Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknik för Alla:s tekniska ordbok: elektrod—endotermisk reaktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNIK för
ALLA :s TEKNISKA ORDBOK
Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten:
atomnr = atomnummer d. o. = detta ord ev. = eventuell hl = hektoliter kg = kilogram m = meter resp. = respektive t. ex. = till exempel
atomv. = atomvikt d. v. s. = det vill säga ex. = exempel inkl. = inklusive konc, = koncentrerad max = maximum s. k. = så kallad Vv = volt
beteckn. = beteckning e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt ist. f. = istället för kpkt = kokpunkt m, fl. = med flera smpkt = smältpunkt W = watt
bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) ifr = jämför keal = kilokalori 1 = liter m. m. = med mera : spec. = speciell(t)
c:a = cirka etc. = etcetera hk = hästkraft kem. = kemisk lat. = latin mm2 = kvadratmillimeter sp. v. = specifik vikt
ellok: medelst elektriska motorer
drivet lokomotiv. Motorerna
matas med lik- eller växelström
från en luftledning och driva
hjulen antingen direkt eller
(oftast i Sverige) över en kugg-
växel. I Sverige användes enfas
växelström 16 2/3 perioder per
sekund och en spänning av
16 000 volt. Även trefasväxel-
strömssystemet har kommit till
användning. Mindre lok (växel-
lok) äro utrustade med batte-
rier (ackumulatorer) men kunna
även drivas från ledningen.
elsvetsning: svetsning med hjälp
av elektrisk ström. Utföres an-
tingen som <Iljusbågsvetsning
(smältsvetsning) <eller mot-
ståndssvetsning (vällsvetsning).
emalj : vanligen ogenomskinlig s. k.
glasfluss, d. v. s. glas med till-
sats av färggivande metalloxid.
Användes för ytbehandling av
porslins- och metallföremål, vil-
ka genom emaljöverdrag bliva
isolerade eller mera motstånds-
kraftiga mot yttre åverkan, t.
ex. rost.
emaljtråd: koppartråd med emalj-
överdrag. EE. användes ofta i
stället för bomullsomspunnen
koppartråd för lindning av fält-
spolar och ankare i elektriska
maskiner.
emission: utsändning (av elektro-
ner, ljus, etc.).
emissionsström: den elektriska
ström, som passerar mellan anod
och katod i t. ex. ett elektronrör
till följd av de från katoden ge-
nom upphettning av densamma
60
emitterade elektronerna. Det
är att märka, att, medan elek-
tronerna .gå från katod till anod,
den elektriska strömmen räknas
i motsatt riktning (från anod
till katod).
emscherbrunn: reningsanläggning
för = avlopps- (kloak) vatten.
Slam och vatten åtskiljas varef-
ter slammet bringas att ruttna.
emulsion: = finfördelad uppslam-
ning av vätskedroppar i en an-
nan vätska. Ex.: fiskleverolja i
vatten, fiskleveroljeemulsion.
Vattenemulsioner av feta oljor
användas bl. a. som kylvätska
vid skärande bearbetning av me-
taller (borroljeemulsion).
emulsor: apparat, varmed fett kan
i smält tillstånd finfördelas och
blandas med skummjölk.
enankaromformare: elektrisk ma-
skin, som drives som motor av
en oftast flerfasig (6- eller 12-
fasig) växelström och samtidigt
i egenskap av likströmsgenera-
tor lämnar en likspänning. Väx-
elströmmen tillföres rotorlind-
ningarna över släpringar och lik-
strömmen uttages från samma
rotorlindningar över en kommu-
tator. Statorn är utrustad med
utpräglade poler med fältlind-
ningar, vilka matas av likström
från kommutatorn. Den läm-
nade likspänningen står i kon-
stant förhållande till den tillför-
da växelspänningen och kan ej
regleras med fältet, vilket är en
nackdel.
endotermisk reaktion: reaktion,
som fordrar värme för sitt ge-
nomförande.
elektrod: kontakt eller yta, vid vil.
ken den elektriska strömmen
övergår från ett material eller
medium till ett annat. Exempel
på elektroder äro anoden, kato-
den eller gallren i ett elektron-
rör, där strömmen övergår från
metall till vakuum eller tvärtom,
eller de av metaller eller deras
föreningar bildade plattor, som
neddoppas i elektrolyten till ett
galvaniskt element, där ström-
men övergår från metallplattor
till elektrolyter eller tvärtom.
Svetselektroder, mellan vilka en
ljusbåge bildas för smältning av
elektrodmaterialet och godsmate-
rialet hos de arbetsstycken, som
skola sammanfogas, är ett ytter-
ligare exempel,
elektrodhållare: anordning för
fasthållandet av elektroden un-
der elsvetsning.
elektrodynamisk högtalare: högta-
larkonstruktion, bestående av ett
membran, vanligen av pressat
pappersmaterial. En vid detta
fäst cylindrisk talspole samt en
elektromagnet med vingformat
luftgap, i vilket talspolen är
upphängd. Är tillsammans med
den permanent-dynamiska hög-
talaren (se d. o.) den förhärs-
kande högtalarkonstruktionen i
modern ljudreproduktionsteknik.
elektrofilter: anordning, medelst
vilken luft eller gaser kunna re-
nas från däri befintliga damm-
eller småpartiklar. Elektrofilter
ha funnit stor användning inom
den kemiska industrien, exem-
pelvis vid blyframställning, sva-
velsyreframställning eller cellu-
losaframställning. Se cottrell-
filter.
elektrokemi: den gren av kemin,
som ägnas kemiska omsättnin-
gar beroende av elektrisk energi.
Omfattande industri bygger på
elektrokemiska processer.
elektroljuddosa: anordning för
nedteckning av ljud vid fono-
grafer eller diktafoner eller
återgivning av dylikt nedteck-
nat ljud vid grammofoner.
elektrolok: se ellok.
elektrolys: sönderdelning av ett
kemiskt ämne medelst en mellan
tvenne = elektroder passerande
ström, varvid beståndsdelarna
vandra till var sin elektrod.
elektrolysör: apparat för utföran-
de av elektrolys.
elektrolyt: ämne med den egen-
skapen, att det sönderdelas i si-
na beståndsdelar under inver-
kan av en elektrisk ström, som
flyter mellan tvenne elektroder.
elektrolytbrytare: strömbrytare,
som bryter och sluter en ström-
krets i snabb följd genom snabb
uppkomst och åter avlägsnande
av en isolerande gas på ytan av
'!en anod (positiv elektrod) i en
elektrolyt.
elektrolytisk cell: se elektrolysör.
elektrolytkondensator: kondensa-
tor, som består av tvenne i en
elektrolyt nedsänkta elektroder
av aluminium. På den positiva
elektroden bildat oxidskikt utgör
. kondensatorns dielektrikum, vil-
ket är mycket tunt, varför kon-
densatorns kapacitans blir myc-
ket hög.
elektrolytkoppar: mycket ren kop-
par, framställd genom elektro-
lys. Det är nästan uteslutande
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Nov 12 02:00:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tfa/1943-11/0013.html