, ja, hundratusen-
tal, på en arbetsdag. Pressgjutningen, som i hög grad sparar
arbetslöner, förutsätter masstillverkning, om anskaffningen
av de dyrbara maskinerna skall bli lönande. Den moderna
arbetsmetod, som den flytande tillverkningen representerar,
har likaledes till bakgrund produktion av enhetliga typer i
stort antal. Allt detta ger billigare tillverkning och lägre
priser för konsumenterna.
Är tillverkningen standardiserad, sparas kvalificerad ar-
betskraft, som eljest skulle behöva sysselsättas med att kon-
struera nya typer. Lagerhållningen, som kan binda stora
kapital, förenklas och förbilligas likaså. För konsumenterna
innebära de utbytbara standardprodukterna stora besparings-
möjligheter.
Man kan i detta sammanhang påminna om konfektionen,
som ej är annat än en klädständardisering, tack vare vilken
vårt folk beretts möjlighet att vara välklätt till billigt pris.
För exportindustrien har den internationella standardise-
ringen den fördelen, att exporten kan omdirigeras till andra
marknader, om tidigare avsättningsområden stängas.
Vid så forcerad tillverkning, som t. ex. vår nuvarande upp-
rustning gör nödvändig, måste leveranserna ofta uppdelas på
ett flertal verkstäder. Detta vore otänkbart, om det ej vore
fråga om standardiserade produkter.
Om centralupphandling av stora mängder artiklar kan be-
gränsas till standardiserade varor, erbjuder detta stora för-
delar. En sådan detalj t. ex. som de prover, vilka skola åt-
följa varje anbud, innebär ett stort slöseri, som bortfaller,
om upphandlingen kan begränsas till standardiserade produk-
ter av en gång för alla fastställt utförande.
Vart man sålunda än vänder sig, ligga standardiseringens
fördelar i öppen dag. Den är ej minst i nuvarande tid en
nationeH angelägenhet av största ekonomiska betydelse.
4 daaueus
TEKNIK för ALLA 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>