Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygande livräddare, av Yngve Norrvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—L
FLYGANDE LIVRADDARE
an kan gott säga att central-
Miptohlemet i flygutvecklingen
har varit säkerheten. Att uppnå
hög hastighet, god lastförmåga,
stora aktionsradier o. s. v. har gi-
vetvis i och för sig erbjudit kon-
struktörerna stora svårigheter, men
de har dock ständigt, och kanske
i ännu högre grad än då det varit
fråga om planens fart. och last-
prestanda m. m. måst ta hänsyn
till just säkerheten, som mer än
då det gäller andra kommunika-
tionsmedel ställt stora krav, inte
minst ur den synpunkten att över-
vinna den alltid uppträdande ovil-
jan och rädslan för nya uppfinnin-
gar.
Failskärmen var ett av de första
— och man frestas säga primiti-
vaste — medlen att skapa ”säker-
het” i luften. Att fallskärmen
kommit att spela en så viktig roll
i den fortsatta utvecklingen, har
samma orsak, som att livbåten på
ett fartyg strängt taget aldrig kom-
mer att lämnas hemma.
och fallskärmen är sista utvägen
ur en svår situation.
Men = flygplanskonstruktörernas
hela strävan har ständigt inriktats
Livbåten.
på att göra flygarens livboj — fall-
skärmen — obehövlig, och de har
faktiskt kommit mycket långt. I
ett modernt passagerarplan finns i
allmänhet inga fallskärmar av den
anledningen, att säkerheten därvid-
lag är så stor att de helt enkelt an-
setts överflödiga. Men då det gäl-
ler stridsplan blir förhållandet ett
annat. Här hjälper det inte alltid
med stor flygsäkerhet — fientligt
flyg och luftvärn gör ju allt för
att nedsätta denna flygsäkerhet,
och i många fall räcker det inte
ens med fallskärmar att rädda en
havererande stridsplansbesättning.
Luftstriderna äger lika ofta rum
över vatten som över land, och det
har gång på gång hänt att våldsam-
ma strider utkämpats mellan land-
baserade luftstridskrafter långt ute
över havet, utan att någondera si-
dan haft tillgång till stöd i någon
form av fartyg.
Även om varje flygplan, som in-
vecklas i strid över vattenområden,
är utrustat med speciella anordnin-
gar för livräddning, kan det lätt
inträffa, att en flygplansbesättning,
som råkat i sjönöd inte kan stå
att rädda på annat sätt än genom
Så här ser en av amerikanarnas flyggummibåtar ut. Lägg märke till de små pad-
delårorna.
är sl
16 TEKNIK för ALLA
insättandet av speciella ”livrädd-
ningsplan”. Detta kan även ofta
vara fallet med besättningar från
fartyg, som av en eller annan an-
ledning gått under.
å flera håll i världen har man på
Por år skapat ett visst ”flyg-
räddningssystem”. Vilka som kom-
mit längst i detta hänseende är inte
lätt att svara på. Amerikanarna
har här liksom i så mycket annat
visat stor uppfinningsrikedom, och
deras lösning av problemen är i
"många fall mycket intressant. De-
ras ”Coast guard” lär enligt upp-
gift ha en speciell avdelning, som
helt inriktat sig på att lämna hjälp
åt förolyckade flygare. Detta har
skett genom insättandet av speciel-
la livräddningsplan, som patrulle-
rar vissa områden och är utrustade
på särskilt sätt. Vidare har man
genom en mångfald anordningar
på varje flygplan sökt att i största
möjliga utsträckning göra det möj-
ligt för en havererande flygare att
”hjälpa sig själv”, bland annat ge-
nom att förse honom med lätt upp-
pumpningsbara gummibåtar, flyg-
dräkter 0. s. v.
Som livräddningsplan kan endast
speciellt för ändamålet konstruera-
de maskiner användas med någon
större framgång, och det förefaller
också ganska naturligt, att sjöflyg-
plan lämpar sig allra bäst för det-
ta ändamål. Enligt en färsk upp-
gift från Tyskland har Dornier-
fabrikerna helt nyligen låtit bygga
om en av sina konstruktioner ”Do
18”, till livräddningsplan.
”Do 18” har tidigare gjort tjänst
som Sspanings- och skolplan och
gjort sig känt som ett synnerligen
”sjövärdigt” plan, stabilt och på-
litligt under de mest skiftande vä-
derleksförhållanden, vilket ju ock-
så torde vara en förutsättning för
att fullgott livräddningsplan.
Planet kan efter ombyggnaden
förutom den ordinarie besättningen
rymma ytterligare fem personer.
Vid flottörerna finnas s. k. kläng-
linor anbringade, vid vilka de nöd-
ställda kan klamra sig fast tills
man hinner bärga dem. För detta
ändamål finns också möjligheter
för en medlem av planets besätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
