- Project Runeberg -  Teknik för Alla / Nr 11. 12 mars 1943 /
13

(1940-2001) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: elektrod—endotermisk reaktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: atomnr = atomnummer d. o. = detta ord ev. = eventuell hl = hektoliter kg = kilogram m = meter resp. = respektive t. ex. = till exempel atomv. = atomvikt d. v. s. = det vill säga ex. = exempel inkl. = inklusive konc, = koncentrerad max = maximum s. k. = så kallad Vv = volt beteckn. = beteckning e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt ist. f. = istället för kpkt = kokpunkt m, fl. = med flera smpkt = smältpunkt W = watt bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) ifr = jämför keal = kilokalori 1 = liter m. m. = med mera : spec. = speciell(t) c:a = cirka etc. = etcetera hk = hästkraft kem. = kemisk lat. = latin mm2 = kvadratmillimeter sp. v. = specifik vikt ellok: medelst elektriska motorer drivet lokomotiv. Motorerna matas med lik- eller växelström från en luftledning och driva hjulen antingen direkt eller (oftast i Sverige) över en kugg- växel. I Sverige användes enfas växelström 16 2/3 perioder per sekund och en spänning av 16 000 volt. Även trefasväxel- strömssystemet har kommit till användning. Mindre lok (växel- lok) äro utrustade med batte- rier (ackumulatorer) men kunna även drivas från ledningen. elsvetsning: svetsning med hjälp av elektrisk ström. Utföres an- tingen som <Iljusbågsvetsning (smältsvetsning) <eller mot- ståndssvetsning (vällsvetsning). emalj : vanligen ogenomskinlig s. k. glasfluss, d. v. s. glas med till- sats av färggivande metalloxid. Användes för ytbehandling av porslins- och metallföremål, vil- ka genom emaljöverdrag bliva isolerade eller mera motstånds- kraftiga mot yttre åverkan, t. ex. rost. emaljtråd: koppartråd med emalj- överdrag. EE. användes ofta i stället för bomullsomspunnen koppartråd för lindning av fält- spolar och ankare i elektriska maskiner. emission: utsändning (av elektro- ner, ljus, etc.). emissionsström: den elektriska ström, som passerar mellan anod och katod i t. ex. ett elektronrör till följd av de från katoden ge- nom upphettning av densamma 60 emitterade elektronerna. Det är att märka, att, medan elek- tronerna .gå från katod till anod, den elektriska strömmen räknas i motsatt riktning (från anod till katod). emscherbrunn: reningsanläggning för = avlopps- (kloak) vatten. Slam och vatten åtskiljas varef- ter slammet bringas att ruttna. emulsion: = finfördelad uppslam- ning av vätskedroppar i en an- nan vätska. Ex.: fiskleverolja i vatten, fiskleveroljeemulsion. Vattenemulsioner av feta oljor användas bl. a. som kylvätska vid skärande bearbetning av me- taller (borroljeemulsion). emulsor: apparat, varmed fett kan i smält tillstånd finfördelas och blandas med skummjölk. enankaromformare: elektrisk ma- skin, som drives som motor av en oftast flerfasig (6- eller 12- fasig) växelström och samtidigt i egenskap av likströmsgenera- tor lämnar en likspänning. Väx- elströmmen tillföres rotorlind- ningarna över släpringar och lik- strömmen uttages från samma rotorlindningar över en kommu- tator. Statorn är utrustad med utpräglade poler med fältlind- ningar, vilka matas av likström från kommutatorn. Den läm- nade likspänningen står i kon- stant förhållande till den tillför- da växelspänningen och kan ej regleras med fältet, vilket är en nackdel. endotermisk reaktion: reaktion, som fordrar värme för sitt ge- nomförande. elektrod: kontakt eller yta, vid vil. ken den elektriska strömmen övergår från ett material eller medium till ett annat. Exempel på elektroder äro anoden, kato- den eller gallren i ett elektron- rör, där strömmen övergår från metall till vakuum eller tvärtom, eller de av metaller eller deras föreningar bildade plattor, som neddoppas i elektrolyten till ett galvaniskt element, där ström- men övergår från metallplattor till elektrolyter eller tvärtom. Svetselektroder, mellan vilka en ljusbåge bildas för smältning av elektrodmaterialet och godsmate- rialet hos de arbetsstycken, som skola sammanfogas, är ett ytter- ligare exempel, elektrodhållare: anordning för fasthållandet av elektroden un- der elsvetsning. elektrodynamisk högtalare: högta- larkonstruktion, bestående av ett membran, vanligen av pressat pappersmaterial. En vid detta fäst cylindrisk talspole samt en elektromagnet med vingformat luftgap, i vilket talspolen är upphängd. Är tillsammans med den permanent-dynamiska hög- talaren (se d. o.) den förhärs- kande högtalarkonstruktionen i modern ljudreproduktionsteknik. elektrofilter: anordning, medelst vilken luft eller gaser kunna re- nas från däri befintliga damm- eller småpartiklar. Elektrofilter ha funnit stor användning inom den kemiska industrien, exem- pelvis vid blyframställning, sva- velsyreframställning eller cellu- losaframställning. Se cottrell- filter. elektrokemi: den gren av kemin, som ägnas kemiska omsättnin- gar beroende av elektrisk energi. Omfattande industri bygger på elektrokemiska processer. elektroljuddosa: anordning för nedteckning av ljud vid fono- grafer eller diktafoner eller återgivning av dylikt nedteck- nat ljud vid grammofoner. elektrolok: se ellok. elektrolys: sönderdelning av ett kemiskt ämne medelst en mellan tvenne = elektroder passerande ström, varvid beståndsdelarna vandra till var sin elektrod. elektrolysör: apparat för utföran- de av elektrolys. elektrolyt: ämne med den egen- skapen, att det sönderdelas i si- na beståndsdelar under inver- kan av en elektrisk ström, som flyter mellan tvenne elektroder. elektrolytbrytare: strömbrytare, som bryter och sluter en ström- krets i snabb följd genom snabb uppkomst och åter avlägsnande av en isolerande gas på ytan av '!en anod (positiv elektrod) i en elektrolyt. elektrolytisk cell: se elektrolysör. elektrolytkondensator: kondensa- tor, som består av tvenne i en elektrolyt nedsänkta elektroder av aluminium. På den positiva elektroden bildat oxidskikt utgör . kondensatorns dielektrikum, vil- ket är mycket tunt, varför kon- densatorns kapacitans blir myc- ket hög. elektrolytkoppar: mycket ren kop- par, framställd genom elektro- lys. Det är nästan uteslutande 57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 12 02:00:44 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-11/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free