Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Har jag huvudet upp eller ner?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Radio- och pejlingsrummet på Brom-
mastahonen.
De bägge piloterna: kan ta det lugnt,
när den automatiska piloten ’är- till-
kopplad. Instrumenttavlan till ohjälp-
piloten synes mitt på bilden ovan den
stora instrumentbrädan. Det översta in”
strumentet är en ”konstgjord horisont”.
sakssnurra, som man drar upp med ett
snöre och som sedan själv håller balan-
sen, hur man än vrider underlaget som
den snurrar på.
ringar kallas kardansk upphängning,
och enklast kan man säga, att den rote-
rande trissan är upphängd som en olje-
lampa ombord på en båt.
Gyrots upphängning i
Et gyro är utomordentligt känsligt för
riktningsändringar, men inte så att
det håller emot om man vill vrida axeln,
inte heller så att det ger efter, utan det
avviker vinkelrätt mot riktningen av den
kraft, som söker vrida dess axel. Det är
dessa egenskaper, som utnyttjas i gyro-
instrumenten. Gyrots axel ligger vågrät
och vinkelrät mot flygriktningen; själva
turbinen snurrar alltså i ett vertikalt
plan, parallellt med flygriktningen. Om
flygplanet svänger åt vänster och tvin-
gar gyrot att följa med, kommer detta
att luta åt ena sidan, och denna rörelse
överföres till en visare. Detta utslag bi-
behålles så länge svängen fortsätter, ty
den störande kraften verkar ju hela ti-
den. En pendel och en gyrokursvisare
ger alltså tillsammans en fullständig bild
av flygplanets sidlutning och kursänd-
ring. På motsvarande sätt utnyttjas ett
gyro även för att ange flygplanets lut-
ning framåt eller bakåt, kompletterande
detta instrument. Och mera behövs inte.
Utrustad med dessa instrument kan fly-
garen ge sig in i varje moln. Att kunna
flyga efter instrument är numera en
nödvändighet för varje trafikflygare, och
vårt svenska flygbolag Aerotransports
piloter har namn om sig att vara sär-
skilt skickliga i blindflygning, som in-
strumentflygningen även kallas. Bolaget
har också en särskild flygtjänstavdel-
ning med flygkaptenerna Lindow och
Joneberg som lärare vid de inom bolaget
årligen ordnade repetitionskurserna i na-
vigation och instrumentflygning.
Föraren på ett trafikflygplan på läng-
re sträckor behöver inte heller numera
trötta ut sig med att ständigt sitta vid
styrspakarna och stirra på instrumen-
tens olika visare. Han kan bara koppla
till den automatiska
piloten och flygpla-
net sköter sig självt.
Dessa sinnrika in-
strument stöder sig
också på gyroskops-
verkan, vars relativt
svaga utslag me-
delst hjälpmotorer,
bli tillräckligt kraf-
tiga att påverka de
olika rodren.
Men i praktiken
har navigeringen i
dimma med enbart
dessa hjälpmedel vi-
"sat sig vara för krä-
vande för piloten
under längre flygtid
och dessutom ej till-
räcklig. Flygaren
kan sålunda vid dim-
flygning uteslutande
med = tillhjälp av
dessa instrument ej
bestämma avdrifter
och positioner och
ej heller leta rätt
på någon flyghamn.
Därför har sist men
icke minst de radio-
tekniska hjälpmed-
len kommit väl till
pass och utnyttjas
på olika sätt. Det är
därför <trafikflyg-
planen också har en
fullständig radiout-
(Forts. på sid. 28)
RR SYN ft är
me: IA PN kk NA ka AA bt FA cd et
Fb Rh Fri ke hh 3 IA et et Hk Kd 0 hh hh et IN MA AA IN KJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
