Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Händigt folk: “Sländan“ — TfA:s folkbåt, av Jac. M. Iversen. III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FN
bossl
föregående nummer slutade vi
I med akterspegeln och skola nu
ta itu med träkölen. Denna göres,
som tidigare omnämnts, av furu,
och plankan skall vara drygt 4.80
m lång, 150 mm bred och 40 mm tjock
i färdighyvlat skick. Avmärk nu
på plankans ena sida en mittlinje
och i 90? vinkel på denna spant-
märkena nr 2 t..o. m. 7. Sätt först
av nr 2 på ett avstånd av 325 mm
från ena änden. Avståndet mellan
spantmärkena därefter skall våg-
rätt vara 800 mm, men beroende
av kölprofilens kurva nedåt måste
detta avstånd ökas några mm, vil-
ket ni lätt kan mäta er till direkt:
på utslaget. Numrera spantmär-
kena och sätt sedan av följande
mått ut till vardera sidan från mitt-
linjen: spant nr 2: 43 mm, nr 3: 64
mm, nr 4: 75 mm, nj5: z5mm, nf
6: 66 mm och nr 7: 58 mm.
Med tillhjälp av det långa riet
drar ni nu upp jämna linjer och
får här träkölens ytterkanter. Såga
ut efter dessa och hyvla kanterna
snyggt och i 90? vinkel. Överför
mittlinjen till motsatta sidan.
Nu skall spunningen hyvlas ur i
kölplankan. Av fig. I framgår hur
spunningen skall se ut på olika
ställen. Den skall vara 25 mm
bred och 11 mm djup, eller lika
djup som bordläggningens tjocklek.
Som också framgår av figuren är
det olika lutning på bordläggnin-
gen hela vägen. Vinkeln på denna
lutning kan ni taga direkt från
60
spantutslaget. Träkölens under-
kant skall vara helt flat i en viss
bredd på underkanten. Vid spant
nr 2 blir detta endast så mycket
att plats finnes för en 12 mm bred
oval stävskena, men under järn-
kölen, alltså från en punkt mitt
emellan spant nr 3 och nr 4 och till
spant nr 5 skall träkölens under-
(a N
Vi; presentera här tredje
avsnittet av arbetsbeskriv-
ningen till TfÅ:s folkbåt.
Föregående avsnitt ha varit
införda i TJA nr 4 och 6.
Konstr.: Jac M, Iversen
Sp. n:o 2
&T RR RR)
kant ha en flat yta av 100 mm
bredd. Från spant nr 6 och akter-
över skall den ha en flat yta av
35—40 mm bredd för att den korta
träkölen här skall få en bra an-
läggningsyta. Spunningen bör hyv-
las noggrant och se noga till att
dess kurva flyter jämnt samt att
djupet passar till bordläggningens
tjocklek.
N u kan förstäven passas samman
med träkölen, varvid noga till-
ses att anläggningsytorna äro plant
hyvlade och raka samt att de äro
ländan”"”
TfA:s FOLKBÅT
III. a
22 TEKNIK för ALLA
25
| Sp.m:o S SS
NN
i 90? vinkel mot sidorna. Vidare
skola spantmärkena nr 2 på resp.
förstäv och träköl sammanfalla
långskepps. Se fig. 2! Det är
vidare av vikt att mittlinjerna på
både förstäv och träköl stämma
absolut överens, ty annars blir
båten lätt sned. När ni fått detta
att passa bra, kan ni stryka tjockt
med färg på anläggningsytorna och
fästa ihop bitarna med trådspik,
som dock inte skall slås helt in,
eftersom de sedan skola dragas ut
igen.
Då det alltid är svårt att få
målade ytor, där färgen ej är torr,
att inte glida, är det lämpligt att
borra för nitarna, innan ytorna
målas. Nitarna skola vara minst
6 mm långa och helst av koppar.
7 mm nitar går också bra att an-
vända. För att niten skall gå lagom
trångt i hålet är det lämpligt att
först provborra i en annan träbit
och på så sätt utröna vilken borr-
storlek, som passar bäst. Har ni
svårt att få tag i kopparnitar, går
det även utmärkt att använda
varmgalvaniserade järnbultar, men
helst inte elektriskt galvaniserade
sådana. Dessa rosta nämligen
ganska snart. Kopparbultar äro
lätta att nita. Järnbultarna däremot
böra förses med gängor och mutt-
rar. Skallarna försänkas från un-
dersidan och proppas med proppar,
som givetvis alltid böra vara av
samma träslag som det, vari för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>