Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk pressrevy - En världsrymdens fridstörare - Intet är nytt under solen, av T. A. - Snillman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
e DIREKT BILDTELEGRAFFÖR-
bindelse per radio har öppnats mellan
Stockholm och New York med utväxling
av bilder dagligen mellan kl. 14 och
15.45.
+
e I OCH FÖR KROATIENS FULL-
ständiga elektrifiering har man skapat
det statliga elektriska företaget ”Dep”,
som skall bygga ett stort vattenkraft-
verk i Vinodol, ett värmekraftverk i
Neu-Gradiska och ett kraftverk i Mos-
tar. 7;
+
0 BANGAÅRDSPOSTEN I PHILADEL-
phia är byggd på pelare över spåren.
Taket, som är elvärmt vintertid för av-
lägsnandet av snön, utgör start- och
landningsplats för autogiros, vilka föra
posten till och från flygfältet.
+
e AV DE 600 LÄGENHETER, SOM
föregående år byggdes i Nässjö, var en-
dast en enda utan elkök. Lika många
helelektrifierade lägenheter väntas bli
byggda i år.
+
ee INOM KORT FÅR NORSKA FOL-
ket skor av glas. Skorna bestå av glas-
ull med inlagda metalltrådar. Fabrika-
tionen sker enligt ett nytt patent och
tillgår så, att metalltrådarna smältas
samman med glastrådarna till en matta,
som inte hindrar rörelsefriheten.
z x
0 I TYSKLAND HAR MAN KON-
struerat ljuddämpningsanordningar för
finmekaniska arbetsmaskiner. På en
kombinerad skriv- och bokföringsmaskin
t. ex. har man genomfört en sådan kon-
struktion genom att drivanordningen med
länkkätting utbytts mot snäckhjulsdriv-
ning, varvid snäckhjul av råhud kommit
till användning. Ljudet har därigenom
dämpats betydligt. Uppgiften bestod i
att för den elektriskt drivna maskinen
framställa en mera ljudlös drivanord-
ning för två drivaxlar, en för skrivver-
ket och en för räkneverket, varav den
VR
första skulle placeras inne i och den and-
ra under maskinen. Kättinghjul och
kugghjul framställdes av konstmassa och
vulkanfiber, men detta visade sig ej vara
tillräckligt för att göra drivanordningen
helt ljudlös. Man placerade därför mo-
torn vid sidan om skrivmaskinen och
byggde en snäckhjulsväxel för överfö-
ring av kraft till de båda drivaxlarna.
Transmissionshjulet av råhud sitter ome-
delbart intill drivaxeln för skrivverket.
Räkneverket drives också från skriv-
maskinsaxeln genom förmedling av ett
mellanhjul av råhud.
En världsrymdens
fridstörare
Er komet med sina bästa dagar bakom
sig och historien om en David-och-Go-
liat-strid i rymden har avslöjats av as-
tronomer vid Harvard-observatoriet en-
ligt uppgifter, som framlagts om Whipp-
le-kometen vid ett av Amerikanska
astronomiska sällskapets sammanträden
i New Haven.
Kometen ifråga upptäcktes år 1933 av
dr Fred L. Whipple vid Harvard. Det är
en oansenlig komet, som under år 1922
och därförut färdades fram tätt invid
Jupiter. Grannskapet till Jupiter och
denna planets väldiga attraktion — den
största i systemet — förändrade i hög
grad Whipplekometens bana. Under år
1922 var dess bana i det närmaste cirku-
lär. Banan var vidare i det närmas-
te lika stor som Jupiters. Men när
kometen och Jupiter en tid färda-
des tillsammans, påverkades kometens
bana enormt, så att den förra nu kom-
mer mellan 450 000 000 kms avstånd
från solen och 800 000 000 km från solen.
Den senare siffran anger Jupiters ge-
nomsnittliga avstånd från solen, varför
det kommer att erbjudas tillfällen i
framtiden, när kometen och den väldiga
planeten råka i strid. Kometen kommer
alltid att förlora. Den förlorade tre år
av ”sitt liv” år 1922, så att den i stället
för att ta 10 år på sig för en färd runt
solen nu endast har att göra omkring
sju år. 3 |
Dess historia före 1920 är dunkel,
men en astronom, som har gott om tid
på sig, kan ju göra beräkningar bakåt
och räkna ut, huruvida ej denna komet
kan ha haft en mycket vidare bana än
Jupiter och möjligen blivit ”fångad” av
solsystemets Goliat.
Intet är nytt under solen
Nyligen har vårt myntverk släppt ut
nya silvermynt med lägre silverhalt än
förut och låtit järnmynt i viss utsträck-
ning ersätta de gamla kopparmynten.
Otaliga gånger har man i alla länder
under krigs- och kristider måst tillgripa
precis samma eller liknande åtgärder.
Ibland har det varit, liksom nu hos oss,
metallbrist som varit anledningen, ibland
har det varit rent penningpolitiska skäl,
ibland kan man tala om medveten pen-
ningförfalskning.
Ett nutida myntverk är utrustat med
förnämliga maskiner och handarbetet är
inskränkt till det minsta möjliga. An-
nat var det förr. Då skedde allt arbete
för hand, såsom denna sexhundraåriga
bild (från 1887) visar. Det är en in-
riör av ett myntverk, som arbetade för
att tillverka ”mindervärdiga” mynt un-
der inbördesstriderna i Schweiz. I bak-
grunden skymtar en ässja med bälg och
en man, som räcker ut metallen till
stänger. Så stansas det runda myntet
ut och präglas. Denna livfulla bild är
hämtad ur ett nyligen utkommet arbete
”Die schweizer Bäilderchroniken des
15/16. Jahrhunderts”. Däri produceras
en mängd av de oskattbara skisser, teck-
ningar och målningar, som finnas beva-
rade från medeltiden i schweiziska mu-
seer och arkiv. Det är krigsscener, ar-
betsmonument och fredliga lekar, som
återgivas av flera skickliga konstnärer.
ISEAS
7
SNILLMAN
Den flygande kappsäcken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
