Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk rundhorisont - Positionen på 15 sek. - Legering av bly och tenn blir mjukare med tiden - Från elektronen till universum - Intet är nytt under solen, av T. A. - Teknisk pressrevy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Positionen på 15 sek.
En wrmakare vid de stora flygplans-
verkstäderna i Kalifornien har konstrue-
rat ett instrument, som väntas bli av
stor betydelse för långdistansbombare.
Piloten erhåller positionen uträknad 15
sek. efter det han givit automaten vis-
sa uppgifter. Härmed tips till hr urma-
karen: låt instrumentet även visa röd
stoppsignal, när flygplanet kommer in
över neutralt område.
Legering av bly och tenn blir
mjukare med tiden.
tt en legering blir hårdare med tiden
har många gånger kunnat iakttagas,
men att en sådan blir mjukare när den
blir gammal, är något nytt. För fyra år
sedan upptäckte emellertid chefen för
metallurgiska avdelningen vid Polytek-
niska institutet i Virginia, att bly, till-
satt med något litet tenn, blev mjukare
med tiden.
För att utforska orsaken härtill under-
söktes legeringen med röntgenstrålar.
Bilderna visade samma karakteristiska
mönster som <kristalliniskt bly med en
tennatom här och där, ersättande en bly-
atom. Detta visade, att tennet ingick i
blyet i en ”fast förening”.
Undersökningar med ett spektroskop
visade till att börja med inga linjer efter
tenn. Men senare framkommo sådana,
vilket betydde, att tennet sakta utfälldes
från blygittret. Egendomligt nog är för-
hållandet detsamma med legeringar, som
hårdna med tiden. . Nu undrade man, hur
samma process kunde både härda lege-
ringar eller göra dem mjukare.
Man gissade, att de lösgjorda partik-
larna kommit in mellan kristallernas yt-
skikt, där de genom friktion försvårade
skiktens glidning mot varandra.
Nu förklarar man fenomenet på så
sätt, att utfällningen redan skulle börjat
medan legeringen var i smält tillstånd
och att den kritiska storleken hos par-
tikeln hade uppnåtts, innan legeringen
stelnade. När storleken på partiklarna se-
dan ytterligare ökades, började de verka
mera som kullager än som sand, varige-
nom glidningen underlättades i stället för
att hindras och legeringen på så sätt blev
mjukare.
Från elektronen till
universum.
E: ny bild av universum får man genom
att studera en av dr M. Davidson i
Journal of the British Astronomical Asso-
citation sammanställd multiplikationsta-
bell, vartill han fått idén genom Sir
Arthur Eddingtons berömda bok ”The
Expanding Universe”.
Dr Davidson föreslår ett antal enheter,
vilka var och en multiplicerad med 100.000
skulle giva storleken av den nästkomman-
mande i serien. Multiplikationstabellen,
som börjar med elektronen, ser ut på
följande sätt:
Etthundratusen elektroner liggande
bredvid varandra
atom.
Etthundratusen atomer liggande bred-
vid varandra äro tillsammans lika breda
som en vit blodkropp.
Etthundratusen vita blodkroppar lig-
gande bredvid varandra räcka 3,96 meter.
Etthundratusen gånger 3,96 meter är
lika med planeten Vestas radie.
Hundratusen gånger Vestas radie är lika
med ett avstånd från solens medelpunkt
till Merkurius, som är planeten närmast
solen.
Hundratusen gånger detta avstånd är
1/10 av ett ljusår eller det avstånd som
ljuset, med en hastighet av 300,000 km i
sekunden skulle tillryggalägga på 1/10 år.
Hundratusen gånger detta, som är lika
med 10,000 ljusår, troddes en gång vara
utsträckningen av hela Vintergatans
system, men som nu anses vara tio gånger
större.
Hundratusen gånger tiotusen ljusår är
1 milliard ljusår, vilket är lika med av-
ståndet tvärsöver hela det synliga univer-
sum.
Här slutar dr Davidsons tabell; men
icke universum, ty med varje nytt, större
teleskop som konstrueras och med ökad
känslighet hos de fotografiska plåtarna,
öppnar sig nya vidder. Och att döma av
antalet nya stjärnor, som varje gång bli
synliga, tyckes slutet vara långt borta.
TEKNISKA
JPIeSSrevy
AMERIKANSKA BELL-TELE-
FONBOLAGET har infört ett nytt sig-
nalsystem för vissa mycket använda
telefonapparater. I stället för en klocka
som ringer tändes en neonlampa, som
icke förbrukar mer ström än en vanlig
ringklocka.
utgöra bredden på en
ok
e ENLIGT DEUTSCHE MILITÄRI-
SCHE CORRESPONDENZ komma tys-
karna inom närmaste tiden att börja an-
vända flygmaskiner med avsevärt star-
kare motorer.
”Till de nya vapen, som tyska krigs-
makten inom den närmaste tiden kom-
mer att sätta in”, skriver tidningen, ”hö-
ra även flygmaskiner med mycket kraf-
tiga motorer. Under det att man i spa-
nings- och bombflygmaskiner hittills i
allmänhet använt motorer om c:a 1.100
hk, äro de nya motorerna: betydligt
kraftigare, varför flygmaskiner, som äro
försedda med dem, bli i motsvarande
grad snabbare. Bland annat har Baye-
rische Motorenwerke (BMW) utexperi-
menterat en luftkyld 18-cylindrig dubbel
stjärnmotor, som redan bygges i serier
och som kan betecknas som världens mo-
dernaste flygmaskinsmotor, emedan den
är försedd med flera banbrytande ny-
heter. Särdeles anmärkningsvärt hos
den enligt det s. k. linssprutförfarandet
arbetande BMW-dubbelstjärnmotorn är,
att den kan betjänas med endast en
spak. Piloten behöver således icke läng-
re reglera bränsleblandningen efter
(Forts. å nästa sida.)
Intet är nytt under solens.
Lirg:t innan järnvägarna funnos, an-
vände man sig inom gruvdriften av
skenor, på vilka vagnarna rullades fram.
Detta för att minska friktionen mot un-
derlaget och för att slippa alla knagg-
ligheterna i gruvgångarna. Dessutom
kunde man bygga banor högt över mar-
ken och på dessa kunde de lastade malm-
vagnarna föras fram lätt och bekvämt.
När den första banan byggdes, vet man
inte säkert. En av de äldsta bilder, som
återger en sådan malmbana, är bilden
här nedan, som visar ett träsnitt från år
1556, hämtat ur den berömde bergsman-
nen och metallurgen Georg Agricolas
bok ”De Re Metallica”. Sådana trans-
portbanor användes då och långt senare
i de sachsiska bergverken. Ni kan finna
liknande anordningar byggda efter sam-
ma princip till exempel på en del nöjes-
fält. Man brukar ha sådana i ”Den
mystiska grottan” eller ”Blå tåget” eller
vad dessa skräckkammare kallas — för,
som man. med rasande fart rusar igenom
under ständiga hemska överraskningar.
Skenor av järn, eller järnräler, som de
kallas, kom till användning först år 1767,
även de i gruvdrift, fast då i England.
Kommunikationstekniken bygger ju i vå-
ra dagar på konstruktioner och erfaren-
heter sedan årtusenden och det är blott
steg för steg, som nyheter skapas och
komma till praktiskt bruk, därmed möj-
liggörande högre hastighet och större
transportlaster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>