STOPPKLACK 3 $ SIKTE ST oo VAVTRYCKARE HUVUD- ERYTARE SMANÖVER- HANTAG - LOPRING Mere 2 th brer dd . RAM FÖR LYFTNING JUSTERARM FÖR SÄTET | & HÄNG IERORCAN — FÖR TORNETS URIDHING. | £ r £ É É Metod för monter ring av kulsprutor i nosen eller flyg- kroppen av ett flygplan utan an- vändning av den runda tornkonstruk- tionen. England har man konstruerat ett kulsprutetorn för flygplan, som är ganska intressant. Tornet har i första hand byggts med tanke på den för en större flygplansproduktion nödvändiga standar- diseringen samt konstruerats så, att det utan större svårighet kan inmonteras på de olika nu använda bombplanstyperna. Redan år 1930 började flygplanskon- struktörerna i Bristol sina försök att byg- ga in de rörliga kulsprutorna, så att de ” och skytten ei behövde besväras av den kraftiga flygvinden. Kulsprutetornets ma- növrering åstadkoms till en början av skytten själv ända till år 1933, då för tor- nets vridning och manövrering installera- des en elektrisk motor, sedan tog man den hydrauliska kraften till hiälp. År 1935 byggdes den första Blenheim- bombaren, vilken hade ett på mitten av flygkroppen placerat kulsprutetorn, som kraftigt kunde vrida sig i sidled, varjäm- te den enda kulsprutan giordes infällbar i olika höjdvinklar, elevationer. Det i Bristol tillverkade kulsprutetornet utgör en utveckling och fullkomning av Blenheim-tornet. Man har därvid utprovat olika fabrikat, antal och kalibrar hos kul- T. v.: Ett på hydraulisk väg manövrerat torn av 1932 års modell, avsett för stora bombmaskiner. Nedan: En hydrau- lisk kompensator för kulsprutornas uppåtgående rörelse. RELATIV VIND- > BIKTNING