a RN NI HA TfA:s ORDBOK FRÅN VV TILL ::Ö? ; Försäkra Eder om att erBålla ordboken komplen från början genom att i tid. rekvirera de nummer av TA, som felas Eder. Ördboken började i TJA nr 48; 1942. Rekpirera felande nummer genom att insända avgiften 35 öre per exemplar på posigiro 157992 eller i frimärken. effektkurva: den kurva, som er- hålles, om man i varje ögonblick multiplicerar ström och spän- ning i en växelströmskrets med varandra och. uppritar de så- lunda erhållna värdena i ett dia- gram.i, funktion av tiden. Ef- fektkurvan uppvisar därvid i regel en dubbelt så hög frekvens som .ström- eller spänningskur- van. effektspärr: anordning, som för- hindrar uttagande av energi, då effekten överskrider 'en ' viss gräns. Anordningen består av en strömbegränsare, som bryter ' hela belastningen, då effekt- gränsen. överskrides. effektvikt: motors vikt per häst- kraft.” Kallas även hästkräft- vikt. efterlöpning: det avstånd i ett fordons längdriktning, som lig- ger "mellan mittpunkten på styr- hjulets kontaktyta mot vägba- nan och "den "punkt; där spin- deltappens förlängda centrum- linje träffar marken. Kallas även såväl casteravstånd som försprång. efterskuren fräs: fräs, vars fräs- tänder kan betraktas såsom formstål med överallt lika tvär- sektion, och vilkas skärform icke förändras genom en rätt utförd slipning. eftersläpning: skillnaden mellan det synkrona varvtalet (det ro- terande statorflödets varvbal) och srotorns varvtal i en asyn- kron: växelströmsmaskin. Oftast angives eftersläpningen i pro- cent av det synkrona varvtalet. | 54 egenfrekvens: frekvensen hos fria svängningar, t. ex. i en ström- krets. Denna frekvens skiljer sig föga från strömkretsens re- sonansfrekvens, egenförbrukning : den energi, som en elektrisk apparat förbrukar för att kunna fylla sin uppgift. egensvängning: (fri svängning) svängningsrörelse, som sedan den igångsatts ej mottager im- pulser utifrån. Om man exem- pelvis för en pendel ur dess vilo- läge "och. sedan släpper den, kommer den att utföra fria svängningar eller egensväng- ningar. Likaså uppkommer fria svängningar, då en kondensator urladdar sig över en spole. (De fria svängningarna dö bort ef- ter en viss tid på grund av dämpningen.) egentlig vikt: inom: tekniken för- hållandet mellan vikten av en viss volym av ett ämne och vik- ten av en lika stor volym vat- ten. Den egentliga vikten varie- rar med temperaturen och kal- las vanligare specifik vikt. För- kortas eg. v. egentligt värme: den värmemängd, som åtgår för att uppvärma en massenhet av ett ämne 1”C. Räknas vanligen i kilogramka- lorier (kcal) och benämnes även specifikt värme. egg: den skärande kanten på t. ex. Svarvstål, :kniv, saxskär e. dyl. eggvinkel: vid ett svarvstål vin- keln mellan skärytan ock släpp- ningsytan, mätt vinkelrätt mot skärande: kanten. egouttör: Cylinder i påppersma- skin.. Avser att öka effekten av avvattningen på virapartiet. eisemannmätare: apparat för uppmätning . av tycket i luft- | ringar. ejektor : RAS där rörelse- energien hos luft, vatten- eller - ångstråle användes för att upp- fordra t. ex. vatten ur en brunn. eker: den hjuldel av trä eller stål, som förbinder navet med hjul- ringens löt eller fälg. ekernippel: spännmutter för rada eker. eko: upprepande av ett ljud en viss tid efter det detsamma ut- sänts, beroende. på att de utsän- da ljudvågorna reflekterats mot exempelvis en bergvägg tillbaka till utsändaren. Fenomenet upp- träder ej endast vid ljudvågor utan även vid andra slag av vågor, såsom radiovågor, där det har funnit en praktisk an- vändning vid radiopejling för fartyg eller flygplan, Eko från reflekterande skikt i övre atmo- sfären (jonosfären) spela en stor roll vid radiomottagning. ekoeffekt: den inverkan ekofeno- menet har vid mottagning av på elektromagnetisk väg utsän- da ljud- eller bildsignaler (tråd- lös telefoni resp. television). ekolod: apparat, medelst vilken av- ståndet från exempelvis bottnen i ett fartyg till:havsbottnen kan uppmätas med tillhjälp av en ut- sänd ljudvåg (eller elektromag- netisk våg), vilken vid havsbott- hen reflekteras tillbaka mot far- tyget, där den mottages och; di- rekt på en pappersremsa regist- rerar havsdjupet. ekonomiser : se. economiser. -ekoruwm: rum, som användes i ut- sändningsstationer för radiopro- gram (studio). för att framkalla ekoeffekter i och för- ett natur- ligare återgivande av vissa ljud. ekospärr :. anordning vid telefoni, varigenom, under den tid tal- strömmar framgå i den ena riktningen, talströmmar: i mot- satt riktning spärras. Detta åstadkommes-: lämpligen genom ått den av en detektor likrikta- de... talströmmen = tillföres styr- gallret i ett förstärkarrör för den motriktade. talströmmen: ekostörning: form av störningar, som uppträda vid långa telefon- ledningar och som består i att energi ej blott vandrar i avsedd riktning längs ledningen utan till följd av reflexion i vissa punkter i ledningen även i mot- satt riktning. ekvivalentkrets (ekvivalent ström- krets): "kombination av serie- och parallellkopplade impedan- ser, vilken kombination (inom ett visst frekvensområde) kan ersätta en viss elektrisk ström- krets eller apparat, exempelvis en lång ledning eller en trans- formator. elasbicitet: en kropps förmåga: att under inverkan av yttre krafter ändra sin volym eller form och återtaga sina ursprungliga di- mensioner, när krafterna upp- höra. elasticitetsmodul: utgör exempel- vis vid dragning kvoten av kraf- ten per ytenhet ock den elastiska kroppens töjning under kraftens inverkan. Förkortas vanligen BE, 55