Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknik för Alla:s tekniska ordbok: framkallning—fältspole
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
atomnr = atomnummer d. o. = detta ord
TEKNIK för ALLA :s TEKNISKA ORDBOK
”Förteckning över de förkortningar och sammandragningar av ord, som förekomma i texten:
ev. = eventuell
kg = kilogram inkl. = inklusive m = meter resp. = respektive t. ex. = till exempel
atomy. = atomvikt d. v. s. = det vill säga ex. = exempel konc, = koncentrerad ist. f. = i stället för max = maximum s. k. = så kallad V =E Vv
beteckn. = beteckning e. dyl. = eller dylikt fryspkt = fryspunkt kpkt = kokpunkt ifr = jämför m, fl. = med flera smpkt = smältpunkt W = watt
bl. a. = bland annat eng. = engelsk (t) hl = hektoliter 1 = "liter kcal = kilokalori m, m., = med mera spec. = speciell(t)
c:a = cirka etc. = etcetera hk = hästkraft lat. = latin kem, = kemisk mm? = kvadratmillimeter sp. v. = specifik Vikt
frekvensrelä: relä, som är käns-
ligt för en viss eller vissa frek-
venser eller för förändringar i
frekvensen.
frekvensstabilisator: anordning,
varmed frekvensen hos en oscil-
lator hålles konstant. Ofta an-
vändes härför en ur en kvarts-
kristall på lämpligt sätt skuren
platta, som placeras mellan
tvenne metallbelägg, vilka se-
nare inkopplas mellan katod och
styrgaller i oscillatorröret.
fria svängningar: dämpade sväng-
ningar, vilka uppkommit i en
krets efter det att en påtryckt
spänning upphört att verka.
Svängningarnas frekvens är be-
stämd av kretsens induktans
och kapacitans.
frigående hål: ogängat hål med
sådan diameter, att en skruv
kan med lämpligt spel införas i
detsamma.
frihjul: på sådant sätt anordnat
hjul, att i ena rotationsrikt-
ningen relativ vridning kan
uppkomma mellan hjulet och
dess axel, medan de i andra ro-
tationsriktningen följas åt som
en enhet.
frikoppling: utlösbar förbindelse
mellan drivande axel och den
därav drivna axeln.
friktionsbroms: broms som grun-
dar sig på bromsverkan genom
friktionsmotstånd.
friktionselektricitet: elektrostati-
ska laddningar uppkomna ge-
nom friktion mellan två olika
ämnen.
friktionsförluster: av friktion or-
sakade energiförluster, t. ex. i
lager.
friktionshjul: hjul avsett för rö-
relseöverföring medelst friktion.
78
friktionskoeffecient: kyot av frik-
tionskraft (se d. o.) och normal-
kraft vid glidning.
friktionskoppling: element för lös-
bar hopkoppling av tvenne ax-
lar, varvid vridmomentet över-
föres genom friktion mellan två
eller flera mot varandra tryck-
ta ytor.
friktion(skraft): den kraft, som
uppstår, då kroppar i kontakt
röra sig i förhållande till var-
andra och som motverkar rörel-
sen.
friktionsväxel: anordning att över-
föra vridande moment mellan
tvenne varandra korsande ax-
lar. En på den ena axeln fast an-
bragt plan skiva hålles tryckt
mot ett på den andra axeln för-
skjutbart men ovridbart anord-
nat hjul. Genom förskjutning
av hjulet till eller från skivans
centrum varieras utväxlingsför-
hållandet.
fristråleturbin: vattenturbin av
aktionsturbintyp, bestående av
ett hjul med skovlar runt peri-
ferien, vilket med en eller flera
vattenstrålar försättes i rota-
tion.
fri väglängd: den vägsträcka, som
en molekyl tillryggalägger mel-
lan tvenne sammanstötningar
med andra molekyler.
frysmaskin: maskin för alstring
av låga temperaturer; benäm-
nes även kylmaskin,
fryspunkt: den temperatur, vid
vilken en vätska övergår till
fast form (stelnar).
frånskiljare: oftast som en ’kniv-
strömbrytare konstruerad an-
ordning, varmed en effektström-
brytare eller annan elektrisk
’ apparat fullständigt kan av-
skiljas från spänningsförande
ledningar i och för översyn eller
reparation.
frånsvetsning: > tillvägagångssätt
vid acetylen-syrgassvetsning;
svetsbrännaren och svetstråden
(tillsatsmaterialet) föras så,
att lågan under långsamt och
jämnt framåtskridande i fogen
beskriver halvcirkelformiga bå-
gar omkring svetstrådens nedre
ände, varvid denna föres fram
längs fogen utan sidorörelser.
Lågan riktas från den svetsade
delen "av fogen. Kallas ofta
även vänstersvetsning.
fräs: roterande, med skäreggar
försett verktyg för spånavskil-
jande bearbetning.
fräsa: bearbeta med fräs.
fräsdorn: maskinelement för upp-
sättning av vissa frästyper i en
fräsmaskin.
fräsmaskin: verktygsmaskin för
bearbetning medelst fräs (se
dom
frässpindel: den del av fräsmaski-
nen vid vilken fräsen, ev. fräs-
dornen, infästes och som ger
fräsen skärrörelse,
ftalsyra: > ortobensoldikarbonsyra.
Bildas vid oxidation av nafta-
Ibbes
fuktighet: i luften förefintlig vat-
tenånga. Luftfuktigheten mätes
vanligen i: 1) gram vattenånga
per m” luft, absolut fuktighet,
2) gram vattenånga per kg fuk-
tig luft, specifik fuktighet, 3)
angivande av procentuella för-
hållandet mellan vattenångans
deltryck och mättad vattenångas
tryck vid rådande temperatur,
relativ fuktighet, 4) enbart ge-
nom angivandet av vattenångans :
deltryck.
fuktighetsmätare: instrument för
mätning av luftens fuktighet.
Kallas även hygrometer.
fullerjord: avfärgningsmedel spec.
till avfärgning av oljor. ;
fullt härvsteg: utföringsform av
en ankarlindning till en elek-
trisk maskin, vilken utförings-
form består i att varje härvas
båda sidor ligga på exakt en
poldelnings avstånd från var-
andra (se diameterlindning).
fundament: underlag för maskin
eller byggnad.
fuxsvans: detsamma som fogsvans
(se d. 0.).
fyllnadsfaktor: 1) tal, som anger
förhållandet mellan samman-
lagda mängden material i ett
ytskikt och den teoretiska ma-
terialmängden, F. för normalt
maskinbearbetade ytor är c:a
0,5, 2) tal, som anger förhållan-
det mellan den sammanlagda
koppararean i en lindningshär-
vas tvärsnitt till totala arean i
samma tvärsnitt.
fyllnadsämne: t. ex. tillsatsämnen
till pappersmassa för att giva
papperet vissa egenskaper så-
som glans, tryckbarhet, vikt etc.
Som = fyllnadsämne användes
kaolin, talk, gips, bariumsulfat
m. m.
fyllning: 1) isolerande material,
som utfyller håligheter i en
byggnads golv och väggar, 2)
det försänkta parti av t. ex. en
dörr, vilket omgives av ram-
stycket, 3) den del av kolv-
vägen i en ångmaskin, under
vilken ånga inströmmar i cylin-
dern.
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
