Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modellbygge: Omkopplare för gummimotormodeller, av Scribo Volo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heger
CS TA
För ungefär fyra, fem år sedan var
det en alldeles speciell fart och
flykt över modellflyget och både all-
mänhetens och modellbyggarnas intresse
stod på helspänn. Särskilt var det
motormodellflyget, som då blomstrade
och inte undra på det, eftersom denna
kategori modellplan mest likna ”rik-
tiga” flygplan eller i varje fall gör det
i en intresserad åskådares ögon. Att
segelmodellerna kom en smula i skym-
undan är således ej att förundras över.
Nu är det tvärtom! Och det finns
knappast någon modellflygtävling av i
dag, där inte segelmodellerna utgör den
dominerande parten av de tävlandes
plan. Anledningen? Ja, den är naturlig.
Kriget har ju avskurit oss från många
viktiga varor och även drabbat modell-
byggarna genom att balsan och gummi-
snodden inte längre kan importeras.
Nå, balsan kanske inte är i lika hög
grad oumbärlig som t. ex. gummisnod-
den. Den kan ju ersättas av inhemska
träslag som t. ex. furu, lind och poppel,
men för den drivande kraften, för
gummisnodden, har man inte funnit
någon ersättning inom landet.
Trots detta är det dock alldeles fel-
aktigt att motormodellflyget helt läg-
ges ner. Ute i landet finns det över-
allt modellbyggare som har gott om
denna eftersökta vara och alltjämt har
också en och annan modellfirma snodd
i lager. Låt vara att snodden är i
äldsta laget, den saken spelar dock inte
någon nämnvärd roll. Rätt skött och
trimmad kan nämligen en gummisnodd
användas många år.
När motormodellerna stod främst på
programmet inriktades byggarnas sär-
skilda uppmärksamhet på att få dem
att stiga brant, snabbt och framför allt
länge med ett åtföljande flackt och
långvarigt glid. Detta är emellertid inte
alltid så lätt att nå, om man använder
enbart en gummisnodd för propellern
och av den anledningen var det många
modellflygare, som prövade både vanliga
kuggväxlar, duplikatorer och sist men inte
minst s. k. omkopplare. De senare kanske
är mest intresseväckande men på samma
gång de som mest gäckat mången ung
modellkonstruktör.
I stora drag avser denna konstruk-
tion att få fram en, om inte precis dub-
belt så lång gångtid för motorn, så dock
en i det närmaste lika lång. Man använ-
der sig nämligen av två gummimotorer
av vilka den första, som är direkt kopplad
till propelleraxeln, först löper ut, var-
efter den andra gummimotorn griper in
och får modellen att stiga än en gång.
Detta låter ju vackert nog i teorin och
följaktligen vore det väl ingen konst att
omsätta teori i praktik. Men här börjar
problemen komma. Att en konstruktion
fungerar på papperet är ju för övrigt
inte heller detsamma som att den skulle
fungera jämväl i praktiken. Det är
heller inte många modellflygare av
svenska stammen som funnit någon
ändamålsenlig konstruktion, men där-
emot har ett flertal uppslag av ameri-
OMKOPPLARE
för GUMMIMOTORMODELLER
En genial konstruktion
kanskt ursprung visat sig vara utför-
bara i praktiken.
Då det kan vara lämpligt att sätta
modellflygarna in i en av de hittills
bästa konstruktionerna, skall vi här
nedan i korta drag granska en anord-
ning av den schweiziske konstruktören
Werner Morf.
De två gummisnoddarna dras upp
antingen för sig eller på samma gång
varvid man med ett finger trycker om-
kopplaren 2 så att den häktas fast av
griparmen 3 och hålles i detta läge.
Den gummisnodd som är direkt kopp-
lad till propelleraxeln 4, kan löpa ut
fritt, under det att den övre snodden
ej kan träda i funktion på grund av
att tanden 8 på omkopplaren 2 inte är
rörlig och således spärrar gummisnod-
den 5 från kugghjulet 6 och därigenom
även kugghjulet 7.
När den undre snodden löpt ut nästan
helt, sker omkopplingen genom att en
fjäder i spinnern 9 drar fram den för-
sta gummisnodden varvid ringen 10
frigör spärrhaken 3 och på samma gång
följaktligen även omkopplaren 2, som
genom en fjäder respektive för fram
och tillbaka griptänderna 12 och 8.
Genom att omkopplaren 2 frigjorts, dras
den ej rörliga tanden 8 tillbaka från
kugghjulet 6 och motsvarande tand 12
griper in i kugghjulet 7 på propelleraxeln.
Den övre snodden börjar överföras på
propelleraxeln via de två kugghjulen
under det att de varv, som återstår på
den undre gummisnodden kan löpa ut
genom en frigångsanordning 13. Fjädern
9 skall vara så stark att omkopplingen
sker innan den undre snodden helt gått
ut och helst när modellen befinner sig
i horisontalflygning eller t. o. m, i stig-
ning. Frigångsanordningen 13 förhind-
rar att den undre snodden dras upp av
den övre och en frikoppling 14 låter
slutligen propellern rotera fritt sedan
de båda gummimotorerna löpt ut.
Scribo Volo.
SS 6
å I
EA
—-
1 > 4
g
=E rr HG
I lg
| JK
nd
NN
— =—=Lu
Yr ne
for 7
— fe
— bä -
NER =
I ull
L TT
T ä
I z I Ed
& N
SSR 18 1) Kapselns främre och
RSS bakre väggar. 2) Om-
kopplare. 3) Hake. 4)
Propelleraxel. 5) Propelleraxel. 6) Kugghjul. 7)
Kugghjul. 8) Griptand. 9) Fjäder. 10) Mässings-
i ring. 11) Kapselns sidoväggar. 12) Griptand. 13)
LL
Frikoppling. 14) Frigång. 15) Fjäder. 16) Fjäder.
TEKNIK för ALLA 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
