atomnr = atomnummer d. o. = detta ord ev. = eventuell hl = hektoliter TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten: kl : kg = kilogram m = meter resp. = respektive t.ex, = till ex atomv. = atomvikt d. v. 8. = det vill säga ex. = exempel inkl. = inklusive = konc, = kondenirerad max = maximum 8. Ek = gå kallad vE Sö Re beteckn. = heteckning e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt ist. f. = istället för kpkt = kokpunkt m. fl. = med flera smpkt = smältpunkt W = watt bl. a = bland annat eng. = engelsk (t) jfr = jämför kcal = kilokalori I = "liter 4 m. m. = med mera spec. = speciell(t) c:a = cirka etc. = etcetera bk = hästkraft kem. = kemisk = + lat. = latin sp. Vv. = specifik vikt densator, som, då potentialdif- ferensen mellan dess plattor är 1 V, har laddningen (elektri- citetsmängden) 1 amperesekund 1 coulomb). Symbolen för farad är Faradays mörka rum: (uttalas fa- radäs), mörkt (icke lysande) parti (rum) mellan det negati- va glimljuset vid katoden och anodglimljuset i en glimurladd- ning, vilket mörka rum upp- kommer på grund av att elek- tronerna här ha en så ringa hastighet, att de ej kunna för- orsaka en ljusemission från atomerna i den omgivande ga- sen. fartygsingenjor: wmariningenjör, som på större svenska krigsfar- tyg har ansvaret för drift och underhåll av maskiner, fartygs- skrovet och de tekniska anord- ningar, som ej äro underställda artilleri-, torped- och radiooffi- cerarna. fas: plan respektive konisk eller konkav, snedställd fogyta. fasankare, ankare (rotor), som är försett med en faslindning (se d. 0.). fasbalansrelä: balansrelä, som an- vändes i trefasnät som skydd mot osymmetrisk spänningsför- delning på de olika faserna, sär- skilt som motorskydd för tre- fasmotorer. fasföljd: ordningsföljd, i vilken de olika växelströmmarna i ett flerfassystem (exempelvis ett trefassystem) följa på var- andra. fasklyvningssystem: system vid elektrisk järnvägsdrift, varvid enfasväxelström från kontakt- ledningen omformas till trefasig växelström för drivmotorerna. 68 faskompensator: anordning, var- med den reaktiva effektkompo- nenten i växelströmsanläggnin- gar helt eller delvis upphäves (kompenseras).- För kompense- ring av hela anläggningar (kol- lektiv faskompensering) använ- des oftast tomgående synkron- motorer, vars reaktiva effekt kan kontinuerligt varieras ge- nom reglering av motorns mag- netiseringsström och som äro inkopplade på det anläggningen matande nätet. faslampa: vanlig glödlampa, som användes för att vid infasning av en synkronmotor på ett nät konstatera faslikhet (fasöver- ensstämmelse, synkronism) mel- lan nät och synkronmotor. faslindning: av flera spolar eller härvor sammansatt lindning, där alla spolar eller härvor, som intaga samma läge i förhållan- de till maskinens poler, sam- manföras (hopkopplas) till en fas. Faslindnhingen är alltså en växelströmslindning, ehuru den i speciella fall även använts:för likströmsmaskiner, och användes i statorn till synkrona och asyn- krona maskiner samt ibland i rotorn till asynkrona maskiner (släpringade asynkronmaski- ner). fasmeter: instrument, som direkt angiver effektfaktorn cos & eller sin q. Instrumentet kal- las därför även cos I -meter resp. sin P-meter. Dylika in- strument användas emellertid endast som <tavelinstrument i elektriska anläggningar för att ungefärligen angiva cos P resp. sin P och ej för att noggrant mäta dessa storheter. mm2 = kvadratmillimeter excitera: t. ex. 1) framkalla elek- triska svängningar i en krets, 2) tillföra en atom energi: så att den blir i stånd att utsända ljus. exhaustor: apparat, i konstruktio- nen lik en ventilator, som alst- rar ett vakuum, varmed t. ex. utsugning av rökgaser eller transport genom rörledningar av massagods, såsom spannmål, kol e. dyl. kan åstadkommas. exkavator: maskin, avsedd för ut- grävningar vid t. ex. schakt- ning. | exotermisk reaktion: reaktion, som « utvecklar värme. expander: del, som tvingar ett an- nat element att utvidga sig. expansion: volymökning, t. ex. då bränsleluftblandningen i en mo- torcylinder efter tändning för- brännes under det gasen samti- digt utvidgar sig. expansionsbox: sådan packdosa, som placerad i t. ex. en rörled- ningsskarv, förutom att åstad- komma en tät förbindning även medger att den ena rördelen kan fritt röra sig gentemot den andra. expansionsbroms: vid bilar vanlig broms, där det bromsande orga- net tryckes utåt mot den omgi- vande bromsbanan (bromstrum- man). Kallas även innerbroms. expansionsbrytare: strömbrytare, vari den vid brytningen uppstå- ende ljusbågen släckes genom kondensering av exempelvis vat- tenånga i densamma. expansionsfog: detsamma som di- latationsfog (se d. o0.). expansionsförhållande: vid en ångmaskin det inverterade vär- det av fyllningsgraden, som är förhållandet mellan den väg- längd kolven tillryggalägger un- der ångans inströmning och he- la kolvvägen. expansionskabel: elektrisk kabel, bestående av en kärna och en denna kärna omgivande mantel. Mellan mantel och kärna ligger en spirallindad remsa av fibröst material. Det till följd av den- na 'spirallindning uppkommande spiralformiga rummet mellan mantel och kärna är fyllt av en gas under övertryck. expansionskoppling: vanligen det- samma som expansionsbox (se di 0): expansionskärl: kärl, avsett att att upptaga vätska, som på grund av värmeutvidgning el- jest skulle avgå ur t,. ex. ett rör- system. expansionsslag: <arbetstakt «(se (6 (0) expansionsslid: vid ångmaskiner förekommande slid anbragt utan- på fördelningssliden, varigenom ångan tvingas arbeta med ex- pansion. expansionstakt: arbetstakt «(se d. 0.). explosionsmotor: tidigare vanlig, men felaktig benämning på en förbränningsmotor. explosionsskydd: vid fordonsmotor den av fin metallduk bestående anordning, som är insatt mellan förgasaren och inloppsröret för att undvika baktändning. 65