fe SN Domnarfvets fartygsplåt RK DOMNARFVETS JERNVERK DOMNARVET DECIMALREGISTER — ett hjälpmedel för klassificering en, som studerat nutida teknisk lit- teratur, påträffar rätt ofta en längre eller kortare sifferkombination ovanför en artikel. Mången har nog undrat över dess innebörd, varför det torde erbju- da intresse för Teknik för Allas läsare att bli orienterade över den s. k. deci- malklassificeringen. Omfattningen av det mänskliga vetan- det har sedan länge varit i sådant väx- ande, att ett praktiskt system för klas- sificering framstått som ett behov. Re- dan på 1870-talet utarbetade en ameri- kansk biblioteksman ett på decimalsys- temet grundat register. Grundtanken däri -togs på 1890-talet upp av Inter- nationella Bibliografiska Institutet i Bryssel, vilket med tiden utbyggde klas- sificeringen till vad som blivit kallat Bryssel-registret, som i sin senaste upp- laga omfattar cirka 70 000 objekt. Här i Sverige användes mest den tyska bear- betningen av registret, vilken betecknas md bokstäverna DK (Dezimal-Klassifi- kation) före siffrorna. Hela området för mänskligt vetande indelas enligt detta system i 10 huvud- kapitel, vilka numreras med siffrorna 0—9. Varje huvudkapitel indelas i 10 kapitel, vilkas sifferbeteckning tillfo- gas efter huvudkapitlets. Varje kapi- tel innehåller 10 huvudgrupper, repre- senterade av en tredje siffra i kombina- fö Denna artikel handlar om de försök, som gjorts att klassificera det mänskliga vetandet i ett deci- malregister. Flera system ha sett dagen. Det vidlyftigaste är det s. k. Brysselsystemet, som teoretiskt sett erbjuder 1 168 063 000 klassifika- tionsmöjligheter. 2Å tionen. Varje huvudgrupp indelas i 10 grupper, varje grupp i 10 huvudklasser, varje sådan i 10 klasser, varje klass 1 10 huvudavdelningar, vilka å sin sida var och en sönderfalla i 10 avdelningar. Dessa senare återigen omfatta 10 huvud- rubriker, dessa 10 rubriker 0. s. Vv. Som härav framgår, går klassificerin- gen längre i detalj, ju flera siffror be- teckningen innehåller. Det inses lätt, att man kan fortsätta differentieringen hur långt som helst, ifall så skulle vara be- hövligt. Emellertid är det lika själv- klart, att ej alla kunskapsområden krä- va en så långt driven uppdelning som den i-det föregående antydda, vilken ger en kombination av 10 siffror. I själva verket erbjuder Bryssel-systemet 1168 063 000 klassifikationsmöjligheter, vilken siffra dock endast har teoretiskt intresse, då som nämnts den senaste upplagan blott innehåller omkring 70 000 objekt. Användningen av siffror istället för bokstäver för klassificeringen gör dy- lika register användbara oberoende av språkgränser, varför de betecknas som internationella. De innehålla vissa till- läggsbeteckningar utöver de grundläg- gande för t. ex. ortsbestämning, där var- je land har sitt nummer, som tillfogas sifferserien inom parentes. På liknande sätt ha språken sina sifferbeteckningar, vilka kombineras med siffrorna genom ett likhetstecken. Tidpunkten kan åskåd- liggöras genom siffror inom citations- tecken. Formen betecknas genom en sär- skild sifferserie, föregången av en nolla och satt inom parentes. Till sist må näm- nas, att ett kolon mellan två klassifika- tionsbeteckningar angiver en inbördes relation mellan dem. Följande exempel kanske bäst åskåd- liggör hur ett decimalregister användes. I Teknisk Tidskrift fanns i häftet för 2 jan. 1943 en uppsats om ”Förlust- bestämning hos kvicksilverlikriktare ef- ter olika metoder”, vilken var försedd med beteckningen DK 537.728:621.314.6. Dennas innebörd framgår av följande sammanställning ur det tyska decimalre- gistret. I förbigående må nämnas, att punkterna mellan var 3:e siffra endast åsyfta ökad lättlästhet hos beteckningen. 5 representerar huvudkapitlet ”mate- matik, naturvetenskaper”, 53 kapitlet ”fysisk”, 5387 huvudgruppen ”elektrici- tet”. gruppen 537.7 ”elektriska mätnin- gar” och slutligen motsvarar 537.728 ”mätning av elektrisk effekt”. Denna sifferkombination klassificerar sålunda artikeln ur så att säga fysikalisk syn- punkt. E Siffrorna efter kolontecknet motsvara i ordning: 6 ”tillämpad vetenskap, tek- nik”, 62 ”ingenjörsväsen”, 621 ”maskin- byggnad”, 621.3 ”elektroteknik”, 621.31 ”allmän elektroteknik” (i motsats till specialområden), 621.314 ”omformning av elektrisk energi” och «slutligen 621.314.6 ”likriktare”. Denna beteckning registrerar artikeln ur mera teknisk synvinkel. Om man tänker sig, att denna arti- kel uppmärksammas i utlandet och där skall klassificeras, tillkomma följande specialbeteckningar: För publikations- formen tidskrift (05), för svenska språ- ket = 397, för landet Sverige (485) och TERNE REDAKTIONSKOMMITTÉ föreståndaren för Tekniska Museet in- tendeat Torsten Althin; verkst. ledamoten i Folkbildningsför- bundet fil. lic. Iwan Bolin; rektorn för Stockholms Tekniska Insti- tut civ.-ing. E, Walter Holmstedt; luftfartSinsp. civ.-ing. Tord Ångström; ingenjör Sven Sköldberg, Tekniska Mu seet; : bergsingenjör Folke Lindgren, ANNONSPRISER: I TEXT: Svart tryck Svart/rött tryck 1/1-sida Kr. 300:—. Kr. 325:— 1/2-sida » 170:— » 195:— 1/1 dubbelspalt ,, 225:—. ,, 250:— 1/1 enkelspalt ,, 110:—. » 135:— Per mm 50 öre 60 öre Omslagets sista sida: Endast 1/1-sida Kr. 325:—. Kr. 350:— RABATTER: Belopp inom år och procent: 100/5, 250/7,5, 500/10, 750/15, 1000/20, 3000/25, 5000/30. Spaltbredd 59 mm. Sidans format 3 sp. X 250 mm. När det gäller annonser för byggsatser, modellma- terial, byggnadsbeskrivningar etc. ser re- daktionen helst att den beredes tillfälle till förhandsgranskning av varorna. slutligen för tiden ”1943, 1.2” eller år- tal, månad och dag. . Med dessa tillägg skulle sålunda hela registerbeteckningen få föliande impo- nerande längd: DK <537.728:621.314.6 (05) =397 (485) ”1943.1.2”. Detta ser ju ganska komplicerat ut, och här i lan- det har man också på industriellt håll funnit det internationella systemet allt- för opraktiskt att använda. Det har där- för utarbetats egna decimalregister inom t. ex. Asea och SKF, särskilt an- passade efter dessa företags verksamhet, men samtidigt möjliggörande ett visst universellt bruk inom likartade industri- ella områden. De kan vara av intresse att klassifi- cera den förut nämnda artikeln enligt Aseas system. Detta register förelig- ger nu i sin 6:e upplaga. Den 1:a utkom 1924, men då hade registret varit un- der förberedelse ett tiotal år. I Aseas system användas blott 4 siffror. ; Man finner, att likriktare böra regi- streras under huvudkapitlet 4 ”elektro- maskiner” och inom detta hänföras till kapitel 48, som omfattar ”strömriktare, särskilt kvicksilverströmriktare”. Hu- vudgruppen bör bli 480 ”normer, prov- ning, benämningar, typbeteckningar, märkning” och gruppen antingen 4801 ”normer och standardprovmetoder” el- ler möjligen 4802 ”särskilda provmeto- der för elektriska egenskaper”. Registerbeteckningen enligt Aseas re- gister blir sålunda i all korthet 4801 eller 4802 istället för DK-systemets 13 siffror. Det kanske bör tilläggas, att decimal- klassificeringen ej användes endast vid artiklar, utan även för alla slags hand- lingar, ritningar o. s. v.