Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På skolbänken hos Scania-Vabis, av Yngve Norrvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
ERE
Revolversvarvning. Nils Lindkvist, Ämådl.
Mycke smörj och lite mat och sexton
timmars arbetsdag ansågs förr i ti-
den vara lämpliga doseringar för en lär-
ling för att han i tidens fullbordan skul-
le kunna bli en god gesäll och sedermera
en fullblodig mästare — med lärlingar
och gesäller och smörj — och lite mat och
hela visan om igen. Nåja, man får ju
säga vad man vill, men det fanns duk-
tiga yrkesmän på den tiden också, fast
man får väl snarare säga att det mera var
trots lärometoderna än tack vare dem.
Numera ter sig yrkespedagogiken något
annorlunda, och det är väl endast i vissa
stunder av dåligt morgonhumör, som en
modern yrkeslärare önskar ”spannrems-
pedagogikens” tidevarv tillbaka.
Yrkeslärare ja! Det finns många så-
dana i dessa dagar. Flera än man kan-
ske tror. För det första ha vi alla de fina
statliga, kommunala yrkesskolorna, som
börja växa upp litet varstans, och där
moderna mästare -— yrkeslärarna — un-
dervisa med ytterst moderna metoder.
Men vi ha också andra yrkesskolor, en
PÅ SKOLBÄNKEN HOS
hel rad förresten, som kanske göra sin
insats litet mera i skymundan men inte
desto mindre äro både sig själv, landet
och en stor del av dess ungdom till stort
gagn. Jag tänker på industriernas egna
yrkesskolor.
Och för att få ett begrepn om vad en
sådan yrkesskola verkligen är, har vår
medarbetare giort ett besök på Scania
Vabis” yrkesskola i Södertälje, för när-
varande Sveriges största och modernaste
enskilda i sitt slag.
VeEstadsineenjör Per Spjelkavik är
skolans föreståndare och organisatör.
Han tar gärna emot journalister på sin
skola, men innan han släpper dem lösa
bland maskiner och pojkar och filbänkar,
verktvosskåp, gastuber, härdugnar och
ritbräden, vill han gärna berätta litet om
skolans syfte och organisation.
Kvalitetsproduktion inom ett industri-
företag räknar som en av sina väsent-
ligaste förutsättningar tillgång till en
kunnig och yrkesskicklig arbetarstam,
och att frambringa en sådan är ett ar-
bete på lång sikt. Flera svenska industri-
er ha funnit det motiverat att redan
från början ta hand om de ungdomar,
a N
Ett besök på
Sveriges modernaste
enskilda yrkesskola.
T Jj
SCANIA-VABIS
som anställas. och i egen regi ge dem en
praktisk yrkesskolning. Men det är dock
bara ett fåtal industrier, som gått till
grunden med detta problem och tagit
steget fullt ut, d. v. s. skapat en yrkes-
skola, som under tillräckligt lång tid ger
ungdomarna både teoretisk och praktisk
skolning. Man får därför hoppas, att den
fullständiga yrkesskolan, även om den
ställer sig kostsammare för företaget,
skall finna större utbredning än vad nu
är fallet.
A.-B. Scania Vabis har stött på sam-
ma problem att tillgodose behovet av
verkligt yrkeskunnigt folk. För något år
sedan beslöts därför att en fullständig
mekanisk yrkesskola- skulle inrättas vid
bolaget, och den första januari 1941 bör-
jade den sin verksamhet.
[fö rngstiden är fyra år, och varje
år antagas cirka 25 elever, så att sko-
lan i utvecklat stadium skall omfatta 100
elever. För att bli intagen vid skolan
fordras, att vederbörande har avgångs-
betyg från minst 7-klassig folkskola
samt är lägst 14 och högst 17 år gammal.
Antagandet föregås av en inträdes-
prövning, där avseende i främsta rum-
met fästes vid betygen i matematik, rit-
ning och slöid, kroppskonstitution och
allmänt uppträdande: Vidare anordnas
vissa psykotekniska prov. De första tre
månaderna utgör en provtid, och om ve-
derbörande efter denna tid befinnes
lämplig, utväxlas kontrakt mellan hans
målsman och företaget.
— Jaså, kontrakt. Och vad innebär
detta?
— Att bolaget förbinder sig att syste-
matiskt undervisa lärlingen så att han
erhåller allsidig utbildning för det yrke
utbildningen omfattar.
— Nå, men anställning efter skolans
slut?
— Behöver man fråga om en sådan
sak? Ett företag kastar väl inte ut stora
pengar för utbildning av folk utan att
sedan försöka ta vara på de värden som
yrkesutbildade karlar representera.
— Nä, det var så klart. Här ha vi
hela problemet. Ett affärsföretag måste
resonera egoistiskt och affärsmässigt.
Men det är sunda affärsprinciper, som
gagna bägge parter. Men är lärlingen
efter lärotidens slut på något sätt bun-
den vid företaget?
— Visst inte. Ja, moraliskt kanske,
men inte av några avtal. Vill han ta an-
ställning vid företaget, så är han välkom-
men — om det finns arbete och beställ-
ningar. Annars går han vart han behagar.
Yrkesskolan har gjort sitt; tillfört indu-
strien en skolad, yrkeskunnig individ.
— Ett resonemang, som närmar sig
något man skulle vilja kalla national-
ekonomisk idealism. Faktiskt börjar inte
ens gamla åsikter att knaka i grund-
valarna.
— Kalla det gärna någon sorts idea-
lism. Ett bättre uttryck är nog annars
moderna industrisynpunkter.
— Kanske det. Dagens industrimän
bygga bestämt sin idealism på jorden.
Texten fortsätter på sid. 18. Se bildre-
portaget på nästa uppslag.
TEKNIK för ALLA 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>