FN bossl föregående nummer slutade vi I med akterspegeln och skola nu ta itu med träkölen. Denna göres, som tidigare omnämnts, av furu, och plankan skall vara drygt 4.80 m lång, 150 mm bred och 40 mm tjock i färdighyvlat skick. Avmärk nu på plankans ena sida en mittlinje och i 90? vinkel på denna spant- märkena nr 2 t..o. m. 7. Sätt först av nr 2 på ett avstånd av 325 mm från ena änden. Avståndet mellan spantmärkena därefter skall våg- rätt vara 800 mm, men beroende av kölprofilens kurva nedåt måste detta avstånd ökas några mm, vil- ket ni lätt kan mäta er till direkt: på utslaget. Numrera spantmär- kena och sätt sedan av följande mått ut till vardera sidan från mitt- linjen: spant nr 2: 43 mm, nr 3: 64 mm, nr 4: 75 mm, nj5: z5mm, nf 6: 66 mm och nr 7: 58 mm. Med tillhjälp av det långa riet drar ni nu upp jämna linjer och får här träkölens ytterkanter. Såga ut efter dessa och hyvla kanterna snyggt och i 90? vinkel. Överför mittlinjen till motsatta sidan. Nu skall spunningen hyvlas ur i kölplankan. Av fig. I framgår hur spunningen skall se ut på olika ställen. Den skall vara 25 mm bred och 11 mm djup, eller lika djup som bordläggningens tjocklek. Som också framgår av figuren är det olika lutning på bordläggnin- gen hela vägen. Vinkeln på denna lutning kan ni taga direkt från 60 spantutslaget. Träkölens under- kant skall vara helt flat i en viss bredd på underkanten. Vid spant nr 2 blir detta endast så mycket att plats finnes för en 12 mm bred oval stävskena, men under järn- kölen, alltså från en punkt mitt emellan spant nr 3 och nr 4 och till spant nr 5 skall träkölens under- (a N Vi; presentera här tredje avsnittet av arbetsbeskriv- ningen till TfÅ:s folkbåt. Föregående avsnitt ha varit införda i TJA nr 4 och 6. Konstr.: Jac M, Iversen Sp. n:o 2 &T RR RR) kant ha en flat yta av 100 mm bredd. Från spant nr 6 och akter- över skall den ha en flat yta av 35—40 mm bredd för att den korta träkölen här skall få en bra an- läggningsyta. Spunningen bör hyv- las noggrant och se noga till att dess kurva flyter jämnt samt att djupet passar till bordläggningens tjocklek. N u kan förstäven passas samman med träkölen, varvid noga till- ses att anläggningsytorna äro plant hyvlade och raka samt att de äro ländan”"” TfA:s FOLKBÅT III. a 22 TEKNIK för ALLA 25 | Sp.m:o S SS NN i 90? vinkel mot sidorna. Vidare skola spantmärkena nr 2 på resp. förstäv och träköl sammanfalla långskepps. Se fig. 2! Det är vidare av vikt att mittlinjerna på både förstäv och träköl stämma absolut överens, ty annars blir båten lätt sned. När ni fått detta att passa bra, kan ni stryka tjockt med färg på anläggningsytorna och fästa ihop bitarna med trådspik, som dock inte skall slås helt in, eftersom de sedan skola dragas ut igen. Då det alltid är svårt att få målade ytor, där färgen ej är torr, att inte glida, är det lämpligt att borra för nitarna, innan ytorna målas. Nitarna skola vara minst 6 mm långa och helst av koppar. 7 mm nitar går också bra att an- vända. För att niten skall gå lagom trångt i hålet är det lämpligt att först provborra i en annan träbit och på så sätt utröna vilken borr- storlek, som passar bäst. Har ni svårt att få tag i kopparnitar, går det även utmärkt att använda varmgalvaniserade järnbultar, men helst inte elektriskt galvaniserade sådana. Dessa rosta nämligen ganska snart. Kopparbultar äro lätta att nita. Järnbultarna däremot böra förses med gängor och mutt- rar. Skallarna försänkas från un- dersidan och proppas med proppar, som givetvis alltid böra vara av samma träslag som det, vari för-