Positionen på 15 sek. En wrmakare vid de stora flygplans- verkstäderna i Kalifornien har konstrue- rat ett instrument, som väntas bli av stor betydelse för långdistansbombare. Piloten erhåller positionen uträknad 15 sek. efter det han givit automaten vis- sa uppgifter. Härmed tips till hr urma- karen: låt instrumentet även visa röd stoppsignal, när flygplanet kommer in över neutralt område. Legering av bly och tenn blir mjukare med tiden. tt en legering blir hårdare med tiden har många gånger kunnat iakttagas, men att en sådan blir mjukare när den blir gammal, är något nytt. För fyra år sedan upptäckte emellertid chefen för metallurgiska avdelningen vid Polytek- niska institutet i Virginia, att bly, till- satt med något litet tenn, blev mjukare med tiden. För att utforska orsaken härtill under- söktes legeringen med röntgenstrålar. Bilderna visade samma karakteristiska mönster som <kristalliniskt bly med en tennatom här och där, ersättande en bly- atom. Detta visade, att tennet ingick i blyet i en ”fast förening”. Undersökningar med ett spektroskop visade till att börja med inga linjer efter tenn. Men senare framkommo sådana, vilket betydde, att tennet sakta utfälldes från blygittret. Egendomligt nog är för- hållandet detsamma med legeringar, som hårdna med tiden. . Nu undrade man, hur samma process kunde både härda lege- ringar eller göra dem mjukare. Man gissade, att de lösgjorda partik- larna kommit in mellan kristallernas yt- skikt, där de genom friktion försvårade skiktens glidning mot varandra. Nu förklarar man fenomenet på så sätt, att utfällningen redan skulle börjat medan legeringen var i smält tillstånd och att den kritiska storleken hos par- tikeln hade uppnåtts, innan legeringen stelnade. När storleken på partiklarna se- dan ytterligare ökades, började de verka mera som kullager än som sand, varige- nom glidningen underlättades i stället för att hindras och legeringen på så sätt blev mjukare. Från elektronen till universum. E: ny bild av universum får man genom att studera en av dr M. Davidson i Journal of the British Astronomical Asso- citation sammanställd multiplikationsta- bell, vartill han fått idén genom Sir Arthur Eddingtons berömda bok ”The Expanding Universe”. Dr Davidson föreslår ett antal enheter, vilka var och en multiplicerad med 100.000 skulle giva storleken av den nästkomman- mande i serien. Multiplikationstabellen, som börjar med elektronen, ser ut på följande sätt: Etthundratusen elektroner liggande bredvid varandra atom. Etthundratusen atomer liggande bred- vid varandra äro tillsammans lika breda som en vit blodkropp. Etthundratusen vita blodkroppar lig- gande bredvid varandra räcka 3,96 meter. Etthundratusen gånger 3,96 meter är lika med planeten Vestas radie. Hundratusen gånger Vestas radie är lika med ett avstånd från solens medelpunkt till Merkurius, som är planeten närmast solen. Hundratusen gånger detta avstånd är 1/10 av ett ljusår eller det avstånd som ljuset, med en hastighet av 300,000 km i sekunden skulle tillryggalägga på 1/10 år. Hundratusen gånger detta, som är lika med 10,000 ljusår, troddes en gång vara utsträckningen av hela Vintergatans system, men som nu anses vara tio gånger större. Hundratusen gånger tiotusen ljusår är 1 milliard ljusår, vilket är lika med av- ståndet tvärsöver hela det synliga univer- sum. Här slutar dr Davidsons tabell; men icke universum, ty med varje nytt, större teleskop som konstrueras och med ökad känslighet hos de fotografiska plåtarna, öppnar sig nya vidder. Och att döma av antalet nya stjärnor, som varje gång bli synliga, tyckes slutet vara långt borta. TEKNISKA JPIeSSrevy AMERIKANSKA BELL-TELE- FONBOLAGET har infört ett nytt sig- nalsystem för vissa mycket använda telefonapparater. I stället för en klocka som ringer tändes en neonlampa, som icke förbrukar mer ström än en vanlig ringklocka. utgöra bredden på en ok e ENLIGT DEUTSCHE MILITÄRI- SCHE CORRESPONDENZ komma tys- karna inom närmaste tiden att börja an- vända flygmaskiner med avsevärt star- kare motorer. ”Till de nya vapen, som tyska krigs- makten inom den närmaste tiden kom- mer att sätta in”, skriver tidningen, ”hö- ra även flygmaskiner med mycket kraf- tiga motorer. Under det att man i spa- nings- och bombflygmaskiner hittills i allmänhet använt motorer om c:a 1.100 hk, äro de nya motorerna: betydligt kraftigare, varför flygmaskiner, som äro försedda med dem, bli i motsvarande grad snabbare. Bland annat har Baye- rische Motorenwerke (BMW) utexperi- menterat en luftkyld 18-cylindrig dubbel stjärnmotor, som redan bygges i serier och som kan betecknas som världens mo- dernaste flygmaskinsmotor, emedan den är försedd med flera banbrytande ny- heter. Särdeles anmärkningsvärt hos den enligt det s. k. linssprutförfarandet arbetande BMW-dubbelstjärnmotorn är, att den kan betjänas med endast en spak. Piloten behöver således icke läng- re reglera bränsleblandningen efter (Forts. å nästa sida.) Intet är nytt under solens. Lirg:t innan järnvägarna funnos, an- vände man sig inom gruvdriften av skenor, på vilka vagnarna rullades fram. Detta för att minska friktionen mot un- derlaget och för att slippa alla knagg- ligheterna i gruvgångarna. Dessutom kunde man bygga banor högt över mar- ken och på dessa kunde de lastade malm- vagnarna föras fram lätt och bekvämt. När den första banan byggdes, vet man inte säkert. En av de äldsta bilder, som återger en sådan malmbana, är bilden här nedan, som visar ett träsnitt från år 1556, hämtat ur den berömde bergsman- nen och metallurgen Georg Agricolas bok ”De Re Metallica”. Sådana trans- portbanor användes då och långt senare i de sachsiska bergverken. Ni kan finna liknande anordningar byggda efter sam- ma princip till exempel på en del nöjes- fält. Man brukar ha sådana i ”Den mystiska grottan” eller ”Blå tåget” eller vad dessa skräckkammare kallas — för, som man. med rasande fart rusar igenom under ständiga hemska överraskningar. Skenor av järn, eller järnräler, som de kallas, kom till användning först år 1767, även de i gruvdrift, fast då i England. Kommunikationstekniken bygger ju i vå- ra dagar på konstruktioner och erfaren- heter sedan årtusenden och det är blott steg för steg, som nyheter skapas och komma till praktiskt bruk, därmed möj- liggörande högre hastighet och större transportlaster.