I IS RS Svenska Teknologföreningen den myc- ket aktuella frågan om standardisering och industriell ekonomi. Sammanträdet gav ett påtagligt intryck av de bespa- ringsmöjligheter, som standardiseringen erbjuder och vilka framför allt komma konsumenterna tillgodo. Det centrala or- ganet för denna verksamhet, Sveriges Standardiseringskommission, har nu fungerat i ungefär 20 år. Under denna tid ha 1001-svenska standard blivit fast- ställda på olika områden. De flesta avse givetvis industriprodukter, men även jordbruket, sjukhusen etc. standardisera. Civilingeniör B. TRANEUS 6/2 1942 Teknik för Alla Vad är standardisering? et kanske kan vara lämpligt att, innan vi gå vidare, ge en orientering över begreppet standardisering. Den åsyf- tar å ena sidan att fastställa dimensioner, former och kvali- tet hos produkter, som underkastas vad man skulle kunna kalla teknisk standardisering. Å andra sidan vill man genom utgallring av onödiga produkter begränsa antalet typer till vad som ur konsumenternas synpunkt kan anses behövligt. Denna sida av verksamheten brukar betecknas som kommer- siell standardisering. Det är tämligen självklart, att enskilda industriföretags produktion i de flesta fall måst standardiseras, då detta är en förutsättning för den serietillverkning av likformiga ar- tiklar, varigenom industrien skiljer sig från hantverket. Ur denna synpunkt kan man säga, att standardiseringen är lika gammal som industrien själv. Det karakteristiska för den moderna standardisering, som här i landet började för ett kvartsekel tillbaka, är att ett helt lands industriföretag ena sig om gemensamma standardtyper och att denna verksamhet sker i samarbete med de avnämare, för vilka produktionen är avsedd. Man skulle dessutom kunna tillägga som ytterligare ett kännetecknande drag, att den nationella standardiserin- gen genom samarbete mellan olika länder utvidgas till att bli internationell. Standardisering motverkar slöseri. ör att visa, att kombinationen stahdardisering-industriell ekonomi är berättigad, kunna vi tänka oss följande finge- rade fall. I ett land är årsbehovet av en viss produkt 1.000.000 styck. Om denna kvantitet utföres i 100 olika typer, utgör tillverkningen av varje typ 10.000 styck, men om utförings- formerna begränsas till 10, kan varje typ utföras i ett antal av 100.000. Var och en inser utan vidare, att tillverknings- och därmed försäljningskostnaderna i senare fallet måste bli mycket lägre än i det förra. Vi behöva dock icke använda fingerade siffervärden. Det finns tillräckligt material att hämta ur praktiken. Vid det inledningsvis nämnda sammanträdet meddelades sålunda följande. uppgifter från standardiseringen av sjukhu- sens materiel. Antalet filtstorlekar var förut 75, men har kunnat nedbringas till 4. Genom standardisering av handdu- förliden månad behandlades inom karna har antalet typer kunnat reduceras från 76 till 2. Ur en för åtskilliga år sedan av Sveriges Standardise- ringskommission publicerad broschyr hämta vi följande siff- ror. I cyklar förekom då ett antal pedalaxelutförander av 18 olika par, medan en enhetlig standardserie av 3 par skulle vara tillräcklig. 14 typer av vävda tryckslangar skulle kunna utbytas mot 5. Tätningsringar för konservburkar funnos i 12 olika utföranden, medan en serie av 5 skulle täckt behovet. 16 fjädertyper användes i fjäderharvar, en enhetlig serie krävde endast 3. Mot 120 bredder på drivremmar före stan- dardiseringen svarade 19 efter densamma. Av hjulbössor på arbetsvagnar existerade 448 typer, medan 30 skulle varit till- räckliga. Utrymmet medger ej att nämna flera exempel, men de an- förda torde vara talande nog. Standardisering innebär ekonomi. en masstillverkning, som en till ett fåtal typer standar- diserad produktion möjliggör, sätter i hög grad sin prägel på modern industri. Vi kunna påminna om automatiska ma- skiner, som spotta ut detaljer i tiotusentali, ja, hundratusen- tal, på en arbetsdag. Pressgjutningen, som i hög grad sparar arbetslöner, förutsätter masstillverkning, om anskaffningen av de dyrbara maskinerna skall bli lönande. Den moderna arbetsmetod, som den flytande tillverkningen representerar, har likaledes till bakgrund produktion av enhetliga typer i stort antal. Allt detta ger billigare tillverkning och lägre priser för konsumenterna. Är tillverkningen standardiserad, sparas kvalificerad ar- betskraft, som eljest skulle behöva sysselsättas med att kon- struera nya typer. Lagerhållningen, som kan binda stora kapital, förenklas och förbilligas likaså. För konsumenterna innebära de utbytbara standardprodukterna stora besparings- möjligheter. Man kan i detta sammanhang påminna om konfektionen, som ej är annat än en klädständardisering, tack vare vilken vårt folk beretts möjlighet att vara välklätt till billigt pris. För exportindustrien har den internationella standardise- ringen den fördelen, att exporten kan omdirigeras till andra marknader, om tidigare avsättningsområden stängas. Vid så forcerad tillverkning, som t. ex. vår nuvarande upp- rustning gör nödvändig, måste leveranserna ofta uppdelas på ett flertal verkstäder. Detta vore otänkbart, om det ej vore fråga om standardiserade produkter. Om centralupphandling av stora mängder artiklar kan be- gränsas till standardiserade varor, erbjuder detta stora för- delar. En sådan detalj t. ex. som de prover, vilka skola åt- följa varje anbud, innebär ett stort slöseri, som bortfaller, om upphandlingen kan begränsas till standardiserade produk- ter av en gång för alla fastställt utförande. Vart man sålunda än vänder sig, ligga standardiseringens fördelar i öppen dag. Den är ej minst i nuvarande tid en nationeH angelägenhet av största ekonomiska betydelse. 4 daaueus TEKNIK för ALLA 7