Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De största havsdjupen, av Hans Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFESSOR HANS PETTERSSON: D E STÖRSTA
HAVSDJUPEN
Vakuumlodning i svenska vatten.
M edan de återstående vita fläckar-
na på världskartan äro på god
väg att utplånas från kontinenterna,
erbjuder havsbottnen ännu väldiga
områden, som äro fullkomligt out-
forskade. De utomordentliga teknis-
ka framsteg som gjorts under detta
århundrade på batymetriens, d. v. s.
djuplodningens område ha egendom-
ligt nog bidragit till att den ofant-
liga djuphavsslätten kommer att be-
hålla sina hemligheter längre än an-
nars skulle ha varit fallet.
Ända fram till tiden för världskri-
get var det ett mycket tidsödande
och - därigenom synnerligen dyrbart
företag att taga lodskott ned till fle-
ra tusen meters djup. Djuplodets
starkt begränsade fallhastighet ge-
nom vattnet, några få meter i sekun-
den, medför att varje lodning ned
till djup överstigande 6.000 meter
kräver flera timmar, varunder farty-
get måste ligga stilla eller snarare
arbeta sakta framåt i ytströmmen
med en hastighet lika stor som den-
nas. Ty mätningen blir riktig en-
dast om linan eller pianosträngen
som användes står alldeles vertikal i
vattnet och icke bildar en bukt, för-
orsakad av fartygets avdrift.
8 TEKNIK för ALLA
GT att taga ljudvågorna till
hjälp i de s. k. ekoloden har man
starkt — förenklat = djupmätningen.
Världshavets rekorddjup, det för 10
år sedan av undersökningsfartyget
Emden i närheten av Filippinerna
uppmätta djupet av 10.500 meter
krävde en ”ekotid”, varunder ljudsig-
(TE | N
|
Genom att ta ljudvågorna
till hjälp har man starkt
förenklat djupmätningen.
Världshavets rekorddjup
kräver en ekotid på I4 se-
kunder. Meieorexpeditio-
nen utförde 70000 lod-
| ningar på 18 månader.
NV 2
nalen går från fartyget ned till botten
och upp igen, på något mer än 14 se-
kunder. Därtill kan ekolodningen ut-
föras vid full fart utan att fartyget
vare sig stoppar eller ligger stilla.
Under H. M. S. Challengers nära tre-
åriga världsomsegling 1873—76 ut-
fördes endast omkring 300 mekaniska
lodningar i djup överstigande 1.000
meter, medan ett halvsekel senare
man från Meteorexpeditionen på 18
«månader i södra och ekvatoriella At-
lanten utförde nära 70.000 ekolodnin-
gar.
Utanför Atlantiska oceanen har
man ännu så länge icke hunnit eko-
ioda mer än inom relativt begränsade
områden. Den holländska Snellius-
expeditionen har arbetat inom och
omkring den australasiatiska övärl-
den, engelska, amerikanska och japan-
ska undersökningsfartyg ha ekolodat
inom Stilla oceanens perifera delar.
Den angloaustraliska Discovery-ex-
peditionen och den angloindiska John
Murray-expeditionen har lodat längs
kurslinjer mellan 409—60? sydlig
bredd respektive i nordvästra delen av
Indiska oceanen men i övrigt har eko-
lodet endast kommit till begränsad an-
vändning inom dessa båda världshav.
Jordklotets lägsta våning, den väl-
diga -djuphavsslätten med sina 184
miljoner kvkm nedanför 4.000-meters-
kurvan, ett område större än hela
fastlandet på jordytan, väntar ännu
på sin kartläggning. Och därvid kom-
ma, just tack vare ekolodets arbetsbe-
sparande möjligheter, de mekaniska
iodningarna som ensamma kunna giva
oss besked om bottensedimentens
sammansättning att i hög grad tillba-
kasättas.
DT egendomliga med de största
havsdjupen är att de, mot vad man
skulle vänta, icke äro till finnandes i
oceanernas centrala, fjärmast från
kontinenterna belägna delar. Tvärtom
anträffas de nästan utan undantag i
världshavens randområden, tätt intill
kontinenterna, eller åtminstone intill
bågformade ögrupper, som utgöra
kontinentblockens utposter mot den
abyssala slätten. Där ligga de märk-
liga, till formen långsträckta djup-
havsgravarnas väldiga sänkor i havs-
bottnen, vanligen med branta sluttnin-
|
|
|!
|
TE
Schematisk bild av ’ekolodning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
