PENGAR ÅT PRIVATFLYGET? Der kommitté, som fått i uppdrag att utföra en allmän utredning om det svenska privatflyget, har nu inlämnat sitt betänkande, vilket av alla flygin- tresserade motsetts med det största in- tresse. Utredningen fastslår, att privatflyget har ett mycket stort värde för vårt för- svar och specielit framhålles dezs nytta för flygvapnet, varför det måste fram- stå som ett statsintresse, att verksamhe- ten vidmakthålles och ytterligare ut- vecklas. Privatflygets stora betydelse ligger enligt utredningens åsikt däri, att det hos allmänheten skapar intresse och för- ståelse för flygning över huvud taget, och ur denna synpunkt är alla grenar av privatflyget av betydelse, såväl mo- torflyg som segel- och modellflyg. Främst fäster man sig kanske vid ett förslag som innebär en mycket omfat- tande utbyggnad av segelflygskolan vid Ålleberg till rikssegelflygskola. Vidare föreslås tillsättande av instruktörer för såväl segel- som modellflyget, inrättan- det av diplompremier åt vissa segelfly- gare, direkt penningunderstöd åt modell- flyget, utbyggnad och omor»anisation av flygklubbarna m. m. De sammanlagda kostnaderna för staten skulle för de tre första åren uppgå till i runt tal 5 mil- joner kronor och i fortsättningen skall enligt förslaget ett årligt statsanslag av något mer än 800 000 kronor utgå. Flygvapnet bör, framhålles det genom en lämpligt lagd utbildningsverksamhet kunna tillföras ett antal unga män i åldrarna före värnpliktens fullgörande. Dessa skulle vid en rikssegelflygskola föras fram till certifikat och dessutom bibringas vissa insikter i blind- och avancerad flygning. Efter vissa jämk- ningar har utredningen ansett sig kun- na utgå ifrån, att 200 elever vid riks- segelflygskolan per år vore ett lämpligt antal att ge denna utbildning, vilken be- nämnes D-utbildning. För att erhålla tillräckligt urval anses det nödvändigt, att intensifiera utbildningen av A, B och C-elever, en utbildning som fram- förallt sker i flygklubbarna. Dessa skulle enligt förslarxet omorganiseras i anslutning till Kungl. Svenska Aero- klubbens normalstadgar och inrangeras, i de fall de åtnjuta statsunderstöd, un- der benämningarna klubbar av 1:a och 2:a klass. Ur samliga dessa klubbar beräknar man per år erhålla 1200 flygare med A-diplom, 800 med B-diplom och 400 med C-diplom, av vilka de nämnda 200 eleverna vid rikssegelflygskolan skulle uttagas. Man räknar för närvarande med att kunna utbygga 10 av landets klubbar till klubbar av 1:a klass och 20 till klubbar av 2:a klass. De sammanräknade materialkostna- derna för 10 klubbar av klass 1 och 20 av klass 2 beräknas till 1595 500 kro- nor. 8 TEKNIK för ALLA En undersökning har emellertid givit vid handen, att de berörda klub- barnas materialbestånd lågt räknat kan uppskattas till ett värde av 585 000 kro- nor, en summa, som utredningen anser skäligt fråndraga från de totala mate- rielkostnaderna. Summan skulle då bli 1010 000 kronor. Härav har utrednin- 3en ansett att staten bör bidraga med 70. 20, varför engångskostnaderna för flygklubbarnas förseende med materiel för statens del skulle uppgå till i runt tal 700 000 kronor, och klubbarnas in- sats skulle bli 30 26, d. v. s. omkring 300 000 kronor. För att tillförsäkra materielen skydd har det dessutom ansetts erforderligt FÅLLEBERG UTBYGGES) FÖR 2 1/2 MILJONER. MODELLELYG Å GÄR CHEFSINSTRUKTOR OCH STATSUNDERSTOD. BETÄNKANDET FRÅN 1942 ÅRS FLYGUTRED- NING KLART SS att bidrag lämnas åt klubbarna för hangarbygge. Statens kostnader för hangarer uppgå enligt förslaget sålun- da till 330 000 kronor. De statliga kostnaderna för flygklub- barnas utbyggande uppgå enligt dessa beräkningar till totalt 1030 000 kronor med ett engångsanslag för vardera av de tre första åren av i runt tal 343 000 kronor. För förnyelse av klubbarnas materiel beräknas ett statligt bidrag av 148 000 kronor per år. Dessa bidrag böra dock av vissa skäl inte utgå i full utsträck- ning förrän fr. o. m. budgetåret 1946/47. ngångskostnaderna för utbyggnad av Ålleberg till rikssegelflygskola beräk- nas till 2460 000 kronor, därav för ma- teriel 900 000 kronor och för mark, byggnader och planering 1560 000 kro- nor. Ällebergs ordinarie drift skall helt åvila staten. För den extra utbildning, som KSAK anordnar vid sidan av D- kurserna svarar denna -organisation själv. Statens materiel får dock använ- das utan kostnad. Kostnaderna för sko- lans fullt utvecklade drift ha upptagits till 384 000 kronor årligen. : Förutom den personal, som är an- ställd på Älleberg, har utredningen an- sett det nödvändigt att med statliga me- del anställa en chefsinstruktör för se- gelflyget jämte assistent, fyra distrikt- segelflyginstruktörer samt en chefsin- struktör för modellflyget. Vidare har utredningen i sitt förslag upptagit ett årligt anslag på 17 000 kro- nor för anordnandet av centrala kurser för segel- och modellflyg. För de ele- ver, som äro avsedda att eventuellt gå till vidare utbildning vid rikssegelflyg- skolan, har utredningen föreslagit utde- lande av diplompremier, vilka beräknas utgå med 80 000 kronor för budgetåret 1943/44, 120 000 kronor för budgetåret 1944/45 och därefter i full utsträckning med 168 000 kronor varje år. ' För stödjande av modellflyget direkt, alltså frånsett kostnaderna för chefs- instruktören och de centrala kurserna, har ett anslag på 40 000 kronor föresla- gits. Detta anslag skall användas för upprättande av ett centralförråd av mo- dellflygmaterial, bidrag till hyreskost- nader för bygglokaler etc., och beräk- nas utgå med fullt värde fr. o. m. första året. Det framhålles i betänkandet som motivering för detta anslag den rent grundläggande betydelsen för hela flyg- intresset, som modellflyget har. Och denna betydelse understrykes ytterliga- re genom att utredningskommittén för den vidare utbildningen till segelflygare ansett sig böra förorda en viss premie- ring av insatserna inom modellflyget.