Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nu bygga vi ett spegelteleskop, av Olle Norelius. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu bygga vi ett
SPEGELTELESKOP
| Ett fint instrument som förstorar upp till 400 ggr ]
Själva poleringen tillgår på något an-
norlunda sätt än slipningen. Innan
den påbörjas, delar man in översidan på
klossen i 60 delar, precis som minuterna
på en urtavla. Under hela pceleringen
står man stilla på samma punkt. Man
gör 30 fram- och återgående strykningar
sammanlagt ungefär 8 cm långa och
utan att utöva något tryck på klossen.
Under dessa strykningar skall spegel-
skivan ej vridas. Efter 30 strykningar
vrides klossen med spegelskivan ett
delstreck, varefter man åter: gör 30
fram- och återgående strykningar, vri-
der skivan ett delstreck osv., till dess
spegelskivan vridits runt ett helt varv.
Då lyfter man upp skivan, torkar
av den med ren bomull, och konstaterar,
att den blivit betydligt genomskinligare.
Oftast visar det sig, att spegelskivan
blivit mer polerad mot kanterna än i
mitten. Då måste man tunna av pappe-
ret i kanten genom att med ett bläck-
gummi radera papperskanten runt om.
Därefter borstas papperet noggrantrent,
så att inga hårda korn från bläckgum-
mit finnas kvar. Man strör på polerme-
del som förut, breder ut det och bors-
tar bort det överflödiga. Sedan pole-
rar man på nytt på samma sätt som
förut. Själva poleringen tar en tid av
ungefär 3 äå 4 timmar. Man låter sig lätt
Fig. k.
18 TEKNIK för ALLA
PLÅTRING
luras att avbryta poleringen för tidigt.
Om själva mitten på spegelskivan ej
blir fullständigt utpolerad, spelar ingen
roll, då denna del av spegeln kommer
att ”skuggas” av den lilla plana spegeln
i det färdiga spegelteleskopet. Har man ’
undersökt spegelskivan med en lupp
och konstaterat, att det ej finnes några
gropar kvar att polera bort, kan man
göra ett första intressant försök med
den. Man ställer upp skivan i sol-
skenet i det närmaste vinkelrätt mot
solen. (Om man gör detta innomhus,
måste fönstret som solen lyser genom
vara öppet). På ett avstånd från spe-
geln lika med spegelns brännvidd hål-
ler man ett vitt papper. Man för pap-
peret fram och åter, till dess man får en
skarp bild av solskivan på papperet. Ge-
nom att mäta avståndet från spegeln till
papperet får man spegelns exakta bränn-
vidd. Har man tur, kan man redan med
detta experiment tydligt se eventuella
solfläckar.
FFörsilvringen av spegelskivan tillgår
på följande sätt: :
Först och främst måste glasskivan gö-
ras fullständigt ren. Om man ej är
pinsamt noggrann med rengöringen, kan
man vara förvissad om att totalt miss-
lyckas. — Först slår man 1/2 tesked
koncentrerad salpetersyra över spegel-
skivan och torkar noggrant omkring
med en ren linnelapp i två minuter.
Från och med nu får man absolut ej
röra vid glasytan med fingrar-
na. Därefter spolar man av
glasytan med dest. vatten. Nu
blandar man i en liten skål 1
tesked slammad krita, 1 te-
sked ammoniak (spec. vikt
0.91) och 1 tesked 96 proc. al-
kohol.. Av blandningen lägger
man 1 tesked på glasskivan
och gnider energiskt omkring
med en ren linnelapp. När ytan
är torr, eftertorkas med en torr
linnelapp. Nu är spegelskivan
kemiskt ren, och får på inga
villkor beröras. Man lägger ner
glasskivan i en glas- eller
Porslinsskål med den rengjor-
da sidan uppåt. Skålen skall
hava plan botten, och vara så
liten, att spegelskivan nätt och
jämt passar. ;
Silverlösningen göres på föl-
jande sätt: ; SNR
fö
ANDRA
avsnittet av Olle Norelius” intres-
santa artikel om tillverkningen av
ett spegelteleskop omfattar bl. a.
hur försilvringen av spegelskivan
tillgår.
PLÅTRING
SPEGEL
BOTTENPLATTA
— Fig. 5.
Zz
I en väl rengjord och med dest. vat-
ten spolad flaska löses 1,5 gr silver-
nitrat i 100 cecm destillerat vatten. När
silvret är löst, ställes 15 cem av lös-
ningen undan. Till de kvarvarande 85
cecm droppas försiktigt under omskak-
ning ammoniak (spec. vikt 0.91). Efter
en stund uppstår en mörkbrun fällning,
som så småningom klarnar vid fortsatt
tillsättning av ammoniak. Man upp-
hör med tillsättandet av ammoniak när
lösningen uppifrån är ljusbrun och från
sidan ser blågrå ut. Nu löser man 1
gr kaliumhydroxid i 100 cem dest. vat-
ten och tillsätter denna lösning undan
för undan i små mängder till ammoniak-
silvernitratlösningen, varvid på nytt en
mörkbrun fällning uppstår. Därefter
tillsättes ammoniak, droppvis under om-
skakning, varvid fällningen klarnar så
småningom. Fällningen skall dock ej
vara fullständigt klar. Nu tillsättes de
undanställda 15 cecm av silvernitratlös-
ningen. Man låter lösningen stå orörd
över natten, varpå den kan slås ifrån
bottensatsen. Reduktionsvätskan består
av: 1 gr druvsocker upplöst i 50 cem
dest. vatten. Man tillsätter 3 cem 96
proc. alkohol och 3 droppar av den fär-
diga silverlösningen och låter lösningen
stå över natten. Vid användning blan-
das 5 delar silverlösning med 1 del re-
duktionslösning; till 15 cm spegelskivan
räcker ungefär 50 cecm silver- och 10
cem reduktionslösning.
Det allra viktigaste vid försilvringen
är, att man måste använda absolut ke-
miskt rena kemikalier och kärl. Därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
