Heger CS TA För ungefär fyra, fem år sedan var det en alldeles speciell fart och flykt över modellflyget och både all- mänhetens och modellbyggarnas intresse stod på helspänn. Särskilt var det motormodellflyget, som då blomstrade och inte undra på det, eftersom denna kategori modellplan mest likna ”rik- tiga” flygplan eller i varje fall gör det i en intresserad åskådares ögon. Att segelmodellerna kom en smula i skym- undan är således ej att förundras över. Nu är det tvärtom! Och det finns knappast någon modellflygtävling av i dag, där inte segelmodellerna utgör den dominerande parten av de tävlandes plan. Anledningen? Ja, den är naturlig. Kriget har ju avskurit oss från många viktiga varor och även drabbat modell- byggarna genom att balsan och gummi- snodden inte längre kan importeras. Nå, balsan kanske inte är i lika hög grad oumbärlig som t. ex. gummisnod- den. Den kan ju ersättas av inhemska träslag som t. ex. furu, lind och poppel, men för den drivande kraften, för gummisnodden, har man inte funnit någon ersättning inom landet. Trots detta är det dock alldeles fel- aktigt att motormodellflyget helt läg- ges ner. Ute i landet finns det över- allt modellbyggare som har gott om denna eftersökta vara och alltjämt har också en och annan modellfirma snodd i lager. Låt vara att snodden är i äldsta laget, den saken spelar dock inte någon nämnvärd roll. Rätt skött och trimmad kan nämligen en gummisnodd användas många år. När motormodellerna stod främst på programmet inriktades byggarnas sär- skilda uppmärksamhet på att få dem att stiga brant, snabbt och framför allt länge med ett åtföljande flackt och långvarigt glid. Detta är emellertid inte alltid så lätt att nå, om man använder enbart en gummisnodd för propellern och av den anledningen var det många modellflygare, som prövade både vanliga kuggväxlar, duplikatorer och sist men inte minst s. k. omkopplare. De senare kanske är mest intresseväckande men på samma gång de som mest gäckat mången ung modellkonstruktör. I stora drag avser denna konstruk- tion att få fram en, om inte precis dub- belt så lång gångtid för motorn, så dock en i det närmaste lika lång. Man använ- der sig nämligen av två gummimotorer av vilka den första, som är direkt kopplad till propelleraxeln, först löper ut, var- efter den andra gummimotorn griper in och får modellen att stiga än en gång. Detta låter ju vackert nog i teorin och följaktligen vore det väl ingen konst att omsätta teori i praktik. Men här börjar problemen komma. Att en konstruktion fungerar på papperet är ju för övrigt inte heller detsamma som att den skulle fungera jämväl i praktiken. Det är heller inte många modellflygare av svenska stammen som funnit någon ändamålsenlig konstruktion, men där- emot har ett flertal uppslag av ameri- OMKOPPLARE för GUMMIMOTORMODELLER En genial konstruktion kanskt ursprung visat sig vara utför- bara i praktiken. Då det kan vara lämpligt att sätta modellflygarna in i en av de hittills bästa konstruktionerna, skall vi här nedan i korta drag granska en anord- ning av den schweiziske konstruktören Werner Morf. De två gummisnoddarna dras upp antingen för sig eller på samma gång varvid man med ett finger trycker om- kopplaren 2 så att den häktas fast av griparmen 3 och hålles i detta läge. Den gummisnodd som är direkt kopp- lad till propelleraxeln 4, kan löpa ut fritt, under det att den övre snodden ej kan träda i funktion på grund av att tanden 8 på omkopplaren 2 inte är rörlig och således spärrar gummisnod- den 5 från kugghjulet 6 och därigenom även kugghjulet 7. När den undre snodden löpt ut nästan helt, sker omkopplingen genom att en fjäder i spinnern 9 drar fram den för- sta gummisnodden varvid ringen 10 frigör spärrhaken 3 och på samma gång följaktligen även omkopplaren 2, som genom en fjäder respektive för fram och tillbaka griptänderna 12 och 8. Genom att omkopplaren 2 frigjorts, dras den ej rörliga tanden 8 tillbaka från kugghjulet 6 och motsvarande tand 12 griper in i kugghjulet 7 på propelleraxeln. Den övre snodden börjar överföras på propelleraxeln via de två kugghjulen under det att de varv, som återstår på den undre gummisnodden kan löpa ut genom en frigångsanordning 13. Fjädern 9 skall vara så stark att omkopplingen sker innan den undre snodden helt gått ut och helst när modellen befinner sig i horisontalflygning eller t. o. m, i stig- ning. Frigångsanordningen 13 förhind- rar att den undre snodden dras upp av den övre och en frikoppling 14 låter slutligen propellern rotera fritt sedan de båda gummimotorerna löpt ut. Scribo Volo. SS 6 å I EA —- 1 > 4 g =E rr HG I lg | JK nd NN — =—=Lu Yr ne for 7 — fe — bä - NER = I ull L TT T ä I z I Ed & N SSR 18 1) Kapselns främre och RSS bakre väggar. 2) Om- kopplare. 3) Hake. 4) Propelleraxel. 5) Propelleraxel. 6) Kugghjul. 7) Kugghjul. 8) Griptand. 9) Fjäder. 10) Mässings- i ring. 11) Kapselns sidoväggar. 12) Griptand. 13) LL Frikoppling. 14) Frigång. 15) Fjäder. 16) Fjäder. TEKNIK för ALLA 21